Hero
Jenny Oltner, projektledare på Naturvårdsverket, berättar om åtgärder för minskad nedskräpning på Håll Sverige Rent-konferensen 2018.

EU-direktivet om engångsplast

Sections

Nio produkter som förbjuds

1. Bomullspinnar (tops)

2. Bestick i engångsplast

3. Tallrikar i engångsplast

4. Sugrör i plast

5. Omrörare i plast för drycker

6. Ballongpinnar i plast

 

 

7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast

Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt har tillsatts för att påskynda nedbrytningen när de exponeras för UV-ljus, syre och värme. I Sverige började oxo-nedbrytbara plastpåsar säljas 2008 men marknaden är liten. Det finns en risk för att oxo-nedbrytbar plast blir en källa till mikroplast om den hamnar i naturen eller i havet.

Bindningarna i oxo-nedbrytbara plaster är gjorda för att lättare kunna brytas ner, vilket gör den mindre hållbar och olämplig för återvinning.  

8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren

9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)

Engångsmuggar och andra engångsförpackningar som vi bara använder en kort stund innan de slängs bort, riskerar att hamna i våra hav där de kanske aldrig försvinner.

När det kommer till dryckesförpackningar är det bara just de av expanderad polystyren som kommer att förbjudas inom EU 2021. En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit. Övriga dryckesförpackningar som helt eller delvis består av plast får användas även fortsättningsvis. Minskningskrav kommer dock att införas.

Skräpstatistik om engångsmuggar:

Varje år används mellan 500 miljoner och 1 miljard engångsmuggar i Sverige, visar en kartläggning som Naturvårdsverket har gjort. Det motsvarar 50–100 engångsmuggar per person och år. Siffrorna bygger på statistik över import och försäljning av engångsartiklar och omfattar även produkter som glassbägare och bägare för plocksallad i papp. De ska därför ses som grova uppskattningar snarare än den faktiska användningen av engångsmuggar.

Välj istället:

Genom att använda flergångsmugg kan du och alla andra bidra till att minska risken för att plasten från engångsmuggarna hamnar i havet. Läs gärna mer om engångsmuggen i vår kampanj Hej då engångsmugg!

Så tycker Håll Sverige Rent

I vårt remissvar kan du läsa mer om vad vi på Håll Sverige Rent tycker om förslaget till hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige.

Bland annat är vi glada över att förhoppningsvis kunna säga farväl till fimpen om det blir straffbart att även slänga småskräp som fimpar och snus på våra gator och torg.

Vanliga frågor

Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?

Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.

Direktivet träder ikraft i sommar, och några av de första förändringarna, som t.ex. förbuden mot vissa engångsplastprodukter börjar gälla redan då. Sedan sker det stegvis, så några förändringar varje år. Mer om vad som händer kan du läsa här »

Får en producent sälja slut på sitt lager även när produkten blivit förbjuden?

Det är enligt förslaget förbjudet att släppa ut vissa produkter i engångsplast, som till exempel sugrör, på den svenska marknaden från den 3 juli. Det innefattar även till exempel Festis med ett ditsatt sugrör. Varor som släppts ut på den svenska marknaden innan förbuden börjar gälla fortfarande får säljas även efter att förbuden trätt i kraft. 

Varor som ett företag har i lager är dock inte alltid släppta på marknaden. För att en vara ska vara släppt på marknaden krävs att  produkt görs tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis. Det är vanligtvis tillverkare eller importörer som släpper ut produkter på marknaden. Först när en tillverkare eller en importör gör en produkt tillgänglig för första gången till en distributör eller en slutanvändare är produkten utsläppt på marknaden.

Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?

Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att föreslå nedskräpningsbot för all form av nedskräpning, att man förbjuder användning av plastkonfetti utomhus och vill införa flergångsmatlådesystem.

Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du längre ner på den här sidan.

Hur kommer direktivet att påverka mig?

På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och engångsmatlådor i plast kommer att förbjudas. Men för de produkter som förbjuds finns det redan idag bättre och mer hållbara alternativ i annat material.

Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.

Färre fimpar och förpackningar på våra gator

Nedskräpningen utomhus av fimpar, portionssnus och förpackningar i engångsplast ska minska med 50% från 2024 till 2030. Det är ett av målen som föreslås i utredningen om hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige.

Tidslinje för direktivet - vad föreslår utredningen ska hända framöver

15 dec 2020: Utredningen presenteras

Utredningen av hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige presenterades den 15 december 2020. 

Här kan du läsa hela utredningen » 

15 mars 2021: Remisstiden går ut

Kommuner, företag, organisationer och andra ska tycka till om utredningen senast 15 mars.

