Vad säger lagen?
Det är olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse om nedskräpningen är mer omfattande. Mindre nedskräpning, som t.ex. om man kastar ett enstaka skräp på gatan, kan leda till en skräpbot på 800 kr.
15 kapitlet, paragraf 26 miljöbalken
Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till.
Med skräp menas både mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar och fimpar och större föremål som byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik.
Den som med flit eller av oaktsamhet skräpar ner på en plats där allmänheten har tillträde till kan dömas för nedskräpningen, och straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Den här typen av nedskräpning kallar regeringen ”nedskräpning av normalgraden”, och det handlar om nedskräpning av större föremål eller i stor omfattning.
29 kapitlet, paragraf 7 miljöbalken
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år.
Skräpboten
När det gäller nedskräpning som är mindre allvarlig kan polisen bötfälla på plats. Boten är på 800 kronor. Enligt Riksåklagarens föreskrifter är handlar det om då någon skräpat ned med små mängder skräp, till exempel snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar. Sedan den 1 januari 2022 ingår även mindre skräp som fimpar eller tuggummin i skräpboten, det gjorde de inte från början.
29 kapitlet, paragraf 7a miljöbalken
Den som begår en gärning som avses i 7 § döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig.
Under 2023 delades 339 böter ut i hela Sverige.
Så många böter har skrivits ut
Här kan du se hur många böter som skrivits ut sen lagen infördes 2011. Dels totalt, men det finns även statistik per polisregion i en pdf.
Mer om polisregionerna »
Källa: Polismyndigheten
2011 juli-dec: 261 böter
2012: 289 böter
2013: 229 böter
2014: 195 böter
2015: 151 böter
2016: 89 böter
2017: 101 böter
2018: 87 böter
2019: 103 böter
2020: 87 böter
2021: 70 böter
2022: 289 böter
2023: 339 böter
Så många nedskräpningsbrott anmäls
Här kan du se antalet anmälda nedskräpningsbrott mellan 2013-2021. Statistiken kommer från Brottsförebyggande rådet.
2013: 1773 anmälda brott
2014: 1816 anmälda brott
2015: 2125 anmälda brott
2016: 1941 anmälda brott
2017: 1968 anmälda brott
2018: 1641 anmälda brott
2019: 1805 anmälda brott
2020: 2255 anmälda brott
2021: 2026 anmälda brott
2022: 1666 anmälda brott
2023: 1378 anmälda brott
Vanliga frågor
Vad gäller för skrotbilar?
Det är förbjudet att överge en bil eller förvara den på ett sätt som gör den till en risk för miljön eller människors hälsa. Skrotbilar innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen som exempelvis bly, kvicksilver, oljor och annat som kan spridas i naturen.
Tillverkaren eller den som tagit in en bil i Sverige måste ta emot den gratis och se till att material och komponenter från bilen återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett bra sätt.
Om du hittar en skrotbil i naturen, på allmän plats eller på din egen mark och ägaren inte är känd kan du anmäla den till kommunen. Det är även till kommunen du vänder dig om du vill ha någon annans skrotbil bortforslad från din mark.
Vad gäller för skrotbåtar?
Det är förbjudet att dumpa en fritidsbåt i naturen eller att låta den vara en risk för människors hälsa eller miljön. Det finns en nationellt system, Båtretur, som tar hand om uttjänta fritidsbåtar.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det ungefär 2000 övergivna skrotbåtar i Sverige idag. Att överge en båt räknas som nedskräpning. Övergivna båtar med motor kan vara en miljörisk då giftiga ämnen kan läcka ut i naturen eller i vattnet.
Om båten hittas på allmän plats eller i naturen anmäler du detta till kommunen. Hittar du en båt på din egen mark kan du först försöka kontakta ägaren. Om du inte hittar ägaren kan du höra av dig till polisen.
Mer om skrotning av fritidsbåtar kan du läsa hos Havs- och vattenmyndigheten »
Vems ansvar är det att ta hand om skräpet?
Vi har alla ett ansvar att inte slänga skräp på marken. Men om det ändå hamnar utanför papperskorgen så har kommunen ett ansvar för att städa upp gator och torg, parker och stränder.
Längs allmänna vägar och vid rastplatser är det Trafikverket som ska hålla rent.
Det finns också ett ansvar för producenter att ta hand om allt avfall från deras förpackningar - oavsett om det är i hemmet eller ute på stan.
Får fartyg dumpa skräp i havet?
I Sverige är det förbjudet att dumpa avfall i vatten, oavsett om det är från land eller från havet. Det går att ansöka om att få göra ett undantag, men för att få göra det krävs det att dumpningen inte innebär något negativt för människors hälsa och för miljön.
Mer att läsa om dumpning i vatten finns hos Havs- och vattenmyndigheten »
Om allemansrätten
Allemansrätten är avgörande för ett fritt friluftsliv och en unik rättighet som är viktig att respektera. Allemansrätten har stöd i grundlagen, i 2 kap. 15 § regeringsformen, som säger att "alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten".
I miljöbalkens 7 kap. 1 § står att man ska "visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen", och av praxis följer att en verksamhet inte får medföra nämnvärd skada eller olägenhet för en markägare.
Allemansrätten är alltså ingen lag, men omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.
Exempelvis får man inte färdas till fots över tomt eller plantering eller annan äga som kan skadas av detta, vilket regleras i brottsbalken 12 kap. 4 §. Man får inte gå så långt in på annans område så att man gör sig skyldig till hemfridsbrott.
