För dig som är ung reporter

Så funkar det - steg för steg

I Unga Reportrar ska du göra ett journalistiskt arbete – ett reportage, en film eller ett foto – om en fråga som är kopplad till något av de Globala målen.

Här får du en snabb guide till hur det går till.

1. Välj din story. Hitta en lokal fråga eller ett problem som engagerar dig och som rör ekologisk hållbarhet. Välj vilken vinkel du ska ha – smalna av ämnet och välj vilket fokus din story ska ha.

2. Global koppling? Vad gör din story intressant för någon från en annan del av världen? Hitta gärna en global koppling till din lokala fråga. Ett sätt är att koppla din story till de Globala målen för hållbar utveckling.

3. Gör research. Läs på, leta fakta och statistik, hitta trovärdiga källor och intervjupersoner. Några bra ställen att börja på finns längre ned på sidan.

4. Skriva, filma eller fota? Ska du skriva ett reportage, göra en film eller ta ett foto? Kolla in våra guider till de tre olika formaten.

5. Gör dina intervjuer (valfritt för foto). Boka in dina intervjupersoner och förbered dina frågor. Ställ öppna frågor – som man inte kan svara ja eller nej på. Intervjua fler än en person. Lämna gärna skolan och träffa intervjupersonerna istället för att göra intervjun på telefon eller mejl.

6. Visa på en lösning. Din story ska även innehålla en möjlig lösning på problemet. Ställ gärna frågan till dina intervjupersoner. Förklara och motivera deras lösning.

7. Sätt ihop din story. Skriv ditt reportage, klipp din film eller ta ditt foto. Försök att svara på frågorna vem, vad, var, när, hur och varför. Ha gärna med olika åsikter – men inte dina egna.

8. Glöm inte!

ditt namn, ålder, skola och land.
en titel/rubrik.
ange vilka källor du använt.
kolla att du har rätt att använda de bilder eller den musik du har med och ange upphovspersonernas namn.

9. Rätt format. Kolla att din story har rätt längd, storlek eller format. Ett reportage är max 1000 ord + max tre bilder. Ett foto levereras i jpg, png, tif eller gif + max 100 ord om hur fotografiet kan kopplas till ditt ämne. Undvik bildcollage, text i bilden och överdriven manipulation av bilden. En film är max 3 minuter lång och publicerad på Youtube.

10. Sprid din story. Ditt journalistiska arbete ska spridas till en lokal publik i minst tre kanaler – exempelvis via sociala medier, skolwebben eller en utställning på skolan. Spar länkar och bildbevis på detta då det kan ge extrapoäng i tävlingen.

Foto, film eller reportage?

Foto

Ta en journalistisk bild eller en kampanjbild som belyser ett problem eller en lösning. Till bilden kan du skriva en kort text på max 100 ord.

Tre tips från ett proffs! Linus Meyer, fotograf, berättar om hur du tar en riktigt bra bild. Till tipsen »

Guide: Så tar du ett foto. Checklista för vad som är bra att tänka på när du fotograferar. Till guiden »

Film

I en dokumentärfilm berättar du om verkligheten, du filmar scener, miljöer, intervjuer och bygger ihop ditt material till en sann berättelse. Du kan lägga på en berättarröst och förstärka med starka bilder, scener och musik.

Det är viktigt att du använder eget material som du eller dina klasskamrater har filmat själva.

Guide: Så gör du en film. Checklista för vad som är bra att tänka på när du gör en film. Till guiden »

Reportage

Två elever intervjuar en lärare. Foto: Jenny Brandt

Ett reportage är en längre artikel där du söker upp de människor och platser du vill berätta mer om. Du kan använda ett mer levande språk än i en nyhetsartikel, men reportaget ska fortfarande vara objektivt och visa mer än en sida av saken.

Tre tips från ett proffs! Frida Svensson, nyhetsreporter på Svenska Dagbladet, tipsar om vad som är bra att tänka på när du skriver ett reportage. Till tipsen »

Guide: Så skriver du ett reportage. Checklista för vad som är bra att tänka på när du skriver ett reportage. Till guiden »

Fem tips när du gör en intervju

Intervjun är en journalistisk metod för att samla in fakta. Innan du bestämmer dig för vem du
ska intervjua – fundera först över vem som kan bidra med viktig information för den fråga du
vill undersöka.

1. Gör research – innan
Ju mer du kan om ämnet desto lättare är det att ställa relevanta frågor och följdfrågor. Gör en
grundlig faktainsamling innan du gör din intervju. Kanske googlar du även din intervjuperson
för att se vad han eller hon gjort och sagt i andra intervjuer?

2. Formulera intervjufrågor
Vad är det viktigaste du vill veta? Formulera detta i sju riktigt bra frågor istället för tjugo
halvbra. Och du – undvik frågor som intervjupersonen bara kan svara ja eller nej på, ställ
hellre öppna frågor: ”Hur...?”, ”Vad…?” eller ”Varför…?” (Under själva intervjun kan du alltid
ställa fler följdfrågor än de du har nedskrivna.)

3. Boka tid och genomför intervjun
Oavsett om intervjun sker öga mot öga, per telefon eller mejl är det viktigt att du bokar en tid
som passar er båda. Intervjun ska kännas som ett samtal där intervjupersonen berättar och
du lyssnar och ställer följdfrågor. Var noga att anteckna det som är intressant och viktigt –
faktauppgifter och intressanta formuleringar.

4. Använd svaren i ditt reportage – inte frågorna
När du sedan gör ditt reportage utgår du från de svar du fått och väljer ut de bästa. Dina
egna frågor ska du dock inte ta med – de är bara till för stöd under intervjun. Glöm inte att
hänvisa till källan, alltså intervjupersonen i reportaget så det tydligt framgår varifrån du
hämtat informationen. Skicka gärna reportaget till den du intervjuat innan publicering så att
personen får möjlighet att tycka till.

5. Efterarbete
Glöm inte att tacka för att personen du intervjuade tog sig tid. Skicka gärna länk till det
färdiga reportaget – det brukar uppskattas!

Letar du fakta?

Här finns några tips till var du hittar mer information och inspiration till ditt bidrag i Unga Reportrar.

Läs mer

Är du lärare och vill veta mer om Unga Reportrar? Här hittar du regler, deadlines och annan nyttig information.