
Per Kléen - keramikern som blev lärare som blev Grön Flagg-eldsjäl
Publicerad: 2021-09-24
Eldsjälen Per Kléen är keramikern som blev möbelsnickare och sedan lärare. Per har arbetat som lärare i 41 år. Under sina år som lärare har Per gjort engagerat såväl elever som lärare och är en eldsjäl i ordets sanna bemärkelse. Förra året vann Pers skola, Nicolaiskolan, Grön Flaggs hållbarhetspris i kategorin ”Årets hållbara gymnasieskola 2020”, ett pris som tilldelades skolan för andra gången och som betytt mycket för både honom och skolan i stort. Nicolaiskolan har kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Det är en kombination av idogt arbete, struktur, baserat på frivillighet och en stöttande skolledning, menar Per.


Hur började ditt engagemang i hållbarhetsfrågor?
Jag växte upp intill en scoutstuga. Det var ett fritidsintresse då och jag var där ofta för att träffa kompisar. Vi var ute mycket i naturen och det lade grunden till ett intresse för naturen och miljöfrågor. När jag blev äldre och köpte hus insåg jag att man inte kan lägga vad som helst på tomten där man ska plantera och odla. Det började med att jag köpte kompostmaskar, det här var 1986. Jag kommer så väl ihåg det, min fru var tveksam men jag stod på mig och när man väl börjat tänker man på ett annat sätt, att vi inte kan slänga det eller köpa det, för det gillar inte maskarna. Maskarna har bytts ut men komposten används flitigt och jag slänger inget i hushållssoporna längre, berättar Per.
Berätta om hur hållbarhetsarbetet startade på din skola, Nicolaiskolan.
Jag har arbetat som lärare på Nicolaiskolan sedan 1998. När jag var på anställningsintervjun sa jag till den dåvarande rektorn att jag gärna tar jobbet, men då vill jag vara ansvarig för miljöarbetet på skolan. Det tyckte han lät jättebra och det var så det började. Jag har länge källsorterat matavfall med eleverna; kaffefilter, äppelskrutt och liknande, både inom- och utomhus. Det har lagt en bra grund för vårt miljöarbete på skolan, menar Per.
Hur engagerar och involverar man sina kollegor i arbetet?
Per berättar att han i omgångar försökt få sina kollegor att förstå vikten av att börja med sig själv genom att göra medvetna val som har effekt på miljö och människa. När han började arbeta på skolan var det till exempel fortfarande tillåtet att röka i personalrummet. Idogt arbete har gett resultat och lagt en bra grund och Per beskriver sina kollegor som engagerade.
Vi började med många små saker i början, som att som att vi bytte ut kaffet i personalrummet till ekologiskt och kravmärkt. Det blev stor uppståndelse när vi berättade att vi gjort det, då bytte vi tillbaka för att sedan byta till ett hållbart kaffe igen och då sa vi inget och det var inte någon som klagade. Jag har även hittat på tävlingar och knåpat ihop små budskap som jag lagt i fikarummet. Kollegorna har fått lappar som innehållit uppmaningar, tips och budskap. Det är vinst varje gång brukar jag säga, för alltid lär man sig något nytt.
Hur skickar man med engagemanget till eleverna?
Jag har länge källsorterat med eleverna, det har varit en naturlig del av undervisningen och det tror jag har gjort att eleverna blivit intresserade. Jag sköter komposten, det är inget som man kan lämna över på städpersonal eller liknande. Eleverna i hållbarhetsrådet gör också mycket. Allt är frivilligt, jag tror inte på att tvinga någon. Vi samlar även in pantburkar i skolkafeterian och där pengarna oavkortat skänks till föreningen som driver Hemlösas hus i Helsingborg. Det känns bra i magen när eleverna vet att det gör skillnad, inte bara för miljön utan också för utsatta människor. Eleverna på skolan känner samhörighet, att Nicolaiskolan är en skola där man bryr sig, det är viktigt för engagemanget.
Kan du komma på några framgångsfaktorer för att lyckas bra med hållbarhetsarbetet i skolan?
Frivillighet är det första, viljan måste komma inifrån. Jag har aldrig tvingat någon eller pekat med hela handen. Stöttning från skolledningen som visar att det är viktigt att prioritera arbetet med hållbarhetsfrågor är det andra. Vi är tre gymnasieskolor som ligger bredvid varandra. Engagemanget finns på de andra skolorna också, men de som inte haft skolledningen med sig på sin sida har haft det svårare att få till ett långsiktigt arbete och det har runnit ut i sanden. Avslutningsvis är det avgörande att det avsätts tid för arbetet, det måste finnas utrymme att planera, genomföra och utvärdera. Jag är förstelärare och har mindre undervisningstid som gör det möjligt att avsätta tid för Grön Flagg.
Ni arbetar sedan 1998 med Grön Flagg på Nicolaiskolan. Vilka fördelar ger Grön Flagg?
Det är ett riktmärke som ger oss struktur i vårt arbete. När man inför varje resa skriver en plan, och reflekterar över vad man ska arbeta med under en viss tid och varför, får man en riktning som är viktig. Det är lätt att famla i luften utan den struktur som Grön Flagg ger. Grön Flagg-rådet innebär att jag får möjlighet att träffa och utbyta viktiga tankar och idéer med elevrepresentanterna på vår skola. Genom arbetet med Grön Flagg för vi även en naturlig dialog med skolledningen, tillägger Per.
Du går snart i pension efter många år som engagerad lärare. Finns det något du är extra stolt över?
Jag är stolt över våra utmärkelser. Dels miljöpriset från Helsingborgs stad som vi fick 2014, dels Grön Flagg-utmärkelserna vi fick i kategorin ”Årets hållbara gymnasieskola” år 2018 respektive 2020. I dagarna fick jag veta att jag blivit nominerad till Helsingborg stads utmärkelse ”Årets nytänk” i kategorin miljökliv. Det känns väldigt fint. Utmärkelserna har gett ringar på vattnet och rektorer från andra skolor har hört av sig för att undersöka hur vi arbetar, tidningen har varit här och gjort reportage. Eleverna är så stolta, det är roligt tycker jag. På ett personligt plan är jag stolt över att jag har gjort avtryck och varit en förebild för såväl elever som kollegor, avslutar Per.