Producenterna ansvarar för förpackningar som blir skräp
I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta olika produktgrupper - däribland förpackningar. Det betyder att den som tillverkar eller importerar en förpackning också ansvarar för att avfallet tas om hand, även om förpackningen tas med ut på stan eller till picknicken på stranden.
Det betyder att producenterna både har ansvar för att det ska finnas system för att samla in förpackningsavfall och för att städa upp de förpackningar som hamnar fel. I Sverige sköts insamlingssystemet av Förpackning- och tidningsinsamlingen (FTI).
Producenterna ska också se till att de förpackningar som tas fram kan återanvändas eller återvinnas, att de inte använder onödigt förpackningsmaterial eller innehåller farliga ämnen.
Vem är producent?
En producent är den som yrkesmässigt:
- för in en förpackad vara till Sverige
- tillverkar en förpackning i Sverige
- för in en förpackning till Sverige
- fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara.
Definitionerna kommer från Naturvårdsverket. På deras webbplats finns vägledning och mer information om producentansvaret.
Utökat ansvar i nytt EU-direktiv
Producenterna kommer få ett utökat ansvar i och med det nya EU-direktivet om att minska vissa engångsartiklar i plast.
Bland annat införs förbud mot vissa engångsartiklar av plast, förbättrade insamlingssystem och regler om att producenterna ska ta ansvar för att informera om nedskräpning i förebyggande syfte.
Producenterna ska också täcka kostnader för avfallshantering och städinsatser för de produkter som ofta hittas i naturen.
Vanliga frågor
Vilka förpackningar blir skräp i havet?
Mer än 150 miljoner ton plast flyter omkring i våra hav. Mycket av denna plast består av föremål som bara använts en kort stund innan de slängs bort. Runt 40 % av all plast som tillverkas används till engångsförpackningar, som också ligger högt på listorna över det vanligaste skräpet i havet.
Vi mäter skräp på längs Kattegatt, Öresund och Östersjön. I våra mätningar utgör plast 70% av det totala skräpet.
Det vanligaste skräpet på stränderna är fimpar - vars filter innehåller plast - följt av kategorin "övrig plast". Där finns plastskräp som inte går att identifiera - helt enkelt stora plastföremål som håller på att fragmenteras till mikroplast. Just kategorin övrig plast bedöms vara ett mycket farligt skräp för det marina djurlivet, eftersom små plastbitar lätt kan misstas för mat.
De flesta kategorierna som hittas på stränderna består av konsumentrelaterat skräp, som fimpar, plastförpackningar för godis, glass och snabbmat och sugrör.
Vad gäller för plastpåsar?
För några år sedan kom nya regler för plastbärkassar, där producenterna fick ett ansvar att se till att förbrukningen minskar. Målet är att vi den 31 december 2025 inte ska använda mer än 40 plastbärkassar per person och år.
I Sverige finns förordning (2016:1041) om plastbärkassar. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2017 och innebär att alla som säljer eller ger bort plastbärkassar ska informera om hur plastkassar påverkar miljön, varför det är bra att minska förbrukningen av plastkassar och steg vi kan ta för att göra det.
Naturvårdsverket rapporterade 2018 att vi använde 102 plastbärkassar per person. Det var en minskning med 12 plastbärkassar per person och år jämfört med 2017. Från EU finns ett mål på 90 plastbärkassar per person och år den 31 december 2019.
Mer läsning
Skräpets konsekvenser
Vad säger lagen?
