Hero
Västra hagen

Vinnare av Unga Reportrar - Kungsbackas vattendrag smutsigare - trots miljöförbättring

Body

Av: Neo Godsäter Johansson, Kevin Hägerstrand & Christopher Nordström; Klass 9B, Hedeskolan, Kungsbacka, Sverige

 

Kungsbacka har länge varit en av Sveriges mest rena kommuner. 2021 hamnade Kungsbacka på plats 41 av 290 i en undersökning över Sveriges mest miljöarbetande kommuner; men upplever Kungsbackaborna verkligen kommunen som ren?

Om man tar en promenad genom Kungsbacka och ned längs Kungsbackaån möts man av en vacker miljö, men även överfulla soptunnor, nedskräpade diken, plast vid vägar och vattendrag. Även om Kungsbackas miljöarbete har förbättrats, delar inte Kungsbackaborna synen angående en förbättrad miljö. I en undersökning utförd av tidningen Aktuell Hållbarhet svarade varannan person att de upplever Kungsbackas vattendrag som nedskräpade och 43% av dessa upplever att nedskräpningen märkbart har försämrats under de senaste åren. Denna statistik är motsägelsefull gentemot hur Kungsbacka placerar sig i andra undersökningar. Hur kan Kungsbackaborna uppleva en större nedskräpning under senaste åren när kommunen har förbättrat sitt miljöarbete och sin placering från 154 (2015) till 41 (2021)?

Vad gör Kungsbacka?

En av Kungsbackas största åtgärder när det kommer till att minska nedskräpningen och plastutsläppet är att använda sig av integrerade skyddszoner. En integrerad skyddszon består av en ränna, dräneringsrör, jord och oftast, men inte alltid, ett galler. Skyddszonerna är till för att samla upp skräp, såsom plast, och rena vattnet från föroreningar. Att zonerna är integrerade innebär att de använder sig av jordbankar och nivåer för att rena vattnet, de ser mer naturliga ut. En annan metod som Kungsbacka använder sig av för att minska skräpet är tillgänglighet till soptunnor och återvinningscentraler. Denna tillgänglighet är tänkt att leda till en enklare återvinning; om man tar bort hinder är människor mer benägna att genomföra en uppgift. Även om det finns en stor tillgänglighet till återvinning är många soptunnor överfulla vilket leder till ytterligare hinder för att återvinna och slänga plasten på rätt plats. Hade du tagit med dig skräpet eller försökt slänga det i den fulla soptunnan?

Kungsbacka har en ideell förening, som jobbar uteslutande med renhållningen av Kungsbackaån och dess avrinningsområden. KBAVVF, Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, för statistik och gör undersökningar om föroreningarna i Kungsbackaån. Föreningen är en integration mellan lokala företag, som riskerar att förorena vattendrag i Kungsbacka, och närliggande kommuner. Föreningen har i huvudsyfte att göra undersökningar och ta fram samt utfärda åtgärder och regler. Sedan KBAVVF startade har föroreningen av Kungsbackaån drastiskt minskat, men varför är vattendragen fortfarande nedskräpade?

Anledningen är främst för att skräp från soptunnor hamnar på marken och sprids vidare. Den plasten som redan har hamnat i haven och sjöar har en tendens att, om det inte brutits ned till mikroplaster, komma tillbaka till land via havsströmmar och vågor. Ofta finns plast och sjögräs tillsammans på land och det är anledningen, de har spolats upp samtidigt. Mycket av plasten som hamnar i Kungsbackas vattendrag kommer från privatpersoner, via badplatser och stränder. Plasten återvinns inte, som vi nämnde tidigare, då många av soptunnorna är överfulla.

Mycket av plasten bryts sedan ned och blir till mikroplaster. Kungsbacka har även ett flertal källor som direkt bidrar med mikroplast. I Kungsbacka finns det totalt 15 (2016) konstgräsplaner. Dessa konstgräsplaner släpper ständigt plast-partiklar och mikroplaster till naturen, allt eftersom de används och slits ned. En annan utsläppskälla är bildäck; däcken bryts ned och skavs ned när man kör vilket gör att gummit släpper ifrån sig mikroplaster. Det man kan göra, och som Kungsbacka Kommun undersöker, är att byta materialet på konstgräsplanerna till material som är mer hållbara samt minska mängden trafik i staden. Dessa är subtila, men effektiva sätt att minska mängden mikroplast som släps ut i vattendrag.

