Aluminiumburk från havets botten. Foto: Louise Johansson

Skräp i havet

I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Och det bara fylls på. Varje år ökar mängden plast med mellan 5 och 13 miljoner ton. Globalt uppskattas 80% av skräpet i havet komma från land.

Det mesta skräpet är av plast som bara använts en kort stund innan det slängts bort. Om vi inte gör något nu varnar en del forskare för att det kommer finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.

Plast är extra problematiskt för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.

Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i havet. Dels för att djuren misstar skräpet för mat eller trasslar in sig, och dels genom att plast ofta innehåller farliga kemikalier.

År 2050 kommer 99% av alla sjöfåglar ha ätit plast tror forskare.

Stillbild från film om projektet BLASTIC

Bli Kusträddare

Vill du också hjälpa till att rädda havet från skräp? Det är enkelt - bli Kusträddare! Tillsammans hindrar vi skräp från att hamna i havet, en påse i taget.

Plastskräp delas och blir mikroplast

Fem badkar i timmen på Bohuskusten

Projekt mot skräpet i havet

Här kan du läsa mer om hur vi jobbar för att minska plast och skräp i våra hav.

Person håller fiskenät

Fiskereturen

Nationellt system för återvinning av fiskeredskap

Uttjänta och övergivna fiskeredskap som hamnar på fel ställen i haven och i vår natur är ett stort miljöproblem. Redskapen bidrar till spridning av mikroplaster, kan snärja in fåglar och däggdjur och fortsätter att fiska under lång tid, så kallat spökfiske.

Därför finns Fiskereturen - en insamlingstjänst som tar emot gamla fiskeredskap och ser till att de återvinns. Projektet är ett samarbete mellan Båtskroten, Sotenäs kommun, Håll Sverige Rent och Fiskareföreningen Norden och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.

Läs mer om Fiskereturen »

Två glada dykare efter Skräpdykets dag i Lysekil. Foto: Louise Johansson

Skräpdykarna

Rensade botten från skräp

I Skräpdykarna samlade vi kunskap om skräpläget på våra bottnar med hjälp av dykklubbar runt om i landet. Under 2019 utförde 214 dykare skräpdyk som resulterade i nästan sju ton skräp. Bland det vanligaste skräpet fanns metallburkar, glasflaskor och plastförpackningar. 

Projektet var ursprungligen en del av EU-projektet Ren Kustlinje där 34 partners i Sverige, Danmark och Norge tog fram metoder både för att städa upp befintligt skräp och för att minska tillkomsten av nytt skräp.

Rapport från Skräpdykarna 2017-2018 »

Spöknät med fisk i dras ombord på båt

MARELITT Baltic

Färre spöknät i Östersjön

Förlorade och borttappade fiskeredskap i Östersjön, så kallade spöknät, kan få stora konsekvenser. EU-projektet MARELITT Baltic fokuserade både på att få mer kunskap om problemet och att städa bort spöknät. Med hjälp av draggning från båtar eller dykning på vrak bärgades över 17 ton garn och trål i estniskt, polskt, svenskt och tyskt vatten. 

All kunskap från projektet finns samlad i The Baltic Sea Blue­print – en handbok som också ger rekommendationer för den fortsat­ta vägen framåt. 

Projektet leddes av Simrishamns kommuns Marint centrum och förutom Håll Sverige Rent deltog också organisationer från Estland, Finland, Tyskland och Polen. Projektet finansierades av  Östersjöprogrammet 2014-2020 och pågick mellan 2016-2019. Havs- och vattenmyndigheten delfinansierade projektet.
 

Läs mer på MARELITT Baltics hemsida »

Skräpmätning i sjön Maren i Södertälje

BLASTIC

Kartlägger plastens väg från staden till havet

Marint skräp tar inte hänsyn till länders gränser och kan färdas långt från sin ursprungliga källa. I EU-projektet BLASTIC utvecklades ett verktyg där kommuner kan få en bättre bild av hur skräp kan färdas från land till hav i kommunen och hur de bäst gör för att stoppa det.

I projektet deltog åtta organisationer från Sverige, Finland, Estland och Lettland. Projektet finansierades från Central Baltic-programmet 2014-2020. Havs- och Vattenmyndigheten delfinansierade projektet.

Läs mer om BLASTIC på projektets internationella webbplats »

Under 2020 har vi även tagit fram ett digitalt verktyg för kommuner som vill kartlägga källor till skräp i havet.

Läs mer om det digitala verktyget »

Representanter för Nordic Coastal Cleanup

Nordic Coastal Cleanup

Nordisk dag mot skräp i havet

De nordiska länderna delar samma hav och skräp i havet påverkar alla länderna. Därför har vi och våra kompisar i Grönland, Finland, Norge, Danmark , Åland, Island och Färöarna en gemensam dag där vi alla går ut och plockar skräp. Vi utför också mätningar i projektet med samma metod. 

I Sverige ingår den Nordiska kusträddardagen i vår kampanj Kusträddarna.

Läs mer om Nordic Coastal Cleanup på projektets internationella webbplats »

En drönare flyger över en strand för att mäta skräp

TrashCam

Skräpmätning med drönare

Tillsammans med företaget SKARL AB undersökte vi i projektet TrashCam om drönare kan vara till hjälp för att mäta hur mycket skräp som fanns på utvalda pilotstränder i Östersjön. Projektet finansierades av Vinnova.

Under 2019 gjorde vi flera testmät­ningar som visade att kartläggning av marint skräp med hjälp av drönare funge­rar i teorin, men att det krävs att man gör en omfattande datainsamling innan för att skräpet ska kunna analyseras på ett bra sätt.

Mer finns att läsa i rapporten från projektet »