Skräp i havet
Skräpet på våra svenska stränder
Den som har varit ute i havsbandet i Bohuslän vet hur illa det kan se ut med skräpet. Det beror på strömmar och vindar som för med sig mycket skräp från Nordsjön. Liksom det fenomen som beskrivs för de stora världshaven här nedan men i mindre format.
Resten av Sveriges kust är också skräpig på många platser men i betydligt mindre omfattning. Här kommer mycket av det skräp vi hittar på stränderna från besökare. Skräp som riskerar att med vindar blåsa iväg och bidra till ett nedskräpat hav. Tidtrenden visar på ett ökat antal skräp på Bohuskusten medan antalet skräp på resten av Sveriges kust ligger relativt stadigt på samma nivå de senaste 5 åren.
Skräpets karaktär skiljer sig också åt mellan kusterna. Bohuskusten får ta emot mer fiske- och industrirelaterat skräp än syd- och ostkusten där det är vanligare med konsumentrelaterat skräp. På alla stränder är det vanligt med oidentifierbara bitar av plast från större föremål som håller på att vittra sönder.
På Bohuskusten är det vanligast att hitta mest skräp på våren då det ansamlas skräp under höstens och vinterns stormar. Motsvarande mönster på syd- och ostkusten är att stränderna är som mest skräpiga under sommaren då de har många besökare.
Statistik från 16 stränder
Att vi vet så här mycket om skräpet är tack vare att Havs- och vattenmyndigheten har ett miljöövervakningsprogram för skräp på svenska stränder. Kunskapen används bland annat i regionala och EU-samarbeten samt för att man kan följa upp åtgärder mot skräpet.
Det är 16 stränder som ingår i programmet och Håll Sverige Rent ansvarar för att mätningarna utförs och att resultaten registreras i vår databas.
Resultat
Mängd skräp på stränder Västerhavet 2013-2021 »
Mängd skräp på stränder Västerhavet 2016-2021 »
Mängd skräp på stränder Östersjön 2013-2021 »
Mängd skräp på stränder Östersjön 2016-2021 »
Metoder
Metodbeskrivning »
Användarvillkor
Data om strandskräpet på svenska stränder i databasen är tillgängliga under öppna data-licensen Creative Commons, CC0. Innan du använder data eller våra resultat, läs mer om vår datapolicy nedan. Om du behöver annan data än den som finns upplagd på vår hemsida Statistik om skräp går det bra att skicka ett meddelande till info@hsr.se så hjälper vi dig.
Policy databasen (sve) »
Policy database (eng) »
Vill du veta mer? Vi kommer inom kort släppa statistiken i vår Statistikportal.
En soppa av plast
Marin nedskräpning är ett globalt problem som inte känner några nationella gränser. Forskare tror att det finns mellan 75-199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer mer än 11 miljoner ton. Och det växer snabbt: på sextio år har plastproduktionen i världen ökat lavinartat, och det märks i våra hav, där gigantiska mängder ansamlas.
På grund av havsströmmar ackumuleras plast och annat skräp speciellt vid fem platser i världshaven, som ofta kallas ”skräp-öar”. I verkligheten består dessa ”skräp-öar” sällan av stora plastföremål som fenomenet ”skräp-ö” kan antyda. Det liknar snarare en soppa av skräp, i form av mindre skräppartiklar som flyter under ytan. Den största samlingen skräp i havet finns i norra Stilla Havet - i ett område som man brukar kalla The Great Pacific Garbage Patch.
Eftersom skräpet följer med havsströmmarna förändras "skräp-öarnas" storlek och form hela tiden, vilket gör det svårt att uppskatta dess exakta storlek.
Visste du att..?
80-85% av skräpet är plast
Globalt uppskattas det att 80 procent av skräpet i havet kommer från land där plastskräp är extra problematiskt. Plast är det absolut vanligaste skräpet som finns i havet. Plast är kanske också ett av de mest linjära materialslagen vi har idag. Den tillverkas oftast av fossil råvara som kan hålla i 200 år, men som vi använder i kanske 2 timmar.
I Sverige, liksom de flesta andra delar av västvärlden, har våra konsumtionsmönster ändrats. På 50-talet var det hemmafrun som gick och handlade. All mat lagades hemma och skräpet hamnade i hushållssoporna. Idag har, i alla fall storstäderna, en ”on-the-go” kultur som gör att risken för att avfall hamnar fel ökar avsevärt.
Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränder har det fastställts att 80–85 % av skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs ungefär hälften av plastprodukter för engångsbruk. I gruppen plastprodukter för engångsbruk ingår många olika vanligt förekommande och kortlivade konsumentprodukter som slängs bort efter att ha använts för sitt syfte en gång, som sällan återvinns och som ofta orsakar nedskräpning.
