EU-direktivet om engångsplast
Engångsplastdirektivet i korthet:
År 2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plasten i havet och ett steg mot en mer cirkulär ekonomi. Direktivet kallas "Engångsplastdirektivet" och trädde i kraft inom EU den 2 juli 2019. Medlemsländerna skulle senast den 3 juli 2021 ha infört direktivet i nationell lagstiftning.
Direktivet innebär många förändringar för både producenter och privatpersoner. Till exempel har hittills ett tiotal engångsplastprodukter förbjudits helt och andra produkter fått högre krav för att minska konsumtion och främja bättre materialåtervinning. Producenter har även fått större ansvar för skräpet som deras produkter ger upphov till.
I direktivet har åtgärder tagits fram för de tio vanligaste skräpföremålen i engångsplast. Vissa produkter får stora konsekvenser för djur och natur när de blir skräp - som långa och smala sugrör som lätt kan fastna i till exempel näsan på ett djur. Andra, som produkter i expanderad polystyren, är svåra att återvinna och fragmenteras lätt.
Beräkningar visar att 80-85 % av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs 50% av plastprodukter för engångsbruk och 27% av fiskerelaterade föremål.
Tidslinje för direktivet
- 3 juli 2021: Direktivet trädde i kraft inom EU
- 1 januari 2022: Nya regler började gälla i Sverige
- 30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus
- 1 januari 2023: Utökat producentansvar för fimpar
- 5 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in
- Sommaren 2023: Första nationella skräpmätningen genomförs
- 2023: Nedskräpningsavgifter införs
- 1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast
- 1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar
- 3 juli 2024: Krav på att korken ska sitta fast på flaskan
- 31 december 2024: Det ska finnas insamlingssystem för fiskeredskap
- 1 januari 2025: Dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast.
- 1 januari 2029: Även flaskor och burkar med mejeriprodukter ska pantas.
- 2030: Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30% återvunnen plast.
Viktiga händelser i juli 2021:
Dels förbjöds vissa engångsplastprodukter – som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.
Krav på märkning av produkter och information infördes också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller plast 2026 jämfört med 2022.
Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt.
För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.
Utredningen la fram ett förslag om "Nedskräpningsboten" där även småskräp ska ingå, som fimpar och annat småskräp då boten tidigare inte gällde den typen av skräp. Förslaget röstades igenom och straffansvar för ringa nedskräpning trädde även i kraft samma datum.
Från och med 30 april 2022 är det förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus. Det beror på att det är omöjligt att städa upp konfetti och användningen av plastkonfetti utomhus bidrar till tillförseln av mikroplast i naturen.
Från 1 januari 2023 ansvarar tobaksproducenter för att samla in fimpar - till exempel i askkoppar - i alla Sveriges kommuner. Detta ska ske i samråd med kommunen. Kommunen kan även välja att hantera insamlingen själv, i utbyte mot ekonomisk ersättning från tobaksproducenterna.
Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.
På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under sommaren 2023 genomfört en.
Sommaren 2023 genomförde Håll Sverige Rent den första nationella skräpmätningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningen genomförs vartannat år och den senaste gjordes 2025. Resultatet från 2025 års nationella skräpmätning visar att nedskräpningen minskade med 30 procent jämfört med 2023.
Den 1 januari 2023 trädde förordningen om nedskräpningsavgifter i kraft. Den innebär att kommuner kan få ersättning från producenter av vissa engångsprodukter för att täcka kostnader för uppstädning och för att sprida information om plastens negativa inverkan på miljön.
De engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast förbjuds. Sedan tidigare finns förbud mot plastmuggar i frigolit.
Den som säljer mat eller dryck i engångsmuggar eller engångsmatlådor ska kunna erbjuda ett återanvändbart alternativ. Det finns vissa undantag från kravet. De återanvändbara muggarna och matlådorna ska ingå i ett rotationssystem så att de kan användas igen.
Från och med den 3 juli måste producenter av dryckesbehållare utforma sina behållare så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
Det ska finnas insamlingssystem för avfall som utgörs av fiskeredskap. I producentansvaret för fiskeredskap ingår att producentansvarsorganisationer ska:
- samla in fiskeredskap på lättillgängliga platser,
- hämta fiskeredskap som samlats in av kommuner,
- hantera insamlade fiskeredskap i enlighet med miljöbalken,
- betala en avgift som ska täcka kommunernas insamlingskostnader och
- informera konsumenter om hur fiskeredskap ska hanteras när de ska slängas och om de negativa miljöeffekter som de ger upphov till om de inte hanteras rätt.
