EU-direktivet om engångsplast
Den 22 september debatterade och röstade riksdagen om Engångsplastdirektivet och Nedskräpningsboten.
Det här är det som beslutades (från Riksdagens hemsida):
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter.
En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.
Engångsplastdirektivet kort:
År 2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plast i haven. Det är också ett steg mot en mer cirkulär ekonomi.
Direktivet kallas för engångsplastdirektivet och träder ikraft sommaren 2021 och kommer innebära många förändringar, både för producenter och privatpersoner. Till exempel så kommer en del plastprodukter att förbjudas helt och andra produkter kommer få krav för minskad konsumtion och mer och bättre materialåtervinning.
I direktivet har åtgärder tagits fram för de tio vanligaste skräpen i engångsplast. Vissa produkter får stora konsekvenser för djur och natur när de blir skräp - som långa och smala sugrör som lätt kan fastna i till exempel näsan på ett djur. Andra, som produkter i expanderad polystyren, är svåra att återvinna och fragmenteras lätt.
Beräkningar visar att 80–85 % av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs 50% av plastprodukter för engångsbruk och 27% av fiskerelaterade föremål.
Nio produkter som förbjuds
- 1. Bomullspinnar (tops)
- 2. Bestick i engångsplast
- 3. Tallrikar i engångsplast
- 4. Sugrör i plast
- 5. Omrörare i plast för drycker
- 6. Ballongpinnar i plast
- 7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast
- 8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren
- 9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)
Bomullspinnar på stränder eller i havet har en gemensam källa, din toalett. Efter du spolat, följer bomullspinnarna med avloppsvattnet där de kan orsaka stopp i pumpar och ledningar och kaos på reningsverken.
Ibland kan bomullspinnar också följa med avloppsvattnet direkt ut i havet vid så kallade bräddningar - tillfälliga utsläpp av avloppsvatten, när reningsverk är överbelastade. Bomullspinnar som hamnar i havet eller naturen kan hamna i magen hos marina djur vilket kan orsaka stora skador på grund av sin långa, smala form.
Välj istället:
Det viktigaste du kan bidra med är att aldrig slänga bomullspinnar (eller något skräp) i toaletten. Många avloppssystem är inte konstruerade för att hantera småskräp över huvudtaget.
Bomullspinnar där pinnen är gjord av plast blir ju snart förbjudna, men du kan redan nu välja bomullspinnar med en pinne av papper när du handlar, eller varför inte investera i en återanvändbar miljövänlig silikon-pinne?
Undantag från förbudet finns för bomullspinnar som används som medicinteknisk utrustning.
Plastbestick finns överallt, och för det mesta används de bara en gång innan de kastas bort. Liksom många plastartiklar hamnar plastbesticken ibland i naturen eller i havet, där de utgör faror för djur och det kan ta hundratals år innan de bryts ner.
Under 2018 hamnade plastbestick för första gången på Ocean Conservancys topp 10-lista för skräp som hittats under strandstädningar globalt. Plastbestick hittas även på deras lista över skräpföremål som är ”mest dödliga” för havssköldpaddor, fåglar och däggdjur.
Välj istället:
Du kan göra skillnad genom att ta med dig din egen uppsättning av kniv och gaffel när du går hemifrån. För den som vill resa lätt är ett tips att investera i en spork, som är gaffel, kniv och sked i ett!
Engångsplasttallrikar används ofta bara några minuter men de tar hundratals år att bryta ner. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och mindre bitar, till så kallad mikroplast och de skadar också marina djur och däggdjur.
Välj istället:
Till plasttallrikar finns det flera olika alternativ som utgör ett mer hållbart val. Välj gärna det alternativet som du kan använda flera gånger, och se till att sortera ditt avfall rätt!
Sugrör produceras ofta för engångsbruk och används en kort stund. Sugrör av plast är sällan återvinningsbara och är riktigt dåliga för havet. När sugrören hamnar i havet kan de misstas för mat av marina djur och bryts ner till så kallad mikroplast, som vi inte vet om den någonsin försvinner.
Undantag från förbudet finns för sugör i plast som används som medicinteknisk utrustning.
Skräpstatistik om plastsugrör:
Vid skräpmätningar av tre områden på stränder i Skåne sommaren 2020 bestod 14% av plastskräpet av sugrör (Källa: Håll Sverige Rent & SYSAV, 2020).
Enligt en mätning längs större vägar i Uppsala 2019 hittades i snitt 20 sugrör per kilometer väg (Källa: Håll Sverige Rent, 2019).
