Rädda djuren – plocka skräp i naturen!
Årets tema i Skräpplockardagarna: skräp och biologisk mångfald
Hur är nedskräpning ett hot mot den biologiska mångfalden? Och varför är egentligen skräp så farligt för djur? På den här sidan hittar ni svar på de frågorna – och på många fler!
Först och främst: vad är biologisk mångfald?
Med begreppet ”biologisk mångfald” menas variationen av olika arter och naturtyper som finns på vår planet. Det gäller till exempel växter, djur, svampar eller mikroorganismer som alla har en nödvändig funktion i jordens ekosystem. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden, och det är därför som det är så viktigt att värna om både djur och natur.
Varför minskar den biologiska mångfalden?
Trots att den biologiska mångfalden är så viktig för oss människor så ser vi idag hur den snabbt minskar världen över, och fler arter än någonsin tidigare utrotas eller riskerar att utrotas. Det finns fem stora orsaker till detta:
- Förstörda livsmiljöer. Växters och djurs livsmiljöer kan förändras eller förstöras på grund av jordbruk, skogsbruk eller att man bygger bostäder och vägar vilket kan leda till att arter inte längre kan leva där eller minskar i antal.
- Överexploatering. Överexploatering av arter sker när människor fiskar eller jagar för mycket vilket leder till att antalet arter minskar snabbare än de hinner återhämta sig.
- Invasiva arter. Främmande växter eller djur som sprider sig till nya områden där de inte funnits tidigare, och då hotar eller konkurrerar ut lokala arter.
- Klimatförändringar. Många arter hinner inte anpassa sig om det blir ett förändrat klimat där de lever, till exempel om det blir varmare, kallare, torrare eller att det regnar mer.
- Föroreningar. Nedskräpningen räknas som förorening, då skräp förorenar och skadar djur, haven och naturen på flera olika sätt.
Nu lär vi oss mer om vad skräpet ställer till med!
Skräpet försvinner inte utan blir kvar i naturen och i haven och ställer till med mycket skada för djur och natur – och därmed även för oss människor.
Skräp på land
Nedskräpning påverkar både djur och natur. De allra vanligaste skräpet på land, och framför allt i städer, är fimpar. Det slängs så mycket som 1 miljard cigarettfimpar på gator och torg i Sverige varje år! Annat vanligt skräp på land och i naturen är portionssnus, sugrörsplast, påsklämmor och andra typer av engångsprodukter, såsom godisförpackningar och glasspapper. Här är några av de faror som nedskräpning för med sig för landlevande djur:
- Djuren fastnar i skräpet
- Djuren tror att skräp är mat
- Burkar hamnar i kornas magar
- Burkar och flaskor blir fällor för insekter
- Intrassling i fågelbon
- Mikroplaster transporteras på bin
Skräp i havet
För våra hav är en hög biologisk mångfald, det vill säga att många arter av djur och växter lever där, jätteviktigt! När den biologiska mångfalden minskar försvagas havets känsliga ekosystem. Då minskar dess motståndskraft och återhämtningsförmåga. Marint skräp (marint = sådant som är kopplat till havet) är ett stort hot mot den marina biologiska mångfalden över hela jorden. Plast är det absolut vanligaste skräpet som finns i havet. Minst 267 marina arter, inklusive 43 % av alla marina däggdjursarter, påverkas negativt av plastföroreningar. De vanligaste och farligaste konsekvenserna av plastskräp är:
- Djuren trasslar in sig i skräp
- Djuren äter plast och mikroplast, vilket leder till svält
- Exponering av skadliga ämnen som läcker från plast
- Spridning av invasiva arter
- Skador på marina livsmiljöer
Allt hänger ihop!
Klimatförändringar, marin nedskräpning och minskad biologisk mångfald är tätt sammankopplade. I havet finns växtplankton vilka producerar hela 50 % av jordens syre och absorberar stora mängder koldioxid från atmosfären - växtplankton spelar alltså en avgörande roll i att motverka klimatförändringarna. Klimatförändringarna orsakar till exempel extremväder som ger en ökad förflyttning av skräp från land till hav. Stora plastskräp blir så småningom mikroplast (och ännu mindre nanoplast) som påverkar växtplankton negativt. Då tar planktonen upp mindre koldioxid, vilket i sin tur leder till att den globala uppvärmningen ökar med större klimatförändringar och mer extremväder.