Tio produkter som är förbjudna
- 1. Bomullspinnar (tops)
- 2. Bestick i engångsplast
- 3. Tallrikar i engångsplast
- 4. Sugrör i plast
- 5. Omrörare i plast för drycker
- 6. Ballongpinnar i plast
- 7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast
- 8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren
- 9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)
- 10. Engångsmuggar av plast
Bomullspinnar på stränder eller i havet har en gemensam källa, din toalett. Efter du spolat, följer bomullspinnarna med avloppsvattnet där de kan orsaka stopp i pumpar och ledningar och kaos på reningsverken.
Ibland kan bomullspinnar också följa med avloppsvattnet direkt ut i havet vid så kallade bräddningar - tillfälliga utsläpp av avloppsvatten, när reningsverk är överbelastade. Bomullspinnar som hamnar i havet eller naturen kan hamna i magen hos marina djur vilket kan orsaka stora skador på grund av sin långa, smala form.
Välj istället:
Det viktigaste du kan bidra med är att aldrig slänga bomullspinnar (eller något skräp) i toaletten. Många avloppssystem är inte konstruerade för att hantera småskräp över huvudtaget.
Undantag från förbudet finns för bomullspinnar som används som medicinteknisk utrustning.
Plastbestick finns överallt, och för det mesta används de bara en gång innan de kastas bort. Liksom många plastartiklar hamnar plastbesticken ibland i naturen eller i havet, där de utgör faror för djur och det kan ta hundratals år innan de bryts ner.
Under 2018 hamnade plastbestick för första gången på Ocean Conservancys topp 10-lista för skräp som hittats under strandstädningar globalt. Plastbestick hittas även på deras lista över skräpföremål som är ”mest dödliga” för havssköldpaddor, fåglar och däggdjur.
Välj istället:
Du kan göra skillnad genom att ta med dig din egen uppsättning av bestick när du går hemifrån. För den som vill resa lätt är ett tips att investera i en spork, som är gaffel, kniv och sked i ett!
Engångsplasttallrikar används ofta bara några minuter men de tar väldigt lång tid att bryta ner. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och mindre bitar, till så kallad mikroplast och de skadar också marina djur och däggdjur.
Välj istället:
Till plasttallrikar finns det flera olika alternativ som utgör ett mer hållbart val. Välj gärna det alternativet som du kan använda flera gånger, och se till att sortera ditt avfall rätt!
Sugrör produceras ofta för engångsbruk och används en kort stund. Sugrör av plast är riktigt dåliga för havet. När sugrören hamnar i havet kan de misstas för mat av marina djur och bryts ner till så kallad mikroplast, som vi inte vet om den någonsin försvinner.
Undantag från förbudet finns för sugör i plast som används som medicinteknisk utrustning.
Välj istället:
Behöver du ett sugrör? Välj gärna ett som kan diskas och användas många gånger. Allra bäst är förstås att hoppa över sugröret helt när det inte behövs!
Plastomrörare för drycker används ofta bara några minuter men de tar väldigt lång tid att bryta ner och hamnar i våra hav och skadar marina djur och däggdjur. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och minder bitar, till så kallad mikroplast.
Idag är det bara pinnen till ballongen som är förbjuden. Inte själva ballongen. Anledningen till att man i detta skede valde att förbjuda just pinnen, är att det redan idag finns lättillgängliga alternativ som är lämpliga och mer hållbara på marknaden. Själva ballongen omfattas i stället av andra åtgärder, bland annat producentansvar. Det innebär bland annat att producenter ska bidra till kostnaderna för nedskräpning och informera om nedskräpning.
Ballongen i sig är ändå ett riktigt värstingskräp. Forskare som studerat tarminnehållet hos döda sjöfåglar har funnit att ballongrester är den mest dödliga typen av plast eller gummi som fåglar kan svälja. Det beror på att ballongfragment kan misstas för bläckfisk.
Välj istället:
Använd bara ballonger inomhus och fundera på att använda andra dekorationer på nästa fest. Och viktigast av allt; släpp inte medvetet ballonger när du är utomhus.
Produkter av oxo-nedbrytbar plast är förbjudna. Oxo-nedbrytbar plast är vanlig plast[EW1] som har fått tillsatser som gör att plasten fragmenteras snabbare när den utsätts för till exempel värme och UV-ljus. Plasten bryts inte nödvändigtvis ner helt, utan kan fragmenteras till mindre plastbitar och mikroplast som blir kvar i miljön. Oxo-nedbrytbar plast kan också skapa problem i återvinningen och påverka kvaliteten på det återvunna materialet.
Take away-kulturen står för en stor del av nedskräpningen. Från att utbudet endast bestod av hamburgare och pizza för 20 år sedan, till att du idag nästan kan köpa all typ av mat för avhämtning.