Hur har Kungsbackas miljöarbete följts upp och vad har kommunen för mål? Kungsbacka har inga egna mål för sitt miljöarbete, men följer de gemensamma mål som Göteborgsregionen har. Dessa mål innebär renare stränder och kuster som regelbundet städas samt underhålls. Sedan är ett av målen att utöka kunskapen kring återvinning hos invånarna samt sätt upp fler återvinningsstationer och soptunnor. Enligt kommunens hemsida ska arbetet mot de flesta målen redan påbörjats, men eftersom många Kungsbackabor upplever kommunen som nedskräpad blir frågan om dessa mål bara är tomma ord?

Ett globalt problem

Nedskräpning av plast är inte bara ett problem i Kungsbacka eller Sverige, utan ett globalt problem som påverkar alla. I många länder finns det inga regleringar kring hur skräp, närmare bestämt plast, ska hanteras. Detta leder till att över 14 miljoner ton plast hamnar i havet varje år. Plasten bryts sedan ned av sol, vind och vatten för att bilda mikroplaster. Det stora problemet med mikroplaster är att de ackumuleras tills konsekvenserna blir förödande; först får en liten fisk i sig mikroplasten, sedan äter en lite större fisk den mindre fisken och så vidare. Till slut äter djuret i slutet av näringskedjan upp de fiskar med plast i sig. Vid denna tidpunkt kan tillräckligt med plast samlats i djuret att resultatet blir fatalt. Mikroplaster är små plast-partiklar som kommer från nedbruten plast. Dessa partiklar kan variera i storlek; vissa är mikroskopiska, bara några nanometer i storlek, medan andra kan vara upp till en millimeter. Mikroplaster påverkar både haven och livet uppe på land. De polymerer (plaster) som hamnar i havet kommer från land. De flesta härstammar från bildäck och förpackningar samt plastflaskor. Källa: Naturvårdsverket, NE

”Mindre partiklar kan misstas som föda men exakt vad som händer med plasten i olika djur är svårt att säga då det beror av partikelns storlek och hur den får plasten i sig” säger Karin Mattsson, forskare vid Institutionen för Marina Vetenskaper på Göteborgs Universitet

Plasten påverkar oss bland annat genom fisket, där över en tredjedel av all infångad fisk innehåller en ansenlig mängd plast. Detta är problematiskt då det blir nästan omöjligt att äta fisk utan att få i sig plast. Tänk själv om du varje gång som du äter fisk får i dig plast och andra föroreningar. Plötsligt blir fisk, som ofta anses som en av de nyttigare näringskällorna, inte så nyttigt längre.

Om inte alla börjar tänka på sin plastkonsumtion, kommer det snart inte finnas någon plats på jorden där inte någon form av plast finns.

Källförteckning; Nationalencyklopedin (NE) om mikroplast; https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mikroplast (Hämtad; 26/01 2022)

Naturvårdsverket om mikroplast; https://www.naturvardsverket.se/om[1]miljoarbetet/forskning/miljoforskn… (Hämtad; 26/01 2022)

Kungsbacka Kommun om Vatten och Avlopp; https://www.kungsbacka.se/Bygga-bo-och[1]miljo/Vatten-och-avlopp/ (Hämtad 2/2 2022)

Kungsbacka Kommun, Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd; https://www.kungsbacka.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Pol…

Naturskyddsföreningen om plast i haven; https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/plast-i-havet/ (Hämtad; 25/01 2022)

Livsmedelsverket om mikroplast; https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och[1]innehall/oonskade-amnen… (Hämtad; 25/01 2022)

Regeringen om plast i havet; https://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/plast-i-haven--ett[1]omfatta… (Hämtad; 26/01 2022)

https://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/kungsbacka/ (Hämtad; 25/01 2022)

Sassi Wemmer och Cecilia Lundqvist, Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd; Analys och åtgärdsförslag för Kungsbackaåns avrinningsområde, Del 1 - Analys och Åtgärdsförslag (Hämtad; 27/01 2022)

Sassi Wemmer och Cecilia Lundqvist, Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd; Analys och åtgärdsförslag för Kungsbackaåns avrinningsområde, Del 2 – Sammanställning VISS (Hämtad; 28/01 2022)

Stockholms Universitet och Baltic Eye; Policy Brief, Mikroplast påverkar marint liv – försiktighetsprincipen kräver åtgärder (Hämtad; 28/01 2022)

Malin Lyckdal; Vilka Är Källorna Till Mikroplaster I Våra Vattendrag - En kartläggning av utsläppskällor med två olika metoder i Kungsbacka kommun (2016) (Hämtad; 28/01 2022)

Göteborgsregionen; Göteborgsregionen minskar avfallet - avfallsplan för tretton kommuner till 2030 (2020) (Hämtad; 27/01 2022)

Karin Mattsson, forskare vid Institutionen för Marina Vetenskaper på Göteborgs Universitet (citatet är ordagrant) Upphovsrättshavare