mikroplast i hav

Mikroplast - det här vet vi

Den allmänna och vanligaste definitionen av mikropartiklar relaterar till deras storlek mellan 0,001 mm och 5 mm. Mikropartiklar är mycket små, knappt synliga för blotta ögat. När vi pratar om mikropartiklar i samband med nedskräpning brukar vi oftast prata om mikroplast som innefattar partiklar, fragment, fibrer eller pellets från plast eller gummi. Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast. Den primära mikroplasten är tillverkad extremt liten för att användas direkt, till exempel i kosmetiska produkter. Sekundär mikroplast skapas genom fragmentering av större plastskräp eller plastbitar.

Mikroplast på 5 minuter

Hur mycket mikroplast finns det i Östersjön?

Det vet forskarna inte riktigt ännu men mätningar som har gjorts för mikroplast i vatten visar på koncentrationer liknande de som hittas i andra hav runt om i världen. På svenska västkusten rapporteras något högre halter än i Östersjön och det finns naturligtvis mikroplastpartiklar även våra sjöar.

Fötter som badar i havet

Ett exempel från en nyligen publicerad forskningsstudie från Östersjön visade på som högst 1,7 mikroplastpartiklar per m3 vatten. Östersjön innehåller 21 billioner m3 vatten.

Mikroplast hittas överallt. Framför allt samlas de i fem så kallade oceanströmmar, som bildar virvlar på världshaven. Men det finns också mikroplast i havsisarna i Arktis likväl som i sediment, så djupt ner som i Marianergraven på 11 km djup.

Ett annat ställe där mikroplast hittas är på stränder. När forskare analyserade mikroplast i prover från Östersjöns stränder utgjordes nära 20 procent av industriella pellets, nästan lika mycket av icke-identifierbara plastbitar och därefter fragment från cigarettfimpar. Polypropen och polyeten var de vanligast förekommande polymererna i proverna; plasttyper som finns exempelvis i livsmedelsförpackningar och vattenflaskor.

Vad är nanoplast?

Nanoplast är partiklar som är ännu mindre än mikroplast (< 100 nm). De har samma storleksordning som bakterier och virus. De har andra egenskaper än plast i större storlek och reagerar lättare med omgivningen. Det finns forskning som visar att nanoplast kan tas upp och lagras i organismer, men tyvärr vet forskarna ännu mindre om hur nanoplast påverkar naturen och oss människor än vad de vet om mikroplast.

Källor till mikroplast

Plastskräp vid havet

I Sverige är detta de största källorna till mikroplast: (enligt Naturvårdsverket)

  • Industriell produktion och hantering av primärplast 
  • Slitage av däck från vägar 
  • Konstgräsplaner 
  • Textiltvätt 
  • Båtbottenfärg 
  • Nedskräpning 
  • Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser 
  • Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi 
  • Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

En annan källa är fiskeredskap. Problem kring och åtgärder mot fiskeredskap hanteras av Havs- och vattenmyndigheten. Fiskenät och andra fiskeredskap i plast som används eller förlorats i havet bidrar till mängden mikroplast när de fragmenteras till mindre bitar.

Plast och konsekvenser för människans hälsa

Faran med plast för människan är framför allt små plastpartiklar som tar sig in i kroppen. Vi utsätts för dessa partiklar i vår vardag då de finns i luften vi andas, i vattnet vi dricker och i maten vi äter. Slutsatsen från Livsmedelsverket är dock att det i dagsläget inte finns några kända hälsorisker på grund av de mikroplaster som hittats i mat och dricksvatten. Men här ska också tilläggas att många forskare anser att mikroplast och den ännu mindre nanoplasten utgör en potentiell risk för människans hälsa då det fortfarande finns stora kunskapsluckor inom området. Nya vetenskapliga studier har till exempel påvisat mikroplaster i människors blod och lungor vilket visar på att mikroplast tar sig in och runt i kroppen. Laboratoriestudier har också visat på att mikroplast kan orsaka skador på mänskliga celler vilket slås fast i en vetenskaplig publikation av Danopoulos et al. (2021). En annan aspekt på risken med plast för människans hälsa är de farliga ämnen som plastprodukter ofta innehåller. Dessa additiver, till exempel stabiliserare eller flamskyddsmedel, kan läcka från plasten under hela dess livslängd. Även bioplaster/biologiskt nedbrytbara plaster, som marknadsförs som mer ekologiska än konventionella plaster, innehåller liknande kemiska tillsatser.

Konsekvenser för vattenlevande djur

Det finns många osäkerheter kring vad som händer om man får i sig mikroplast, men experiment visar att mikroplast skadar vattenlevande organismer. De blockerar matsmältningsorganen, minskar lusten att äta och förändrar ätbeteendet, vilka alla leder till minskad tillväxt och sämre fortplantning. För vissa arter leder en fylld mage med plast till att de dör av svält.