Här kan du se inkomna remisser »

3 juli 2021: Förbud och förbättrad märkning

Flera viktiga saker händer i juli 2021.

Dels förbjuds vissa engångsplastprodukter, som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.

Krav på märkning av produkter och information införs också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsplastprodukter 2026 jämfört med 2022.

Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt. 

Förutom märkning finns det också krav på information till konsumenterna om att produkten är en engångsplastprodukt. Det gäller en rad produkter, från sanitetsbindor till tnna plastkassar, enbgångsplastlock till mugga, portionssnus och våtservetter. Informationen ska vara lätt att hitta och förstå och uppmuntra konsumenterna till att göra rätt. Man få veta hur man bäst gör med produkten när den blir avfall och hur produkten kan påverka miljön om den inte hanteras på rätt sätt när den blir avfall.

För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.

För våtservetter och förpackningar ska man också få information om vilka återanvändbara alternativ som finns – och för förpackningar ska man också få information om tillgängliga system för återanvändning.

1 jan 2022: Straffansvar även för ringa nedskräpning

I utredningen finns ett förslag om att nedskräpningsboten som finns även ska gälla fimpar och annat småskräp. Boten gäller idag inte för den typen av skräp.

Mer om boten här »

30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus
5 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar och förpackningar utomhus

Producenten av en produkt har ett ansvar för att produkten tas om hand på ett bra sätt efter att den använts. Därför ska de se till att avfall efter produkten samlas in och att produkten städas upp om den blir skräp. De ska också stå för kostnader för medvetandehöjande åtgärder – som t.ex. information om hur man gör rätt.

I utredningen finns bland annat förslag om:

  • System som ger bättre möjligheter att lämna förpackningar till återvinning på platser utomhus där många är. Idag är det ofta att förpackningen hamnar i vanliga papperskorgar för att återvinningsstation inte finns i närheten. 
     
  • System för insamling av fimpar som uppkommit på platser utomhus.

Läs mer om producentansvaret här »

5 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in

Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.

Det finns också förslag om att det ska finnas retursystem för plastflaskor och metallburkar till insamling i utemiljöer.

2023: Städavgifter för skräp utomhus

Producenter av produkter i engångsplast ska betala en avgift till Naturvårdsverket. Dels en årlig avgift som täcker administration och de skräpmätningar som Naturvårdsverket enligt utredningen ska göra var tredje år.

Och dels en produktavgift som ska täcka kommunernas kostnader för att ta hand om skräpet och administration runt det.

Produkter detta gäller är:

  • Våtservetter
  • matlådor för snabbmat
  • muggar
  • flexibla omslag
  • ballonger
  • plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
  • engångsplastlock till muggar
  • filter
  • tobaksvaror med filter
  • portionssnus
1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 10% plast
1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar

Utredningen föreslår att den som på den svenska marknaden tillhandahåller dryck i en engångsmugg eller snabbmat i en engångsmatlåda ska erbjuda en möjlighet att få drycken eller maten serverad i en återanvändbar mugg eller matlåda.

Här ingår också krav på tydlig information om att man kan ta med sig maten i återanvändbar mugg eller matlåda. Det ska gälla oavsett om man äter på plats eller tar med sig maten.

3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
1 januari 2025: Förpackningar ska gå att återvinna

Utredningen föreslår att för att en producent ska få tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden ska förpackningen gå att återvinna.

En förpackning ska anses kunna återvinnas om minst 75% av materialet som använts i förpackningen kan materialåtervinnas till säljbart material eller säljbara produkter.

Undantag finns t.ex. om förpackningen består av mer än 50% återvunnen plast som är av så låg kvalité att den inte kan materialåtervinnas eller att den behöver vara av ett särskilt material för att förlänga hållbarheten hos livsmedel.

PET-flaskor ska från år 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast. Kravet gäller inte dryckesflaskor som innehåller mer än tre liter och dryckesflaskor för livsmedel för speciella medicinska ändamål.

1 januari 2025: Böter eller fängelse om förpackningar inte kan återvinnas

Utredningen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift om förpackningars återvinningsbarhet som regeringen har meddelat ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år.

1 januari 2029: Även mjölkflaskor ska pantas

Även plastflaskor och metallburkar som innehåller dryck som huvudsakligen består av mjölk ska omfattas av ett retursystem.

2030: Krav på att PET ska innehålla 30% återvunnen plast

Hela direktivet

Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns länken till hela EU-direktivet om engångsplast.

Det kan du göra som företag eller kommun

Företag och kommuner kan förbereda sig i två steg - kartläggning och målarbete.