En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit. Polystyren är precis som de flesta plaster; den är lätt och flyter i vatten - ibland ända ut till havet. Väl där kan plasten brytas ner i mindre och mindre bitar som kanske aldrig försvinner.
Förbudet gäller livsmedelsbehållare av expanderad polystyren med eller utan lock avsedda att konsumeras direkt och utan ytterligare beredning.
Välj istället:
Från den 1 januari 2024 ska serveringar erbjuda sina kunder återanvändbara muggar och matlådor (med vissa undantag). Du kan göra skillnad genom att välja det återanvändbara alternativet!
Från 1 januari 2024 är engångsmuggar med mer än 15% plast förbjudna.
Så tycker Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent är glada över att alla länder i EU gemensamt jobbar för att minska nedskräpning genom engångsplastdirektivet.
Håll Sverige Rent har länge drivit frågan om att utöka nedskräpningsboten genom att även inkludera småskräp som fimpar och godispapper. Vi är därför mycket glada att den nu är verklighet.
Hör av dig till Britta Lönn om du vill veta mer om vad Håll Sverige Rent tycker och gör i frågor kopplade till engångsplastdirektivet.
Färre fimpar och förpackningar på våra gator
Nedskräpningen utomhus av fimpar och förpackningar i engångsplast ska ha minskat med 50 % år 2030 jämfört med år 2023. Detta följs upp genom att nationella skräpmätningar genomförs vartannat år. Den första mätningen gjordes sommaren 2023.
Några sätt att nå målen är genom att:
- Nedskräpningsboten utökas, vilket betyder att från och med 1 januari 2022 kan den som slänger småskräp omkring sig, exempelvis fimpar på gatan, få böter på 800 kronor
- Producenterna blir skyldiga att informera konsumenterna om skräpets påverkan på naturen
- Producenterna blir även skyldiga att stå för kostnaden för städning av sina egna produkter
Producenter av fiskeredskap
EU:s direktiv om åtgärder för att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön började gälla i svensk lagstiftning i januari 2022. I EU:s direktiv ingår även ett utökat producentansvar för fiskeredskap som är instiftat i svensk lagstiftning genom Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordningen börjar gälla 1 januari 2023 och omfattar fiskeredskap som innehåller plast som används i all vattenmiljö, såväl sötvatten som i marina vatten.
Syftet med förordningen är att inrätta ett system för att:
1. Öka insamlingen, återanvändningen och materialåtervinningen av fiskeredskap, och
2. Minska nedskräpningen från fiskeredskap.
Det är producenterna som ska stå för insamling av uttjänta fiskeredskap som innehåller plast, transport och behandling av avfallet och medvetandehöjande åtgärder.
Producenter ska årligen rapportera mängden fiskeredskap av plast som är satta på den svenska marknaden. Framöver ska kommunerna lämna in årsredovisningar på hur mycket av avfallet som kommunen mottagit som utgörs av fiskeredskap. Rapporteringen görs till Naturvårdsverket. Läs mer om hur direktivet påverkar producenter av fiskeredskap på Naturvårdsverkets hemsida eller Riksdagens hemsida här »
Detta kan du som företag eller kommun göra!
Företag och kommuner kan på olika sätt bidra till omställningen.
- Kartläggning - Hur ser din verksamhet ut idag?
För att kunna vara i linje med engångsplastdirektivet behöver du först förstå hur mycket engångsplastprodukter och förpackningar du har i din verksamhet. Exempel på perspektiv som är viktiga att ha med i kartläggningen är:
- Vad används på kontoret och i det dagliga arbetet?
- Vad används vid event eller till särskilda projekt?
- Vad tillverkas (om ni är en producent)?
- Vad säljs eller erbjuds till konsumenter, klienter eller andra företag?
- Blir något av det du erbjuder till skräp på marken?
- Målarbete - Hur skulle din verksamhet kunna bli bättre?
Baserat på dina insikter från kartläggningen kan du sedan arbeta fram en målbild som hjälper dig att ställa om. Målbilden bör vara flexibel så att du lätt kan hantera ett utvidgat engångsplastdirektiv. För att bidra med en så positiv effekt som möjligt, är det också bra att kombinera med mål som gäller både uppströms och nedströms för din verksamhet.
Vill du prata mer om hur ditt företag kan minska användningen av plast? Hör av dig till Jane Frössberg.
Från engångs till flergångs
Håll Sverige Rent stöttar kommuner och företag i omställningen till återanvändbara alternativ till engångsmuggar och engångsmatlådor, läs mer här ».
Grotta ner dig!
Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns en länk till Naturvårdsverkets hemsida där du kan läsa mer om hur direktivet genomförs i Sverige.
Mer läsning
Skräp och cirkulär ekonomi
Producentansvar
