
Skräp och biologisk mångfald
Veckans utmaningar
#1 Gå på flask- och burkjakt
Ge dig ut på promenad och håll ögonen öppna efter flaskor och burkar i naturen. Dessa kan bli fällor för insekter och andra smådjur som letar sig in för att komma åt den sista slatten, och sen inte hittar ut igen. Många flaskor och burkar kan du panta, andra sorterar du på återvinningen. Lycka till!
Tid: ca 15 minuter
Ansträngning: 2 av 5
#2 Lev en dag utan engångsplast
Hur mycket engångsplast använder du egentligen under en dag? Och hur svårt är det att avstå? Det blir nämligen din utmaning under kommande 24 timmar då du ska klara dig utan engångsplast. Vanliga fällor är morgonkaffet på språng (serveras i engångsmugg) eller take away-lunchen (packas i plastlåda eller plastpåse). Lycka till!
Tid: 1 dag
Ansträngning: 4 av 5
#3 Bli en kusträddare
Visste du att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton skräp i havet? Det mesta är plast. Genom att bli en kusträddare gör du skillnad för havet och alla djur som lever där. Gå ut till din närmsta strand, sjö eller annat vatten och plocka allt skräp du ser.
Anmäl dig på hsr.se/kusträddarna. Lycka till!
Tid: 30-60 minuter
Ansträngning: 4 av 5
#4 Ha en skräpfri picknick
Ha en skräpfri picknick med familj eller kompisar! Det gäller att tänka till redan på hemmaplan för att undvika att få med dig sånt som ofta blir till skräp, till exempel påsklämmor, plastpåsar och sugrör. Så packa smart, njut av picknicken och kom ihåg att allt som följer med ut också ska med hem igen. Lycka till!
Tid: ca 120 minuter
Ansträngning: 3 av 5
Tre frågor och svar om biologisk mångfald
- Vad är biologisk mångfald?
- På vilka sätt är biologisk mångfald viktigt?
- Varför minskar den biologiska mångfalden?
Biologisk mångfald är ett samlat begrepp som visar variationen av liv på olika sätt. Biologisk mångfald brukar delas in i tre olika typer: mångfald av arter, genetisk mångfald och en mångfald av ekosystem.
En mångfald av arter kan exempelvis vara antalet individer av en viss art medan genetisk mångfald i stället handlar om skillnader i uppbyggnaden av bland annat DNA. En mångfald av ekosystem innebär att det finns en variation av ekosystem och livsmiljöer, så som korallrev, skogar, sjöar och regnskog. Det är viktigt att ha en hög mångfald inom alla dessa tre typer.
Det finns många fördelar med biologisk mångfald och vi människor förlitar oss mycket på att "naturen ska fungera". Ett begrepp som vanligtvis nämns i samband med biologisk mångfald är ekosystemtjänster. Det kan på ett förenklat sätt förklaras som “det som naturen ger till oss gratis”. Ekosystemtjänster är alltså både tjänster och produkter som vi får från naturen.
De brukar delas in i fyra olika kategorier:
Försörjande - handlar om att vi får varor från naturen. Till exempel mat och dricksvatten.
Reglerande - så som rening av luft och vatten samt pollinering av växter och grödor.
Stödjande - precis som namnet antyder så är dessa tjänster ett stöd till att de andra tjänsterna kan existera och fungera. Några exempel är fotosyntesen och biogeokemiska kretslopp, bland annat kolets och vattnets kretslopp.
Kulturella - ekosystemen bidrar med en hel del för människans välmående och hälsa och detta är de kulturella ekosystemtjänsterna. Det handlar bland annat om friluftsliv, möjligheter till rekreation och andra olika upplevelser av både natur och kultur som människan mår bra av.
Trots att den biologiska mångfalden är så viktig ser vi en utrotningshastighet som är större än vad den någonsin tidigare har varit. Det är ett stort och allvarligt miljöproblem.
Living Planet Report 2022 från WWF visar att mellan 1970 och 2018 har antalet ryggradsdjur, fiskar, fåglar och däggdjur haft en genomsnittlig minskning på 69 procent. Det beror till stor del på den ökade befolkningstillväxten, och att människans konsumtion och produktion sätter för hög press på djur och natur.
Man brukar prata om 5 stora orsaker till att den biologiska mångfalden minskar, alla är orsakade av människan.
Habitatförluster - när människan förändrar eller förstör olika habitat (livsmiljöer) leder det till att arter kan tvingas bort och att möjligheten till mat och skydd försvinner.
Tjuvjakt - för vissa arter finns det en hög efterfrågan på delar av djuren, till exempel elfenben, hajfenor och noshörningshorn vilket ökar risken för tjuvjakt för dessa arter. Genom tjuvjakten dör fler djur än vad som annars hade varit naturligt.
Invasiva arter - invasiva arter är arter som, ofta på grund av människan, har förflyttats från sin ursprungliga miljö till en helt ny livsmiljö. I den nya miljön kan de ha en så stor påverkan på ekosystemet och livsmiljön att andra arter utrotas.
Klimatförändringar - klimatförändringar kan förändra områden så pass mycket att vissa arter inte längre kan leva där och behöver förflytta sig. Ett vanlig exempel är de smältande isar som hotar isbjörnens existens.
Föroreningar - föroreningar kan skada djur och natur på många sätt. Ett exempel är luftföroreningar som kan försämra skogarnas ekosystem. Även bekämpningsmedel från jordbruk kan skada arter i vatten och på land. Nedkskräpning är också en typ av förorening.

