Så kan ni räkna på kostnader för nedskräpning i kommunen

I denna kategori räknas skräpplockning för hand och med maskin i alla typer av miljöer; park, gata, rekreationsområden, stränder och så vidare. Om skräpplockning sker av föreningen Städa Sverige räknas avgiften till Städa Sverige med. Kostnader för skräpplockarkampanjer som har ett mer pedagogiskt syfte, som t.ex. Håll Sverige Rents Skräpplockardagar redovisas istället under ”Förebyggande kostnader.”

Skräpplockning och papperskorgstömning bör alltså särredovisas om möjligt. Många kommuner har entreprenörsavtal som innebär att skräpet en viss radie runt papperskorgen plockas vid tömning, här får man i dialog med entreprenören göra en uppskattning av hur mycket tid som går åt till plockning jämfört med tömning. I många entreprenörsavtal särredovisas inte plockning och tömning. Då rekommenderas att man försöker få fram uppgifter från entreprenören och om det inte går göra en uppskattning. Till nästa upphandling är det bra om särredovisning efterfrågas.

Kostnader för transporter och omhändertagande kan i vissa fall vara stora, t.ex. vid strandstädningar. Om skräpet plockats i samband med tömning av papperskorgar kan en schablon för transport och omhändertagande användas.

Här avses de maskiner och fordon vars huvudändamål är att ta upp nedskräpningen samt eventuella siktningskostnader.

Det kan vara fimpsugar, sopmaskiner vars huvudsakliga användning är att ta upp skräp, maskiner som blåser bort skräpet, maskiner för borttagning av tuggummin och så vidare.

Däremot ska kostnader för de maskiner som främst används i ett annat syfte (även om en del skräp kommer med vid sandsopning, lövblåsning och snöröjning) inte räknas med. Då ska istället kostnaden för att sortera ut och göra sig av med skräpet räknas med.

Handläggningstid per ärende för illegal tippning kan variera kraftigt mellan kommuner. För vissa kommuner kan det vara svårt att skilja ut nedskräpningsärenden (t.ex. där kundtjänst tar hand om alla slags felanmälningar). Då rekommenderas att man tar fram en schablontid per ärende och kostnaden för den tiden. Utöver handläggningstiden ska arbetstiden som går åt till att hämta och köra iväg det tippade skräpet redovisas, samt eventuella avgifter för omhändertagande.

Eftersom handläggningstiden för skrotbilar och skrotbåtar kan bli väldigt lång rekommenderas att dessa ärenden får egna schabloner eller att man räknar handläggningstiden speciellt för dem.

Eftersom även privata och kommunala fastighetsägare och andra aktörer har kostnader för nedskräpningen i kommunen ska dessa kostnader om möjligt uppskattas och redovisas. Här kan det vara en idé att försöka ta fram schabloner i dialog med aktörerna. Om det är svårt kan man istället uppskatta hur stora kommunens kostnader är för att hålla rent motsvarande yta.

Om skräpet har hamnat i papperskorgen är det inte nedskräpning och ska därför inte räknas som en kostnad för nedskräpning.

Detta kan istället redovisas under kostnader för förebyggande av nedskräpning.

Dessa uppgifter är svåra att få tag i för kommuner med entreprenad. Arbetskläder, säckar och handskar används ju även inom övriga renhållningsaktiviteter och kan därför inte ses som en kostnad för nedskräpning.

Plockpinnar varierar inte efter hur stor nedskräpningen är och är en ganska statisk kostnad så här föreslås att inte ha med kostnaden för dessa.

Indirekta kostnader kan vara brott som följer av nedskräpning, negativ inverkan på turism och handel, klotter, lägre taxeringsvärden på hus, olyckor, miljöskador, sjukskrivningar med mera. Här behövs schabloner och dessa kostnader tas inte med i det här skedet.

Detta kan vara kostnader för kampanjer, kommunikation, information, aktiviteter för att ändra attityder och beteenden, nudging, inköp av papperskorgar och askkoppar, ökad tillgänglighet till återvinningscentraler, uppföljning av åtgärder, enkätundersökningar, skräpmätningar, stråkanalyser och projektledning med mera.

De förebyggande kostnaderna ses inte som direkta kostnader, men det är naturligtvis bra om även dessa kostnader kan redovisas.