Person går på Bohusklippa med skräpplockarpåse

Rapporter och resultat

Här hittar du vår årliga Skräprapport med statistik och fakta om skräpet plus rapporter från andra projekt vi gjort.

Skräprapporten 2020

Framsidan från Skräprapporten 2019

Skräprapporten 2019

Fokus engångsplast

Skräprapporten från 2019, med statistik och fakta om skräpet.

Rapporten tar också upp engångsplast och berättar mer om varför vi använder så mycket plast, hur trenden att äta och dricka på språng ändrats och vad som är på gång inom EU.

Till rapporten »

Framsida på Lilla Skräprapporten 2019

Lilla Skräprapporten 2019

Skräprapporten i enklare form

I Lilla Skräprapporten 2019 har vi samlat och förenklat statistik och fakta kring nedskräpning på land, i naturen och till havs. Vi berättar om hur mycket skräp det finns, var det kommer ifrån och vilka effekter det får. 

Vi har också undersökt vad barn och ungdomar tycker om nedskräpningen i Sverige. 

Till rapporten »

Livscykelanalys av engångsmuggar och flergångsmuggar

Vilken kaffemugg är bäst för miljön?

Livscykelanalys för engångs- och flergångsmuggar

Studien har jämfört tre olika engångsmuggar med en termosmugg av rostfritt stål och en flergångsmugg tillverkad av bambu och beräknat deras miljöpåverkan, från råvara till avfall. Den visar att klimatpåverkan från konsumtion av kaffe på språng minskar om man använder en flergångsmugg istället för engångsmugg.

Studien är gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Till rapporten »

Framsidan på kopprapporten Lika mycket kaffe men färre muggar

Lika mycket kaffe men färre muggar

En kopprapport

Resultat från projektet "Hej då engångsmugg" med intressant information om engångsmuggar. Vad innebär EU-direktivet för engångsmuggen? Vad tycker den yngre generationen? Och vilken mugg är egentligen bäst för miljön?

Till rapporten »

En drönare flyger över en strand för att mäta skräp

Skräpmätning med drönare

Rapport från projektet TrashCam

Rapporter från projektet TrashCam, där vi undersökte om vi med hjälp av drönare kunde kartlägga och utvärdera förekomsten och spridningen av marint skräp på utvalda pilotstränder i Östersjön. Projektet finansierades av Vinnova och pågick mellan maj 2018 och juni 2019. Projektpartner var SKARL AB.

Till rapporten »

Två glada dykare efter Skräpdykets dag i Lysekil. Foto: Louise Johansson

Skräpdykarna

Rensade botten från skräp

I Skräpdykarna samlade vi kunskap om skräpläget på våra bottnar med hjälp av dykklubbar runt om i landet. Under 2019 utförde 214 dykare skräpdyk som resulterade i nästan sju ton skräp.  

Projektet var ursprungligen en del av EU-projektet Ren Kustlinje där 34 partners i Sverige, Danmark och Norge tog fram metoder både för att städa upp befintligt skräp och för att minska tillkomsten av nytt skräp.

Till rapporten »

Plug the marine litter tap

Plug the marine litter tap

Identifierar källor för marint skräp i stadsmiljö

I rapporten ”Plug the Marine Litter Tap” har olika källor för marint skräp i stadsmiljö identifierats med hjälp av befintlig statistik. Tanken är att kommuner med hjälp av studien ska kunna identifiera de egna, lokala källorna och sätta in förebyggande åtgärder för att stoppa skräpet redan vid källan. Rapporten har gjorts med stöd av Nordiska ministerrådet.

Till rapporten »