Producentansvar
I Sverige har vi ett lagstiftat producentansvar för elva produktgrupper. Producentansvaret bygger på principen ”förorenaren betalar” och ska få företag att ta fram produkter som är lätta att återanvända och återvinna samt fria från miljöfarliga ämnen och resurssnåla. Det ska leda till att Sverige och andra EU-länder får mindre avfallsmängder, renare avfall och mindre nedskräpning.
Producenten ska ansvara och betala för att produkten tas omhand efter användning. Det kan handla om att avfall samlas in och transporteras bort eller att varorna återanvänds eller återvinns. I vissa fall ska företag även betala kommuerna för städkostnader när deras produkter blivit skräp och slängts på marken. Läs mer om det här.
Läs mer om producentansvar på Naturvårdsverket.se. På deras webbplats finns vägledning och mer information om producentansvaret.
Utökat ansvar i nytt EU-direktiv
Producenterna kommer få ett utökat ansvar i och med det nya EU-direktivet om att minska vissa engångsartiklar i plast.
Bland annat införs förbud mot vissa engångsartiklar av plast, förbättrade insamlingssystem och regler om att producenterna ska ta ansvar för att informera om nedskräpning i förebyggande syfte.
Producenterna ska också täcka kostnader för avfallshantering och städinsatser för de produkter som ofta hittas i naturen.
Vanliga frågor
Vilka förpackningar blir skräp i havet?
Mer än 150 miljoner ton plast flyter omkring i våra hav. Mycket av denna plast består av föremål som bara använts en kort stund innan de slängs bort. Runt 40 % av all plast som tillverkas används till engångsförpackningar, som också ligger högt på listorna över det vanligaste skräpet i havet.
Vi mäter skräp på längs Kattegatt, Öresund och Östersjön. I våra mätningar utgör plast 70% av det totala skräpet.
Det vanligaste skräpet på stränderna är fimpar - vars filter innehåller plast - följt av kategorin "övrig plast". Där finns plastskräp som inte går att identifiera - helt enkelt stora plastföremål som håller på att fragmenteras till mikroplast. Just kategorin övrig plast bedöms vara ett mycket farligt skräp för det marina djurlivet, eftersom små plastbitar lätt kan misstas för mat.
De flesta kategorierna som hittas på stränderna består av konsumentrelaterat skräp, som fimpar, plastförpackningar för godis, glass och snabbmat och sugrör.
Vad gäller för plastpåsar?
För några år sedan kom nya regler för plastbärkassar, där producenterna fick ett ansvar att se till att förbrukningen minskar. Målet är att vi den 31 december 2025 inte ska använda mer än 40 plastbärkassar per person och år.
I Sverige finns förordning (2016:1041) om plastbärkassar. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2017 och innebär att alla som säljer eller ger bort plastbärkassar ska informera om hur plastkassar påverkar miljön, varför det är bra att minska förbrukningen av plastkassar och steg vi kan ta för att göra det.
Naturvårdsverket rapporterade 2018 att vi använde 102 plastbärkassar per person. Det var en minskning med 12 plastbärkassar per person och år jämfört med 2017. Från EU finns ett mål på 90 plastbärkassar per person och år den 31 december 2019.
Mer läsning
Skräpets konsekvenser
Vad säger lagen?
