Skräpets konsekvenser
Nedskräpningen är ett av vår tids största samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar - helt i onödan.
Skräpet skadar djur och natur
Skräpet har många negativa konsekvenser för djur och natur. I havet är det framförallt plasten som är problematisk för sjöfåglar och vattenlevande djur eftersom de kan trassla in sig i den eller tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast istället för riktig mat kan de svälta ihjäl. Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i havet.
Djur på land kan också skadas av skräp. Aluminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden och kan hamna i foder som sedan skadar kor allvarligt. Glassplitter och andra vassa föremål kan också skada djur.
Skräp leder till otrygghet
Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det visar flera studier.
Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg.
I en undersökning som Håll Sverige Rent låtit göra framkom att skräpiga områden förknippas med otrygghet och att man inte vill bo i ett område där det är skräpigt eftersom det betyder att de som bor där inte bryr sig.
Skräp kostar pengar
Kommunerna i Sverige betalar flera hundra miljoner kronor varje år för att städa upp skräp som hamnat på marken.
Det finns alltså mycket pengar att spara om vi minskar nedskräpningen. Dels sparas kostnaden för att städa upp skräpet, men framförallt sparas kostnaden för allt material som kan återvinnas och bli till nya saker istället för skräp.
Det finns också kostnader som man inte tänker på direkt, till exempel för skador på djur och natur men också kostnader för skadegörelse och ökad otrygghet i städer.