Skräp och biologisk mångfald
Nedskräpning är en typ av förorening som påverkar den biologiska mångfalden negativt. I havet är det framför allt plasten som är problematisk för fåglar och vattenlevande djur eftersom de kan trassla in sig i den eller tro att plasten är mat. Nedskräpning på land har också negativa konsekvenser eftersom insekter och däggdjur kan fastna i exempelvis flaskor, burkar och andra typer av behållare.
- Insekter och flaskor/burkar
- Fåglar och skräp i bon
- Aluminiumburkar och kor
- Honungsbin bär på mikroplaster
- Djur misstar plasten för mat
- Djur kan trassla in sig i förlorade fiskeredskap
- Invasiva arter kan spridas med hjälp av skräp
- Källor

I naturen kan efterlämnade flaskor och burkar ha en negativ påverkan på arter. I en studie av Kolenda et al. (2022) visade det sig att i mer än hälften av slängda flaskor och burkar kunde flera döda organismer hittas, bland annat insekter, storkräftor (kräftdjur) och snäckor. I en enskild behållare hade man hittat så många som 735 döda djur!
Nedskräpningen som ökat under de senaste årtionden har bidragit till att djur numera kan tro att skräpföremålen tillhör deras naturliga habitat. De förstår därmed inte risken med dessa föremål, bland annat att risken för att fångas in i föremålen och en ökad risk för drunkning på grund av vätskan som kan samlas i flaskor och burkar. Studien visade att arter som redan är sällsynta också befinner sig i riskzonen för att fastna och dö i efterlämnade behållare.
I en annan studie av Kolenda et al. (2021) visade det sig att det inte endast är insekter eller kräftdjur som kan fastna i olika typer av behållare utan det gäller även däggdjur, reptiler, fåglar och amfibier. Vanligt förekommande skador hos djur som hade räddats från olika behållare var öppna sår, uttorkning, andningsproblem och svullnader.

Varje år dör flera hundra tusen fåglar på grund av att de fastnat i eller ätit skräp och då framför allt plast. När fåglar äter plast i stället för mat får de en falsk mättnadskänsla som till slut leder till näringsbrist och att de svälter ihjäl.
Vassa eller stora plastföremål kan skada eller blockera möjligheten att äta riktig mat. Forskare har också visat att plast i magen kan ha en stor negativ påverkan på fåglar då plasten läcker skadliga kemikalier som i värsta fall kan leda till fågelns död. Plast är så vanligt förekommande och långlivat i naturen att nästan alla fåglar kommer att ha ätit plast år 2050.
Det har även visat sig att det förekommer skräp i holkar och andra fågelbon, vilket bland annat kan leda till att fågelungar fastnar i skräpet. Det försvårar också för vatten att rinna bort från boet om det regnar.

