Hero
Jenny Oltner, projektledare på Naturvårdsverket, berättar om åtgärder för minskad nedskräpning på Håll Sverige Rent-konferensen 2018.

EU-direktivet om engångsplast

Sections

Tidslinje för direktivet

* 3 juli 2021: Direktivet trädde i kraft i EU

Flera viktiga saker hände i juli 2021.

Dels förbjöds vissa engångsplastprodukter, som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.

Krav på märkning av produkter och information infördes också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsplastprodukter 2026 jämfört med 2022.

* I Sverige försenades införandet. Direktivet trädde i kraft i Sverige 1 januari 2022.

 

Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt. 

Förutom märkning finns det också krav på information till konsumenterna om att produkten är en engångsplastprodukt. Det gäller en rad produkter, från sanitetsbindor till tunna plastkassar, engångsplastlock till muggar, portionssnus och våtservetter. Informationen ska vara lätt att hitta och förstå och uppmuntra konsumenterna till att göra rätt. Man få veta hur man bäst gör med produkten när den blir avfall och hur produkten kan påverka miljön om den inte hanteras på rätt sätt när den blir avfall.

För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.

För våtservetter och förpackningar ska man också få information om vilka återanvändbara alternativ som finns – och för förpackningar ska man också få information om tillgängliga system för återanvändning.

22 september 2021: Beslut i Sverige Riksdag

Den 22 september debatterar och röstar riksdagen om Engångsplastdirektivet och Nedskräpningsboten.

1 jan 2022: Direktivet trädde i kraft i Sverige

I utredningen finns ett förslag om att nedskräpningsboten som finns även ska gälla fimpar och annat småskräp. Boten gällde tidigare inte för den typen av skräp. Straffansvar även för ringa nedskräpning träder nu i kraft detta datum.

Mer om boten här »

30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus

Från och med 30 april 2022 är det förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus. Det beror på att det är omöjligt att städa upp konfetti och användningen av plastkonfetti utomhus bidrar till tillförseln av mikroplast i naturen.

5 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar och förpackningar utomhus

Producenten av en produkt har ett ansvar för att produkten tas om hand på ett bra sätt efter att den använts. Därför ska de se till att avfall efter produkten samlas in och att produkten städas upp om den blir skräp. De ska också stå för kostnader för medvetandehöjande åtgärder – som t.ex. information om hur man gör rätt.

I utredningen finns bland annat förslag om:

  • System som ger bättre möjligheter att lämna förpackningar till återvinning på platser utomhus där många är. Idag är det ofta att förpackningen hamnar i vanliga papperskorgar för att återvinningsstation inte finns i närheten. 
     
  • System för insamling av fimpar som uppkommit på platser utomhus.

Läs mer om producentansvaret här »

5 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in

Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.

Det finns också förslag om att det ska finnas retursystem för plastflaskor och metallburkar till insamling i utemiljöer.

2023: Städavgifter för skräp utomhus

Producenter av produkter i engångsplast ska betala en avgift till Naturvårdsverket. Dels en årlig avgift som täcker administration och de skräpmätningar som Naturvårdsverket enligt utredningen ska göra vartannat år.

Och dels en produktavgift som ska täcka kommunernas kostnader för att ta hand om skräpet och administration runt det.

Produkter detta gäller är:

  • Våtservetter
  • matlådor för snabbmat
  • muggar
  • flexibla omslag
  • ballonger
  • plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
  • engångsplastlock till muggar
  • filter
  • tobaksvaror med filter
  • portionssnus
1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast
1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar

Utredningen föreslår att den som på den svenska marknaden tillhandahåller dryck i en engångsmugg eller snabbmat i en engångsmatlåda ska erbjuda en möjlighet att få drycken eller maten serverad i en återanvändbar mugg eller matlåda.

Här ingår också krav på tydlig information om att man kan ta med sig maten i återanvändbar mugg eller matlåda. Det ska gälla oavsett om man äter på plats eller tar med sig maten.

3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
1 januari 2025: Fler förpackningar ska gå att återvinna

Utredningen föreslår att för att en producent ska få tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden ska förpackningen gå att återvinna.

En förpackning ska anses kunna återvinnas om minst 75% av materialet som använts i förpackningen kan materialåtervinnas till säljbart material eller säljbara produkter.

Undantag finns t.ex. om förpackningen består av mer än 50% återvunnen plast som är av så låg kvalité att den inte kan materialåtervinnas eller att den behöver vara av ett särskilt material för att förlänga hållbarheten hos livsmedel.

PET-flaskor ska från år 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast. Kravet gäller inte dryckesflaskor som innehåller mer än tre liter och dryckesflaskor för livsmedel för speciella medicinska ändamål.

1 januari 2025: Böter eller fängelse om förpackningar inte kan återvinnas

Utredningen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift om förpackningars återvinningsbarhet som regeringen har meddelat ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år.

