Nu ska plastkorkarna sitta fast
Skräpiga plastkorkar kan snart vara ett minne blott i Sverige och Europa. Redan på onsdag träder den nya lagen i kraft. Nu måste korkarna sitta kvar på flaskor och andra behållare för dryck under hela användningen.
Från och med den 3 juli måste producenter av dryckesbehållare utforma sina behållare så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. Enligt Naturvårdsverket får exempelvis matbutiker sälja slut flaskor och förpackningar som redan tagits in i butik, även om korken inte sitter fast, medan producenter direkt måste sluta sälja dryckesbehållare med lösa korkar.
Lagen är en del av EU:s engångsplastdirektiv som syftar till att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast.
–Vi måste strypa tillförseln av plastföremål i natur och hav. Med den nya lagen blir det lättare att göra rätt och fler plastkorkar kommer förhoppningsvis att följa med in i pantsystemet, återvinningen eller åtminstone papperskorgen, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
De nya fastsittande korkarna har väckt blandade känslor hos svenska folket. Vissa menar att de utöver att vara bättre ur ett nedskräpningsperspektiv också är säkrare för små barn som nu slipper riskera att få korkarna i halsen. Andra menar att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla eller dricka ur.
–Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna, säger Johanna Ragnartz.
Frågor och svar
- Varför ska korkarna sitta fast?
- Vilka förpackningar omfattas av lagen?
- Hur vanligt skräp är plastkorkarna i Sverige?
- Hur ska förpackningar med fastsittande kork källsorteras?
Plastkorkar är ett vanligt skräp på stränder runt om i Sverige och Europa. Därför har EU bestämt att från och med den 3 juli 2024 måste producenter av dryckesbehållare utforma sina behållare så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
Lagen är en del av EU:s engångsplastdirektiv som syftar till att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast. Sedan tidigare är exempelvis plastsugrör förbjudna och det finns krav på att användning av plastpåsar ska minska.
Lagen gäller för alla dryckesbehållare som är engångsplastprodukter och innehåller högst 3 liter. Eftersom exempelvis mjölkförpackningar har en plastbeläggning på insidan räknas även dessa som engångsplastprodukter. Flaskor av metall och glas omfattas inte av den nya lagen.
På Bohuskusten ser vi indikation på en uppåtgående trend bland mängden plastkorkar som hittats de senaste 10 åren och data från 2023 visar att det finns 38 plastkorkar per 100 meter strand. Det motsvarar ungefär en plastkork var tredje steg du tar.
Det finns gott om lösa korkar och lock som blivit skräp på land också. I den nationella skräpmätningen som Håll Sverige Rent gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket 2020 visade resultaten från kommunernas centralorters stadskärnor att nästan 130 000 lösa korkar och lock hade slängts - under en enda vecka.
Om korken och förpackningen inte är av samma material (plast) är det allra bästa är att separera korken från förpackningen och återvinna dem separat. Det är det bästa för miljön då hela förpackningen inklusive korken kan materialåtervinnas. Har du inte möjlighet att separera dem är det också okej att låta plastkorken sitta kvar och återvinna hela förpackningen i ett stycke. Exempelvis ett mjölkpaket återvinns då som pappersförpackning, precis som tidigare.
När du sorterar din pappersförpackning med plastkorken kvar kommer pappersförpackningen separeras från plastkorken och materialåtervinnas. Korken kommer att förbrännas. Om du i stället lossar korken och kastar den bland plastförpackningar kommer även den att materialåtervinnas.