Två personer plockar skräp längs en gata i Göteborg

Skräp i staden

Det finns massor med skräp i städerna. Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet. I de större tätorter där skräpmätningar görs är nästan 65% av allt skräp fimpar. Snus kommer på andra plats med 14%.

Totalt är det alltså närmare 80% av skräpet i våra städer som kommer från cigaretter eller snus. Mycket av det övriga skräpet kommer från det vi äter och dricker på språng.

26 större städer runt om i Sverige har mätt skräpet 2019. För att få en bild av hur mycket skräp det handlar om har vi räknat om resultaten till hur mycket skräp det skulle vara om vi lade ut det på Sergels torg i Stockholm. Förenklat kan man då säga att det skulle ligga 687 fimpar, 151 snusprillor och 16 förpackningar från  godis, snacks eller glass på torget. Tuggummin är inte medräknade.

Att det är skräpigt kan göra att människor inte trivs och att de känner sig otrygga. Det kan också leda till mer skadegörelse eller kriminalitet. Dessutom kostar det samhället flera miljarder varje år att städa upp.

Skräp föder skräp

Människor uppfattar det som mer okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Om andra skräpar ner där kan väl jag också göra det? Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. 

En känd teori är "Broken windows theory" som formulerades i början av 1980-talet av kriminologerna George Kelling och James Wilson i USA. Teorin går ut på just att skräpiga miljöer hamnar i en negativ spiral med mer skräp, grafitti och krossade fönster.

Teorin användes senare av New York-polisen när de bekämpade brott. Idén var att om mindre förseelser stoppas i tid kommer även grövre kriminalitet att minska. 

 

Skräp längs ett staket

Skräp när vi äter och dricker på språng

Två unga personer tar emot varsin take away-mugg

Att äta och dricka på språng, on the go, har blivit mycket vanligare de senaste åren, speciellt i storstäder. På grund av det används också fler engångsförpackningar i plast för att man ska kunna ta med sig maten och drycken. 

Om vi tittar närmare på skräpet som kommer ifrån det vi äter och dricker på stan är nästan 30% skräp som kommer från godis, snacks och glass. På andra plats kommer trasigt glas med 24%. På tredje plats hittar vi mat- eller dryckesförpackningar och muggar med 14%.

EU jobbar hårt för att skräpet från on the go-köpen ska minska, bland annat genom att förbjuda och sätta krav för viss typ av engångsplast.

Skräpet i siffror

All statistik från skräpmätningar i städer, parker, förorter och på stränder finns samlade i vår statistikportal.

Till statistikportalen

Mer läsning