1 januari 2029: Även mjölkflaskor ska pantas

Även plastflaskor och metallburkar som innehåller dryck som huvudsakligen består av mjölk ska omfattas av ett retursystem.

2030: Krav på att PET ska innehålla 30% återvunnen plast

Nio produkter som är förbjudna

1. Bomullspinnar (tops)

2. Bestick i engångsplast

3. Tallrikar i engångsplast

4. Sugrör i plast

5. Omrörare i plast för drycker

6. Ballongpinnar i plast

7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast

Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt har tillsatts för att påskynda nedbrytningen när de exponeras för UV-ljus, syre och värme. I Sverige började oxo-nedbrytbara plastpåsar säljas 2008 men marknaden är liten. Det finns en risk för att oxo-nedbrytbar plast blir en källa till mikroplast om den hamnar i naturen eller i havet.

Bindningarna i oxo-nedbrytbara plaster är gjorda för att lättare kunna brytas ner, vilket gör den mindre hållbar och olämplig för återvinning.  

8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren

9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)

Engångsmuggar och andra engångsförpackningar som vi bara använder en kort stund innan de slängs bort, riskerar att hamna i våra hav där de kanske aldrig försvinner.

När det kommer till dryckesförpackningar är det bara just de av expanderad polystyren som kommer att förbjudas inom EU 2021. En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit. Övriga dryckesförpackningar som helt eller delvis består av plast får användas även fortsättningsvis. Minskningskrav kommer dock att införas.

I Sverige har vi dessutom förbjudit muggar som innehåller mer än 15% plast.

Skräpstatistik om engångsmuggar:

Varje år används mellan 500 miljoner och 1 miljard engångsmuggar i Sverige, visar en kartläggning som Naturvårdsverket har gjort. Det motsvarar 50–100 engångsmuggar per person och år. Siffrorna bygger på statistik över import och försäljning av engångsartiklar och omfattar även produkter som glassbägare och bägare för plocksallad i papp. De ska därför ses som grova uppskattningar snarare än den faktiska användningen av engångsmuggar.

Välj istället:

Genom att använda flergångsmugg kan du och alla andra bidra till att minska risken för att plasten från engångsmuggarna hamnar i havet.

Så tycker Håll Sverige Rent

Håll Sverige Rent är glada över att alla länder i EU gemensamt jobbar för att minska marin nedskräpning genom engångsplastdirektivet.

Håll Sverige Rent har länge drivit frågan om att utöka nedskräpningsboten genom att även inkludera småskräp som fimpar och godispapper. Vi är därför mycket glada att den nu blir verklighet.

Hör av dig till Britta Lönn om du vill veta mer om vad Håll Sverige Rent tycker och gör i frågor kopplade till engångsplastdirektivet.

 

Färre fimpar och förpackningar på våra gator

Nedskräpningen utomhus av fimpar, portionssnus och förpackningar i engångsplast ska minska med 50% från 2024 till 2030. Detta följs upp genom att nationella skräpmätningar kommer att genomföras vartannat år med start 2023.

Den första nationella skräpmätningen genomfördes av Håll Sverige Rent sommaren 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket. 

 

Producenter av fiskeredskap

Detta kan du som företag eller kommun göra!

Företag och kommuner kan förbereda sig i två steg för omställningen. Ni kan också gå med i Havsalliansen.

Vanliga frågor

Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?

Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.

Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.

Får en producent sälja slut på sitt lager även när produkten blivit förbjuden?

Det är enligt förslaget förbjudet att släppa ut vissa produkter i engångsplast, som till exempel sugrör, på den svenska marknaden från den 1 januari 2022.

Regeringen har meddelat att planen är att alla förslag som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat efter den 1 november 2021. Regeringen kommer fatta beslut om samtliga förordningar först efter det datumet. Fram till dess att förbud och krav om märkning är genomförda i svensk lagstiftning är det möjligt att släppa ut dessa produkter på den svenska marknaden. Enligt direktivet och EU-förordningen om märkning ska vissa produkter förbjudas och andra produkter vara märkta från 3 juli. I Sverige försenas alltså införandet. Trots det är det bra att redan nu genomföra förändringarna som om reglerna redan gäller.

Varor som ett företag har i lager är dock inte alltid släppta på marknaden. För att en vara ska vara släppt på marknaden krävs att  produkt görs tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis. Det är vanligtvis tillverkare eller importörer som släpper ut produkter på marknaden. Först när en tillverkare eller en importör gör en produkt tillgänglig för första gången till en distributör eller en slutanvändare är produkten utsläppt på marknaden.

Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?

Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att utöka nedskräpningsboten för all form av nedskräpning, förbjuda användning av plastkonfetti utomhus och införa flergångsmatlådesystem.

Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du längre ner på den här sidan.

Hur kommer direktivet att påverka mig?

På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och engångsmatlådor i plast kommer att förbjudas. Men för de produkter som förbjuds finns det redan idag bättre och mer hållbara alternativ i annat material.

Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.

Hela direktivet

Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns länken till hela EU-direktivet om engångsplast.