Hand som tar upp skräp i naturen

Skräp i naturen

Skräp i naturen förstör inte bara naturupplevelsen utan är också en direkt fara för djuren som lever där. Skräp som hamnar i naturen tar lång tid att bryta ner och eftersom det inte städas i naturen så ofta kan skräpet bli kvar under en lång tid. Därför behöver alla ta ansvar när vi är i naturen, och allt som du tar med ut måste också tas med hem. 

Fem vanliga och dåliga skräp i naturen

Portionssnus

Snusprillor innehåller plast

Sugrörsplast

Skippa sugrörsplasten!

Påsklämmor

Kläm inte naturen!

Våtservetter

Våtservetter smutsar ner

Cigarettfimpar

Vanligaste skräpet!

Skräpläget i naturen

Det finns idag ingen omfattande statistik kring skräpet i naturen, men Håll Sverige Rent märker av ett ökat intresse att mäta nedskräpningen från olika aktörer såsom STF, länsstyrelser och kommuner. 2023 genomfördes 22 mätningar i naturmiljöer med Håll Sverige Rents mätmetoder, varav 5 i fjällmiljö. Fimpen är den absolut vanligaste skräpet i naturen, förutom i fjällmiljö där det vara snuset som var det vanligaste skräpet. Det vanligaste materialet bland fjällskräpet som hittades var plast. I övriga naturområden var papper/kartong det vanligaste materialet som hittades. Om man tittar på vanliga skräpföremål i naturen så hittar vi ofta våtservetter, sugrörsplast och påsklämmor. 

Fler resultat från naturmätningarna hittar du här »

Hur länge blir skräpet kvar?

Exakt hur lång tid det tar för skräp att brytas ned är svårt att säga. Det beror nämligen på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som finns just där. Men viktigt att tänka på är att nedbrytningstiden för skräp inte alltid spelar så stor roll. Skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas. Läs mer om nedbrytningstider här.

Image
nedbrytningstider för olika skräp

Så minskar vi skräpet i naturen

Nudging med påsholkar

Påsholk i Fulufjället

Ett sätt att uppmuntra besökare i naturen att ta med både sitt eget och andras skräp är genom att sätta upp våra påsholkar.

Holkarna finns bland annat längs med Bergslagsleden och Bohusleden, vid Kebnekaise och i naturområden i Norrköping.

Holkarna innehåller påsar och uppmuntrar besökare att ta en påse för att ta med sig skräpet hem. På holken finns också information om nedskräpning. 

Mer information om påsholken »

Mäta skräp i naturen

Tillsammans håller vi naturen ren

Varför mäta skräp? Skräpet får konsekvenser socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det förfular miljön, skadar människor och djur, och bidrar till otrygghet.

Genom mätningarna ökar kunskapen om hur mycket skräp som finns, vilken typ av skräp det är och var det kommer ifrån. På så sätt får vi också ledtrådar om vilka åtgärder som behövs för att skräpet ska minska.

Läs mer om hur det går till att mäta skräp i naturen

Skräptratt vid rastplatser

Skräptratt uppsatt vid rastplats vid Mora Stenar

Tillsammans med Trafikverket har vi ett pilotprojekt för att minska skräp längs vägar och vid rastplatser.

Förutom att mäta skräpet vid rastplatser har vi också satt upp nya papperskorgar på prov. Dels Big Belly-papperskorgar och den så kallade Tratten - ett rör med en tratt i höjd med fönstret på lastbilarna.

Enkelt för chaufförer att sträcka ut armen och slänga sitt skräp!

Tillsammans håller vi rent i naturen!

Vill du vara med och bidra till en renare natur? Vi har massa tips på enkla saker du kan göra, både om du ska ut i naturen där du bor eller om du ska ut på en längre tur. Vi delar gärna med oss av vårt material.