EU-direktivet om engångsplast
Engångsplastdirektivet i korthet:
År 2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plasten i havet och ett steg mot en mer cirkulär ekonomi. Direktivet kallas "Engångsplastdirektivet" och trädde i kraft inom EU 3 juli 2021.
Direktivet innebär många förändringar för både producenter och privatpersoner. Till exempel har hittills ett tiotal engångsplastprodukter förbjudits helt och andra produkter fått högre krav för att minska konsumtion och främja bättre materialåtervinning. Producenter har även fått större ansvar för skräpet som deras produkter ger upphov till.
I direktivet har åtgärder tagits fram för de tio vanligaste skräpföremålen i engångsplast. Vissa produkter får stora konsekvenser för djur och natur när de blir skräp - som långa och smala sugrör som lätt kan fastna i till exempel näsan på ett djur. Andra, som produkter i expanderad polystyren, är svåra att återvinna och fragmenteras lätt.
Beräkningar visar att 80-85 % av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs 50% av plastprodukter för engångsbruk och 27% av fiskerelaterade föremål.
Tidslinje för direktivet
- 3 juli 2021: Direktivet trädde i kraft inom EU
- 1 januari 2022: Direktivet trädde i kraft i Sverige
- 30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus
- 1 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar
- 1 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in
- Sommaren 2023: Nationell skräpmätning genomförs
- 2023: Städavgifter för skräp utomhus
- 1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast
- 1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar
- 3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
- 31 december 2024: Det ska finnas insamlingssystem för fiskeredskap
- 1 januari 2025: Dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast.
- 1 januari 2029: Även flaskor och burkar med mejeriprodukter ska pantas.
- 2030: Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30% återvunnen plast.
Tio produkter som är förbjudna
- 1. Bomullspinnar (tops)
- 2. Bestick i engångsplast
- 3. Tallrikar i engångsplast
- 4. Sugrör i plast
- 5. Omrörare i plast för drycker
- 6. Ballongpinnar i plast
- 7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast
- 8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren
- 9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)
- 10. Engångsmuggar av plast
Så tycker Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent är glada över att alla länder i EU gemensamt jobbar för att minska nedskräpning genom engångsplastdirektivet.
Håll Sverige Rent har länge drivit frågan om att utöka nedskräpningsboten genom att även inkludera småskräp som fimpar och godispapper. Vi är därför mycket glada att den nu är verklighet.
Hör av dig till Britta Lönn om du vill veta mer om vad Håll Sverige Rent tycker och gör i frågor kopplade till engångsplastdirektivet.
Färre fimpar och förpackningar på våra gator
Nedskräpningen utomhus av fimpar och förpackningar i engångsplast ska ha minskat med 50 % år 2030 jämfört med år 2023. Detta följs upp genom att nationella skräpmätningar genomförs vartannat år. Den första mätningen gjordes sommaren 2023.
Några sätt att nå målen är genom att:
- Nedskräpningsboten utökas, vilket betyder att från och med 1 januari 2022 kan den som slänger småskräp omkring sig, exempelvis fimpar på gatan, få böter på 800 kronor
- Producenterna blir skyldiga att informera konsumenterna om skräpets påverkan på naturen
- Producenterna blir även skyldiga att stå för kostnaden för städning av sina egna produkter
Producenter av fiskeredskap
EU:s direktiv om åtgärder för att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön började gälla i svensk lagstiftning i januari 2022. I EU:s direktiv ingår även ett utökat producentansvar för fiskeredskap som är instiftat i svensk lagstiftning genom Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordningen börjar gälla 1 januari 2023 och omfattar fiskeredskap som innehåller plast som används i all vattenmiljö, såväl sötvatten som i marina vatten.
Syftet med förordningen är att inrätta ett system för att:
1. Öka insamlingen, återanvändningen och materialåtervinningen av fiskeredskap, och
2. Minska nedskräpningen från fiskeredskap.
Det är producenterna som ska stå för insamling av uttjänta fiskeredskap som innehåller plast, transport och behandling av avfallet och medvetandehöjande åtgärder.
Producenter ska årligen rapportera mängden fiskeredskap av plast som är satta på den svenska marknaden. Framöver ska kommunerna lämna in årsredovisningar på hur mycket av avfallet som kommunen mottagit som utgörs av fiskeredskap. Rapporteringen görs till Naturvårdsverket. Läs mer om hur direktivet påverkar producenter av fiskeredskap på Naturvårdsverkets hemsida eller Riksdagens hemsida här »
Detta kan du som företag eller kommun göra!
Företag och kommuner kan på olika sätt bidra till omställningen.
- Kartläggning - Hur ser din verksamhet ut idag?
För att kunna vara i linje med engångsplastdirektivet behöver du först förstå hur mycket engångsplastprodukter och förpackningar du har i din verksamhet. Exempel på perspektiv som är viktiga att ha med i kartläggningen är:
- Vad används på kontoret och i det dagliga arbetet?
- Vad används vid event eller till särskilda projekt?
- Vad tillverkas (om ni är en producent)?
- Vad säljs eller erbjuds till konsumenter, klienter eller andra företag?
- Blir något av det du erbjuder till skräp på marken?
- Målarbete - Hur skulle din verksamhet kunna bli bättre?
Baserat på dina insikter från kartläggningen kan du sedan arbeta fram en målbild som hjälper dig att ställa om. Målbilden bör vara flexibel så att du lätt kan hantera ett utvidgat engångsplastdirektiv. För att bidra med en så positiv effekt som möjligt, är det också bra att kombinera med mål som gäller både uppströms och nedströms för din verksamhet.
Vill du prata mer om hur ditt företag kan minska användningen av plast? Hör av dig till Jane Frössberg.
Från engångs till flergångs
Håll Sverige Rent stöttar kommuner och företag i omställningen till återanvändbara alternativ till engångsmuggar och engångsmatlådor, läs mer här ».
Vanliga frågor
Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?
Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.
Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.
Får en producent sälja slut på sitt lager även när produkten blivit förbjuden?
I vissa fall får producenten sälja slut på sitt lager. Läs mer på på Naturvårdsverkets hemsida »
Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?
Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att utöka nedskräpningsboten för all form av nedskräpning, förbjuda användning av plastkonfetti utomhus och införa flergångsmatlådesystem.
Hur kommer direktivet att påverka mig?
På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och plastmuggar är förbjudna. Nu finns det istället möjlighet att välja återanvändbara alternativ.
Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.
Grotta ner dig!
Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns en länk till Naturvårdsverkets hemsida där du kan läsa mer om hur direktivet genomförs i Sverige.