Välj istället:
Som tur är finns det flera alternativ till sugrör av plast redan idag. Ett tips är att satsa på sugrör som är tillverkade av material som går att diska och återanvända, som metall eller glas. Men det allra bästa alternativet är förstås att helt enkelt sluta använda sugrör!
Plastomrörare för drycker används ofta bara några minuter men det tar hundratals år att bryta ner och hamnar i våra hav och skadar marina djur och däggdjur. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och minder bitar, till så kallad mikroplast.
Välj istället:
Du kan göra skillnad redan nu genom att tacka nej till omrörare för dryck nästa gång du besöker ett café eller en restaurang.
Idag är det bara pinnen till ballongen som är med på listan bland de produkter som kommer förbjudas inom EU. Inte själva ballongen. Anledningen till att man i detta skede valde att förbjuda just pinnen, är att det redan idag finns lättillgängliga alternativ som är lämpliga och mer hållbara på marknaden.
Ballongen i sig är ändå ett riktigt värstingskräp. Forskare som studerat tarminnehållet hos döda sjöfåglar har funnit att ballongrester är den mest dödliga typen av plast eller gummi som fåglar kan svälja. Det beror på att ballongfragment kan misstas för bläckfisk. Ballongen kommer att få andra åtgärder kopplade till sig, som exempelvis utökat producentansvar.
Skräpstatistik om ballonger:
I den nationella skräpmätningen hittades över 47 000 ballonger slängdes/tappades i stadsmiljö i Sverige bara under en vecka i juni.
Välj istället:
Använd bara ballonger inomhus och fundera på att använda andra dekorationer på nästa fest. Och viktigast av allt; släpp inte medvetet ballonger när du är utomhus.
Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt har tillsatts för att påskynda nedbrytningen när de exponeras för UV-ljus, syre och värme. I Sverige började oxo-nedbrytbara plastpåsar säljas 2008 men marknaden är liten. Det finns en risk för att oxo-nedbrytbar plast blir en källa till mikroplast om den hamnar i naturen eller i havet.
Bindningarna i oxo-nedbrytbara plaster är gjorda för att lättare kunna brytas ner, vilket gör den mindre hållbar och olämplig för återvinning.
Take away-kulturen ökar konstant. Från att utbudet endast bestod av hamburgare och pizza för 20 år sedan, till att du idag nästan kan köpa all typ av mat för avhämtning. Cirka 40 % av alla restaurangmåltider idag är take away och varje år använder vi svenskar 570 miljoner take away-förpackningar. Många av dessa förpackningar är gjorda av just expanderad polystyren. En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit.
Polystyren är precis som de flesta plaster; den är lätt och flyter i vatten - ibland ända ut till havet. Väl där kan plasten brytas ner i mindre och mindre bitar som kanske aldrig försvinner.
Förbudet gäller livsmedelsbehållare av expanderad polystyren med eller utan lock avsedda att konsumeras direkt och utan ytterligare beredning.
Välj istället:
Du kan göra skillnad redan nu genom att ta med dig egen matlåda när du köper take away. Fler och fler matställen och caféer öppnar upp för möjligheten att använda egen matlåda vid avhämtning. Dessutom har Livsmedelsverket nyligen gått ut med tydligare information om att det är fullt tillåtet att ta med sin egen låda för att få den påfylld på kaféer och restauranger.
Engångsmuggar och andra engångsförpackningar som vi bara använder en kort stund innan de slängs bort, riskerar att hamna i våra hav där de kanske aldrig försvinner.
När det kommer till dryckesförpackningar är det bara just de av expanderad polystyren som kommer att förbjudas inom EU 2021. En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit. Övriga dryckesförpackningar som helt eller delvis består av plast får användas även fortsättningsvis. Minskningskrav kommer dock att införas.
Skräpstatistik om engångsmuggar:
Varje år används mellan 500 miljoner och 1 miljard engångsmuggar i Sverige, visar en kartläggning som Naturvårdsverket har gjort. Det motsvarar 50–100 engångsmuggar per person och år. Siffrorna bygger på statistik över import och försäljning av engångsartiklar och omfattar även produkter som glassbägare och bägare för plocksallad i papp. De ska därför ses som grova uppskattningar snarare än den faktiska användningen av engångsmuggar.
Välj istället:
Genom att använda flergångsmugg kan du och alla andra bidra till att minska risken för att plasten från engångsmuggarna hamnar i havet. Läs gärna mer om engångsmuggen i vår kampanj Hej då engångsmugg!
Så tycker Håll Sverige Rent
I vårt remissvar kan du läsa mer om vad vi på Håll Sverige Rent tycker om förslaget till hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige.