Hur hamnar skräpet i havet?
Det enkla svaret är att mycket av skräpet i havet kommer från land. Skräp som till exempel kastas på marken i staden kan blåsa eller följa med regnvatten och vattendrag ut till havet.
I vissa delar av världen är öppna avfallsdeponier är en starkt bidragande orsak till marin nedskräpning. Det problemet har vi inte i Sverige, men även här orsakar brister i avfallshanteringen marint skräp.
Även havsbaserade aktiviteter som den kommersiella sjöfarten (passagerar- och lastfartyg) samt fiske- och fritidsbåtar gör sig skyldiga till marin nedskräpning. Havsbaserade aktiviteter som fiskodlingar, vindkraft, oljeriggar och gasinstallationer bidrar också till skräp i världshaven.
Forskarna har uppskattat att 94 % av plasten ligger på havsbotten. Det motsvarar i snitt 70 kg plast per kvadratkilometer havsbotten. Resten flyter omkring på havsytan och vattenmassan eller spolas upp på stränder. Det skräpet vi ser är alltså endast toppen av ett isberg.
Konsekvenser av skräp i havet
- Stor plast fragmenteras till mikroplast
- Djur misstar plast för mat
- Djur trasslar in sig
- Spridning av främmande arter
- Kemikalier läcker från plasten
- Plast tar sig in i näringskedjan
- Skräp kostar
Plastskräp som slängs i natur eller hav bryts inte ner inom en överskådlig tid. Istället sönderdelas det till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast (vanligtvis mindre än 5 mm). Och det är osäkert om de minsta bitarna någonsin försvinner – ofta behövs speciella omgivningsförhållanden för att detta ska ske.
Mikroplast har hittats i många vattenlevande djur och kan transporteras uppåt i näringskedjan från en art till en annan. Experiment har visat att djur som får i sig mikroplast kan få sämre födointag och fortplantning.
Det har kommit flera rapporter som visar att mikroplast finns överallt, till exempel har det under senare år hittats mikroplaster i prover tagna i den djupaste delen av haven, Marianagraven och år 2020 hittades mikroplaster nära toppen av Mount Everest. Något som förvånade forskarna var att man hittade mikroplaster i alla prover som analyserades. Att hitta mikroplast på dessa platser är en viktig påminnelse om att vi behöver göra mer för miljön!
Vissa specifika skräp är extra problematiska om de hamnar i haven. Plastprodukter för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast har en stor negativ påverkan på havsmiljön.
Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Ett exempel på detta är sjöfågeln som främst söker sin föda till havs. Forskare tror att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Detta gör plasten även till ett hot mot havens biologiska mångfald.
Förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i onödan under lång tid dessutom riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl.
Plast i den marina miljön kan transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer.
Det kan till exempel handla om en mussla som satt fast sig på ett skräp som driver med strömmar till andra sidan jorden, till en plats där musslan inte har några naturliga fiender.
Om musslan sedan fortplantar sig på den nya platsen kan biodiversiteteten och eventuellt hela ekosystem rubbas.
När plast i havet bryts ner till mindre bitar genom bland annat UV-strålning och mikroorganismer frigörs kemikalier i vattnet. Vilka kemikalier som frigörs och i vilka mängder beror på typen av plast och på hur söndervittrad den är.
Många av de kemiska nedbrytningsprodukterna som har identifierats, bland annat av Stockholms universitet, har inte varit föremål för riskbedömningar tidigare. Därför behövs mer forskning och s.k. toxiska tester, för att undersöka potentiella risker för marina organismer.
På Håll Sverige Rent pratar vi om ”det farliga kretsloppet” vilket innebär att det är vetenskapligt belagt att mikroplast tar sig in i marina organismer och därmed går in i näringsväven.
Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på. Fisk kan kanske innehålla mikroplast men är förmodligen en försumbar källa för människan jämfört med andra källor, tex inandningsluften.
Städning av stränderna längs den svenska Bohuskusten är en stor och återkommande utgift för kommunerna. Väl i vattnet orsakar marint skräp också skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.
Youth Ocean Champions
Youth Ocean Champions fokuserar på miljöfrågor inom skräpfria hav. Gruppen drivs av ungdomarna själva med stöd av Håll Sverige Rent och finansieras av Youth2030 movement. Tillsammans skapar de en plats att göra sina röster hörda, sprida viktiga budskap, inspirera andra unga och utföra påverkansarbete.
Mer om skräpet
Mikroplast - det här vet vi
Fakta om förlorade fiskeredskap