Förutom mekaniska effekter kan mikroplaster även ha negativa kemiska effekter eftersom mikroplast innehåller farliga ämnen som kan frigöras när mikroplasten fragmenterar.

Mikroplaster hittas i allt från plankton till marina däggdjur. Speciellt djur som filtrerar stora mängder vatten får i sig mycket mikroplast. Även djur som äter plankton får i sig mikroplast. Plasten kan sedan följa med upp i näringsväven då en art äter en annan art.

fiskar under vattnet

Vad kan göras för att minska spridningen?

blått hav i lysekil

Det finns naturligtvis många åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster till vattenmiljön. Det är viktigt att stoppa mikroplaster vid källan för när de väl har kommit ut i miljön är de i princip omöjliga att städa upp. Åtminstone i dagsläget.

I Sverige är det Naturvårdsverket som har uppdraget att ansvara för den nationella plastsamordningen. Men den är också ansvarig myndighet för åtgärder mot mikroplast. Naturvårdsverket ger till exempel ut bidrag för att rena dagvatten från mikroplaster. De ger också ut bidrag för avancerad rening av kommunalt avloppsvatten. Naturvårdsverket arbetar också för att minska utsläppet av mikroplast från textilier och konstgräsplaner. 

Läs mer hos Naturvårdsverket

Kan jag göra något för att minska mikroplasten?

Ja! Genom att inte tvätta dina kläder i syntet oftare än nödvändigt minskar du mängden mikroplastfibrer som kommer ut med avloppsvattnet. De första tvättarna släpper kläderna mest fibrer så därför är det bättre att köpa begagnade kläder än nya.

Du kan också se till att hindra plast från att hamna i havet, genom att plocka upp det skräp du ser. 

Källor

Baresel, C. and Olshammar, O. (2019) On the Importance of Sanitary Sewer Overflow on the Total Discharge of Microplastics from Sewage Water. Journal of Environmental Protection, 10, 1105-1118.

Publikationer inom EU-projektet: BONUS_MICROPOLL 2017-2020 https://www.io-warnemuende.de/publications-6567.html

Chae, Y., Kim, D., Kim, S. W. & An, Y.-J. 2018. Trophic transfer and individual impact of nano-sized polystyrene in a four-species freshwater food chain. Scientific reports 8, 284.

Setälä, O., Fleming-Lehtinen, V., Lehtiniemi, M. 2014. Ingestion and transfer of microplastics in the planktonic food web. Environmental Pollution 185, pp. 77–83.

Rajkumar, K. S., Kanipandian, N., Thirumurugan, R. 2016. Toxicity assessment on haemotology, biochemical and histopathological alterations of silver nanoparticles-exposed freshwater fish Labeo rohita. Applied Nanoscience 6, 19–29.

de Sá, L. C., Oliveira, M., Ribeiro, F., Rocha, T. L., Futter, M. N. 2018. Studies of the effects of microplastics on aquatic organisms: What do we know and where should we focus our efforts in the future? Science of The Total Environment 645, 1029–1039.

Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-S…

SAPEA, Science Advice for Policy by European Academies. (2019). A Scientific Perspective on Microplastics in Nature and Society. Berlin: SAPEA.

Livsmedelsverket (2022). Mikroplast. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/mikroplast Hämtad 2022-11-01. 

United Nations Environment Programme (2021b). From Pollution to Solution: A global assessment of marine litter and plastic pollution. Rapport. https://www.unep.org/resources/report/drowning-plastics-marine-litter-and-plastic-waste-vital-graphics Hämtad 2022-11-01. 

Leslie, H. A., Van Velzen, M. J., Brandsma, S. H., Vethaak, A. D., Garcia-Vallejo, J. J., & Lamoree, M. H. (2022). Discovery and quantification of plastic particle pollution in human blood. Environment international, 163, 107199. 

Jenner, L. C., Rotchell, J. M., Bennett, R. T., Cowen, M., Tentzeris, V., & Sadofsky, L. R. (2022). Detection of microplastics in human lung tissue using μFTIR spectroscopy. Science of The Total Environment, 831, 154907. 

Danopoulos, E., Twiddy, M., West, R., & Rotchell, J. M. (2021). A rapid review and meta-regression analyses of the toxicological impacts of microplastic exposure in human cells. Journal of Hazardous Materials, 127861. 

IPEN & Endocrine Society (2020). Plastics, edcs & health - a guide for public interest organizations and policy-makers on endocrine disrupting chemicals & plastics. https://www.endocrine.org/-/media/endocrine/files/topics/edc_guide_2020_v1_6bhqen.pdf Hämtad 2022-11-01. 

Fler artiklar om plast