Hero
Jenny Oltner, projektledare på Naturvårdsverket, berättar om åtgärder för minskad nedskräpning på Håll Sverige Rent-konferensen 2018.

EU-direktivet om engångsplast

Sections

Tidslinje för direktivet

3 juli 2021: Direktivet trädde i kraft inom EU

Viktiga händelser i juli 2021:

Dels förbjöds vissa engångsplastprodukter – som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.

Krav på märkning av produkter och information infördes också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsplastprodukter 2026 jämfört med 2022.

* I Sverige försenades införandet. Direktivet trädde i kraft i Sverige 1 januari 2022.

 

Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt. 

Förutom märkning finns det också krav på information till konsumenterna om att produkten är en engångsplastprodukt. Det gäller en rad produkter, från sanitetsbindor till tunna plastkassar, engångsplastlock till muggar, portionssnus och våtservetter. Informationen ska vara lätt att hitta och förstå och uppmuntra konsumenterna till att göra rätt. Man få veta hur man bäst gör med produkten när den blir avfall och hur produkten kan påverka miljön om den inte hanteras på rätt sätt när den blir avfall.

För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.

För våtservetter och förpackningar ska man också få information om vilka återanvändbara alternativ som finns – och för förpackningar ska man också få information om tillgängliga system för återanvändning.

22 september 2021: Beslut i Sveriges Riksdag

Den 22 september röstade riksdagen om Engångsplastdirektivet och Nedskräpningsboten.

1 januari 2022: Direktivet trädde i kraft i Sverige

Utredningen la fram ett förslag om "Nedskräpningsboten" där även småskräp ska ingå, som fimpar och annat småskräp då boten tidigare inte gällde den typen av skräp. Förslaget röstades igenom och straffansvar för ringa nedskräpning trädde även i kraft samma datum.

Mer om boten här »

30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus

Från och med 30 april 2022 är det förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus. Det beror på att det är omöjligt att städa upp konfetti och användningen av plastkonfetti utomhus bidrar till tillförseln av mikroplast i naturen.

1 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar

Producenten av en produkt har ett ansvar för att produkten tas om hand på ett bra sätt efter att den använts. Därför ska de se till att avfall efter produkten samlas in och att produkten städas upp om den blir skräp. De ska också stå för kostnader för medvetandehöjande åtgärder – som t.ex. information om hur man gör rätt.

Från 1 januari 2023 gäller följande:
Det ska finnas insamlingssystem för fimpar: I producentansvaret för vissa tobaksvaror och filter ingår att producentansvarsorganisationer ska se till att det finns insamlingskärl där folk kan slänga sin fimp. Kärlen ska sättas upp på platser utomhus där många människor normalt vistas och kommunen har renhållningsansvar men får inte sättas upp där det är rökförbud. 

Kommunerna får skyldighet att underlätta insamlingen av fimpar. 

Läs mer om producentansvaret här »

1 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in

Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.

Sommaren 2023: Nationell skräpmätning genomförs

På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under sommaren 2023 genomfört en nationell skräpmätning. Uppföljande mätningar kommer att genomföras 2025, 2027 och 2029. 

2023: Städavgifter för skräp utomhus

Producenter av produkter i engångsplast ska betala en avgift till Naturvårdsverket. Dels en årlig avgift som täcker administration och de skräpmätningar som Naturvårdsverket enligt utredningen ska göra vartannat år.

Och dels en produktavgift som ska täcka kommunernas kostnader för att ta hand om skräpet och administration runt det.

Produkter detta gäller är:

  • Våtservetter
  • matlådor för snabbmat
  • muggar
  • flexibla omslag
  • ballonger
  • plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
  • engångsplastlock till muggar
  • filter
  • tobaksvaror med filter
  • portionssnus
1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast

De engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast förbjuds. Sedan tidigare finns förbud mot plastmuggar i frigolit.

Information för konsumenter »

1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar

Serveringar ska kunna erbjuda mat och dryck i återanvändbara muggar och lådor. Den som säljer mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda ska kunna erbjuda detta i lådor och muggar som kan återanvändas. De återanvändbara lådorna och muggarna ska ingå i ett rotationssystem så att de kan användas igen.

Information för konsumenter »

3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
31 december 2024: Det ska finnas insamlingssystem för fiskeredskap

Det ska finnas insamlingssystem för avfall som utgörs av fiskeredskap. I producentansvaret för fiskeredskap ingår att producentansvarsorganisationer ska: 

  • samla in fiskeredskap på lättillgängliga platser,  
  • hämta fiskeredskap som samlats in av kommuner, 
  • hantera insamlade fiskeredskap i enlighet med miljöbalken,  
  • betala en avgift som ska täcka kommunernas insamlingskostnader och  
  • informera konsumenter om hur fiskeredskap ska hanteras när de ska slängas och om de negativa miljöeffekter som de ger upphov till om de inte hanteras rätt.  
1 januari 2025: Dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast.
1 januari 2029: Även flaskor och burkar med mejeriprodukter ska pantas.
2030: Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30% återvunnen plast.

Tio produkter som är förbjudna

1. Bomullspinnar (tops)

2. Bestick i engångsplast

3. Tallrikar i engångsplast

4. Sugrör i plast

5. Omrörare i plast för drycker

6. Ballongpinnar i plast

7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast

Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt har tillsatts för att påskynda nedbrytningen när de exponeras för UV-ljus, syre och värme. I Sverige började oxo-nedbrytbara plastpåsar säljas 2008 men marknaden är liten. Det finns en risk för att oxo-nedbrytbar plast blir en källa till mikroplast om den hamnar i naturen eller i havet.

Bindningarna i oxo-nedbrytbara plaster är gjorda för att lättare kunna brytas ner, vilket gör den mindre hållbar och olämplig för återvinning.  

8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren

9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)
10. Engångsmuggar av plast

Från 1 januari 2024 är engångsmuggar med mer än 15% plast förbjudna.

Så tycker Håll Sverige Rent

Håll Sverige Rent är glada över att alla länder i EU gemensamt jobbar för att minska nedskräpning genom engångsplastdirektivet.

Håll Sverige Rent har länge drivit frågan om att utöka nedskräpningsboten genom att även inkludera småskräp som fimpar och godispapper. Vi är därför mycket glada att den nu är verklighet.

Hör av dig till Britta Lönn om du vill veta mer om vad Håll Sverige Rent tycker och gör i frågor kopplade till engångsplastdirektivet.

 

Färre fimpar och förpackningar på våra gator

Nedskräpningen utomhus av fimpar och förpackningar i engångsplast ska minska med 50% från 2024 till 2030. Detta följs upp genom att nationella skräpmätningar kommer att genomföras vartannat år med start 2023.

Den första nationella skräpmätningen genomfördes av Håll Sverige Rent sommaren 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket.

 

Producenter av fiskeredskap

Detta kan du som företag eller kommun göra!

Företag och kommuner kan på olika sätt bidra till omställningen.

Vanliga frågor

Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?

Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.

Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.

Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?

Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att utöka nedskräpningsboten för all form av nedskräpning, förbjuda användning av plastkonfetti utomhus och införa flergångsmatlådesystem.

Hur kommer direktivet att påverka mig?

På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och plastmuggar är förbjudna. Nu finns det istället möjlighet att välja återanvändbara alternativ.

Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.

Grotta ner dig!

Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns en länk till Naturvårdsverkets hemsida där du kan läsa mer om hur direktivet genomförs i Sverige.