Skräp och biologisk mångfald
Skräp och biologisk mångfald
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Nedskräpning är en typ av förorening som påverkar den biologiska mångfalden negativt. I havet är det framför allt plasten som är problematisk för fåglar och vattenlevande djur eftersom de kan trassla in sig i den eller tro att plasten är mat. Nedskräpning på land har också negativa konsekvenser eftersom insekter och däggdjur kan fastna i exempelvis flaskor, burkar och andra typer av behållare.
- Flaskor och burkar dödsfällor för insekter
- Djur fastnar i skräpet
- Djur misstar skräpet för mat
- Mikroplaster transporteras i näringskedjan
- Mikroplaster transporteras på djur
- Invasiva arter kan spridas med hjälp av skräp
Kvarglömda flaskor och burkar i naturen har en negativ påverkan på flera insektsarter. En studie i Polen visade att i mer än hälften av slängda flaskor och burkar kunde flera döda ryggradslösa djur hittas, bland annat insekter, storkräftor och snäckor. I en enskild behållare hade man hittat så många som 735 döda djur!
Skräp i naturen och havet utgör en fälla för djur. Djur som trasslar in sig skräp riskerar även att skada sig. Förlorade fiskeredskap fortsätter fånga fisk i flera år efter att de förlorats i havet. Moderna, svårnedbrytbara material i fiskeredskapen har även lett till att livslängden för fiskeredskapen ökat. Förutom fiskar riskerar fåglar och andra djur att trassla in sig i förlorande fiskeredskap.
Plastskräp är extra problematiska då djuren lätt kan missta plasten för mat. Djurens magar kan inte bryta ner plasten och därmed fylls deras magar av plastskräp i stället för riktig mat. Detta kan leda till att de kan de svälter ihjäl. Forskare förutspår att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050.
Ett ytterligare exempel på hur skräp kan skada djur är aluminiumburkar. Aluminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden och kan hamna i foder som sedan skadar kor allvarligt. I övrigt så kan även glassplitter och andra vassa föremål också skada djur.
Mikroplast har hittats i många vattenlevande djur och kan transporteras uppåt i näringskedjan från en art till en annan. Experiment har visat att djur som får i sig mikroplast kan få sämre födointag och fortplantning.
Honungsbin har visat sig vara bärare på mikroplaster i landskapet. Flera olika typer av mikroplaster kunde hittas på bina, så som polyester, polyethylene och polyvinyl chloride.
Plast i havet kan transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Det kan till exempel handla om en mussla som satt fast sig på ett skräp som driver med strömmar till andra sidan jorden, till en plats där musslan inte har några naturliga fiender. Om musslan sedan fortplantar sig på den nya platsen kan biodiversiteteten och eventuellt hela ekosystem rubbas.
Fyra utmaningar för att gynna den biologiska mångfalden
#1 Gå på flask- och burkjakt
Ge dig ut på promenad och håll ögonen öppna efter flaskor och burkar i naturen. Dessa kan bli fällor för insekter och andra smådjur som letar sig in för att komma åt den sista slatten, och sen inte hittar ut igen. Många flaskor och burkar kan du panta, andra sorterar du på återvinningen. Lycka till!
Tid: ca 15 minuter
Ansträngning: 2 av 5
#2 Lev en dag utan engångsplast
Hur mycket engångsplast använder du egentligen under en dag? Och hur svårt är det att avstå? Det blir nämligen din utmaning under kommande 24 timmar då du ska klara dig utan engångsplast. Vanliga fällor är morgonkaffet på språng (serveras i engångsmugg) eller take away-lunchen (packas i plastlåda eller plastpåse). Lycka till!
Tid: 1 dag
Ansträngning: 4 av 5
#3 Bli en kusträddare
Visste du att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton skräp i havet? Det mesta är plast. Genom att bli en kusträddare gör du skillnad för havet och alla djur som lever där. Gå ut till din närmsta strand, sjö eller annat vatten och plocka allt skräp du ser.
Anmäl dig på hsr.se/kusträddarna. Lycka till!
Tid: 30-60 minuter
Ansträngning: 4 av 5
#4 Ha en skräpfri picknick
Ha en skräpfri picknick med familj eller kompisar! Det gäller att tänka till redan på hemmaplan för att undvika att få med dig sånt som ofta blir till skräp, till exempel påsklämmor, plastpåsar och sugrör. Så packa smart, njut av picknicken och kom ihåg att allt som följer med ut också ska med hem igen. Lycka till!
Tid: ca 120 minuter
Ansträngning: 3 av 5
Mer läsning
Biologisk mångfald är ett samlat begrepp som visar den variationen av olika arter och naturtyper som finns på vår planet. Till växter, djur, svampar eller mikroorganismer. Som alla en nödvändig funktion i jordens ekosystem. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden, och det är därför som det är så viktigt att värna om både djur och natur. Vi ser idag en högre utrotningstrakt än någonsin tidigare.
Biologisk mångfald delas in i tre olika typer: genetisk mångfald, mångfald av arter, och en mångfald av ekosystem.
Genetisk mångfald - En population behöver en bred genbank med många olika typer av individer.
Mångfald inom arter - En mångfald av arter kan till exempel vara antalet olika arter inom ett visst ekosystem medan genetisk mångfald i stället handlar om skillnader mellan individer inom en viss art.
Mångfald inom ekosystem - Mångfald av ekosystem innebär att det finns en variation av ekosystem och livsmiljöer, så som korallrev, skogar, sjöar och regnskog
Läs mer om biologisk mångfald här:
Vad är biologisk mångfald? (naturvardsverket.se)
Varför är biologisk mångfald viktigt? (naturvardsverket.se)
Hot mot den biologiska mångfalden (naturvardsverket.se)
Det finns många fördelar med biologisk mångfald och vi människor förlitar oss mycket på att "naturen ska fungera". Ett begrepp som vanligtvis nämns i samband med biologisk mångfald är ekosystemtjänster. Det kan på ett förenklat sätt förklaras som “det som naturen ger till oss gratis”. Ekosystemtjänster är alltså både tjänster och produkter som vi får från naturen.
De brukar delas in i fyra olika kategorier:
Försörjande - handlar om att vi får varor från naturen. Till exempel mat och dricksvatten.
Reglerande - så som rening av luft och vatten samt pollinering av växter och grödor.
Stödjande - precis som namnet antyder så är dessa tjänster ett stöd till att de andra tjänsterna kan existera och fungera. Några exempel är fotosyntesen och biogeokemiska kretslopp, bland annat kolets och vattnets kretslopp.
Kulturella - ekosystemen bidrar med en hel del för människans välmående och hälsa och detta är de kulturella ekosystemtjänsterna. Det handlar bland annat om friluftsliv, möjligheter till rekreation och andra olika upplevelser av både natur och kultur som människan mår bra av.