Ett ytterligare exempel på hur skräp kan skada djur är aluminiumburkar. Aluminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden och kan hamna i foder som sedan skadar kor allvarligt. I övrigt så kan även glassplitter och andra vassa föremål också skada djur.

En studie (Edo et al., 2021) har visat att honungsbin kan bära på mikroplaster och att de är ett exempel på hur förorening i form av nedskräpning kan påverka arter. Det krävs mer forskning kring hur mikroplaster kan påverka bin och andra arter, men studien visade bland annat att mikroplaster kunde hittas hos honungsbin i både urbana områden och på landsbygden. Flera olika typer av mikroplaster kunde hittas varav några typer av plaster som hittades var polyester, polyethylene och polyvinyl chloride. Utöver mikroplaster hittades även fibrer från bomull hittas vilket visar att honungsbin kan ta upp fler material utöver plast som inte har en naturlig plats i naturen.

Vissa specifika skräp är extra problematiska om de hamnar i haven. Plastprodukter för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast har en stor negativ påverkan på havsmiljön. Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Ett exempel på detta är sjöfågeln som främst söker sin föda till havs. Forskare tror att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Detta gör plasten även till ett hot mot havens biologiska mångfald.

Förlorade fiskeredskap påverkar den biologiska mångfalden i havet då de kan fortsätta fånga fisk och andra marina djur i flera år efter att de lämnats kvar i havet. Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen har ökat. Förutom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i förlorande fiskeredskap. Djur som fastnar i redskapen kan få en minskad simförmåga som på sikt kan påverka deras förmåga att föröka sig eller undvika rovdjur. Andra dokumenterade konsekvenser är svårigheter att andas, infektioner, minskad tillväxt, sämre allmänt mående och död.
Plast i den marina miljön kan transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Det kan till exempel handla om en mussla som satt fast sig på ett skräp som driver med strömmar till andra sidan jorden, till en plats där musslan inte har några naturliga fiender. Om musslan sedan fortplantar sig på den nya platsen kan biodiversiteteten och eventuellt hela ekosystem rubbas.
Även förlorade fiskeredskap kan transportera invasiva arter mellan länder och till och med världsdelar. Detta kan påverka ekosystemet på den nya plasten negativt och i värsta fall resultera i lokal utrotning av en art som tidigare trivdes på platsen.
Edo, C., Fernández-Alba, A.R., Vejsnæs, F., van der Steen, J.J.M., Fernández-Piñas., & Rosal, R. (2021). Honeybees as active samplers for microplastics. Science of The Total Environment, 767, 144481.
Kolenda, K., Kuśmierek, N., Kujawa, K., Smolis, A., Wiśniewski, K., Salata, S., Maltz, T.K., Stachowiak, M., & Kadej, M. (2022). Bottled & canned – Anthropogenic debris as an understudied ecological trap
for small animals. Science of The Total Environment, 837, 155616.
Kolenda, K., Pawlik, M., Kuśmierek, N., Smolis, A., & Kadej, M. (2021). Online media reveals a global problem of discarded containers as deadly traps for animals. Scientific Reports, 267.
Sodhi, N.S., & Ehrlich, P.R. (Ed.) (2010). Conservation biology for all. Oxford; Oxford University Press.
Withgott, J., & Laposata, M. (2015). Environment: The Science Behind the Stories. London; Pearson Education.
WWF (2022). Living Planet Report 2022 – Building a nature-positive society. Almond, R.E.A., Grooten, M., Juffe Bignoli, D. & Petersen, T. (Eds). WWF, Gland, Switzerland