Bland annat är vi glada över att förhoppningsvis kunna säga farväl till fimpen om det blir straffbart att även slänga småskräp som fimpar och snus på våra gator och torg.
Vanliga frågor
Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?
Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.
Direktivet träder ikraft i sommar, och några av de första förändringarna, som t.ex. förbuden mot vissa engångsplastprodukter börjar gälla redan då. Sedan sker det stegvis, så några förändringar varje år. Mer om vad som händer kan du läsa här »
Får en producent sälja slut på sitt lager även när produkten blivit förbjuden?
Det är enligt förslaget förbjudet att släppa ut vissa produkter i engångsplast, som till exempel sugrör, på den svenska marknaden från den 3 juli. Det innefattar även till exempel Festis med ett ditsatt sugrör. Varor som släppts ut på den svenska marknaden innan förbuden börjar gälla fortfarande får säljas även efter att förbuden trätt i kraft.
Regeringen har meddelat att planen är att alla förslag som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat efter den 1 november 2021. Regeringen kommer fatta beslut om samtliga förordningar först efter det datumet. Fram till dess att förbud och krav om märkning är genomförda i svensk lagstiftning är det möjligt att släppa ut dessa produkter på den svenska marknaden. Enligt direktivet och EU-förordningen om märkning ska vissa produkter förbjudas och andra produkter vara märkta från 3 juli. I Sverige försenas alltså införandet. Trots det är det bra att redan nu genomföra förändringarna som om reglerna redan gäller.
Varor som ett företag har i lager är dock inte alltid släppta på marknaden. För att en vara ska vara släppt på marknaden krävs att produkt görs tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis. Det är vanligtvis tillverkare eller importörer som släpper ut produkter på marknaden. Först när en tillverkare eller en importör gör en produkt tillgänglig för första gången till en distributör eller en slutanvändare är produkten utsläppt på marknaden.
Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?
Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att föreslå nedskräpningsbot för all form av nedskräpning, att man förbjuder användning av plastkonfetti utomhus och vill införa flergångsmatlådesystem.
Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du längre ner på den här sidan.
Hur kommer direktivet att påverka mig?
På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och engångsmatlådor i plast kommer att förbjudas. Men för de produkter som förbjuds finns det redan idag bättre och mer hållbara alternativ i annat material.
Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.
Färre fimpar och förpackningar på våra gator
Nedskräpningen utomhus av fimpar, portionssnus och förpackningar i engångsplast ska minska med 50% från 2024 till 2030. Det är ett av målen som föreslås i utredningen om hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige.
För ballonger och våtservetter ska nedskräpningen utomhus vara försumbar - det vill säga det ska i stort sett inte finnas sånt skräp alls.
Att just årtalen 2024 och 2030 finns med är för att det är Naturvårdsverkets skräpmätningar är planerade att göras.
Redan i somras gjorde vi en första nationell skräpmätning på uppdrag av Naturvårdsverket.
Tidslinje för direktivet - vad föreslår utredningen ska hända framöver
- 15 dec 2020: Utredningen presenteras
- 15 mars 2021: Remisstiden går ut
- * 3 juli 2021: Förbud och förbättrad märkning
- 22 september 2021: Riksdagen debatterar och beslutar
- 1 jan 2022: Straffansvar även för ringa nedskräpning
- 30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus
- 5 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar och förpackningar utomhus
- 5 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in
- 2023: Städavgifter för skräp utomhus
- 1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 10% plast
- 1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar
- 3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
- 1 januari 2025: Förpackningar ska gå att återvinna
- 1 januari 2025: Böter eller fängelse om förpackningar inte kan återvinnas
- 1 januari 2029: Även mjölkflaskor ska pantas
- 2030: Krav på att PET ska innehålla 30% återvunnen plast
Utredningen av hur engångsplastdirektivet ska genomföras i Sverige presenterades den 15 december 2020.
Kommuner, företag, organisationer och andra ska tycka till om utredningen senast 15 mars.
Flera viktiga saker händer i juli 2021.
Dels förbjuds vissa engångsplastprodukter, som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.
Krav på märkning av produkter och information införs också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsplastprodukter 2026 jämfört med 2022.
* I Sverige försenas införandet. Regeringen har meddelat att planen är att alla förslag som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat efter den 1 november 2021.
Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt.
Förutom märkning finns det också krav på information till konsumenterna om att produkten är en engångsplastprodukt. Det gäller en rad produkter, från sanitetsbindor till tnna plastkassar, enbgångsplastlock till mugga, portionssnus och våtservetter. Informationen ska vara lätt att hitta och förstå och uppmuntra konsumenterna till att göra rätt. Man få veta hur man bäst gör med produkten när den blir avfall och hur produkten kan påverka miljön om den inte hanteras på rätt sätt när den blir avfall.
