Engångsmuggar

Skräp i staden

Skräp gör staden till en sämre plats för alla oss som bor, verkar eller styr där. Och är det skräpigt känns det som att ingen bryr sig. En hållbar, trygg och gemensam stad är en stad fri från skräp.

Tyvärr finns det massor med skräp i städerna. Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet. Resultaten från den nationella skräpmätning som genomfördes första gången 2020 visar att fimparna står för 62 procent av skräpet i stadskärnorna. Snus kommer på andra plats med 14 procent. Totalt är det alltså närmare 80 procent av skräpet i våra städer som kommer från cigaretter eller snus. Mycket av det övriga skräpet i staden kommer från det vi äter och dricker på språng. För att få en bild av hur mycket skräp det handlar om har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till hur mycket skräp det skulle vara om vi lade ut det på Sergels torg i Stockholm. Förenklat kan man då säga att det skulle ligga 958 fimpar, 211 snusprillor och 116 skräpföremål från det vi äter och dricker på språng där – varje dag. Det finns mycket pengar att spara om vi minskar nedskräpningen. Håll Sverige Rent uppskattar en årlig kostnad för kommunerna på över två miljarder kronor för att städa upp skräpet.

Men nedskräpning är även en fråga som är större än avfallshantering. Skräpet är en del av det som kan skapa otrygghet i staden och att bli av med skräp är en viktig del av både stadsutveckling och social hållbarhet.

Skräp ur ett trygghetsperspektiv

Skräp när vi äter och dricker på språng

Skräpet i siffror

Letar du efter siffror på hur skräpigt det är? I vår statistikportal kan du se all statistik från skräpmätningar gjorda i städer, parker och förorter.