För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.
För våtservetter och förpackningar ska man också få information om vilka återanvändbara alternativ som finns – och för förpackningar ska man också få information om tillgängliga system för återanvändning.
Den 22 september debatterar och röstar riksdagen om Engångsplastdirektivet och Nedskräpningsboten.
I utredningen finns ett förslag om att nedskräpningsboten som finns även ska gälla fimpar och annat småskräp. Boten gäller idag inte för den typen av skräp.
Producenten av en produkt har ett ansvar för att produkten tas om hand på ett bra sätt efter att den använts. Därför ska de se till att avfall efter produkten samlas in och att produkten städas upp om den blir skräp. De ska också stå för kostnader för medvetandehöjande åtgärder – som t.ex. information om hur man gör rätt.
I utredningen finns bland annat förslag om:
- System som ger bättre möjligheter att lämna förpackningar till återvinning på platser utomhus där många är. Idag är det ofta att förpackningen hamnar i vanliga papperskorgar för att återvinningsstation inte finns i närheten.
- System för insamling av fimpar som uppkommit på platser utomhus.
Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.
Det finns också förslag om att det ska finnas retursystem för plastflaskor och metallburkar till insamling i utemiljöer.
Producenter av produkter i engångsplast ska betala en avgift till Naturvårdsverket. Dels en årlig avgift som täcker administration och de skräpmätningar som Naturvårdsverket enligt utredningen ska göra var tredje år.
Och dels en produktavgift som ska täcka kommunernas kostnader för att ta hand om skräpet och administration runt det.
Produkter detta gäller är:
- Våtservetter
- matlådor för snabbmat
- muggar
- flexibla omslag
- ballonger
- plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
- engångsplastlock till muggar
- filter
- tobaksvaror med filter
- portionssnus
Utredningen föreslår att den som på den svenska marknaden tillhandahåller dryck i en engångsmugg eller snabbmat i en engångsmatlåda ska erbjuda en möjlighet att få drycken eller maten serverad i en återanvändbar mugg eller matlåda.
Här ingår också krav på tydlig information om att man kan ta med sig maten i återanvändbar mugg eller matlåda. Det ska gälla oavsett om man äter på plats eller tar med sig maten.
Utredningen föreslår att för att en producent ska få tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden ska förpackningen gå att återvinna.
En förpackning ska anses kunna återvinnas om minst 75% av materialet som använts i förpackningen kan materialåtervinnas till säljbart material eller säljbara produkter.
Undantag finns t.ex. om förpackningen består av mer än 50% återvunnen plast som är av så låg kvalité att den inte kan materialåtervinnas eller att den behöver vara av ett särskilt material för att förlänga hållbarheten hos livsmedel.
PET-flaskor ska från år 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast. Kravet gäller inte dryckesflaskor som innehåller mer än tre liter och dryckesflaskor för livsmedel för speciella medicinska ändamål.
Utredningen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift om förpackningars återvinningsbarhet som regeringen har meddelat ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Även plastflaskor och metallburkar som innehåller dryck som huvudsakligen består av mjölk ska omfattas av ett retursystem.
Hela direktivet
Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns länken till hela EU-direktivet om engångsplast.
Det kan du göra som företag eller kommun
Företag och kommuner kan förbereda sig i två steg - kartläggning och målarbete.
- Kartläggning
För att kunna vara i linje med engångsplastdirektivet behöver du först förstå hur mycket engångsplastprodukter och förpackningar du har i din verksamhet. Exempel på perspektiv som är viktiga att ha med i kartläggningen är:
- Vad används på kontoret och i det dagliga arbetet?
- Vad används vid event eller till särskilda projekt?
- Vad tillverkas (om ni är en producent)?
- Vad säljs eller erbjuds till konsumenter, klienter eller andra företag?
- Blir något av det du erbjuder till skräp på marken?
- Målarbete
Baserat på dina insikter från kartläggningen kan du sedan arbeta fram en målbild som hjälper dig att ställa om. Målbilden bör vara flexibel så att du lätt kan hantera ett utvidgat engångsplastdirektiv. För att bidra med en så positiv effekt som möjligt, är det också bra att kombinera med mål som gäller både uppströms och nedströms för din verksamhet.
Vill du prata mer om hur ditt företag kan minska användningen av plast? Kontakta Malin Leth på malin.leth@hsr.se
