Engångsmuggar

Skräp i staden

Skräp gör staden till en sämre plats för alla oss som bor, verkar eller styr där. Och är det skräpigt känns det som att ingen bryr sig. En hållbar, trygg och gemensam stad är en stad fri från skräp.

Tyvärr finns det massor med skräp i städerna. Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet. Resultaten från den nationella skräpmätning som genomfördes första gången 2020 visar att fimparna står för 62 procent av skräpet i stadskärnorna. Snus kommer på andra plats med 14 procent. Totalt är det alltså närmare 80 procent av skräpet i våra städer som kommer från cigaretter eller snus. Mycket av det övriga skräpet i staden kommer från det vi äter och dricker på språng. För att få en bild av hur mycket skräp det handlar om har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till hur mycket skräp det skulle vara om vi lade ut det på Sergels torg i Stockholm. Förenklat kan man då säga att det skulle ligga 958 fimpar, 211 snusprillor och 116 skräpföremål från det vi äter och dricker på språng där – varje dag. Det finns mycket pengar att spara om vi minskar nedskräpningen. Håll Sverige Rent uppskattar en årlig kostnad för kommunerna på över två miljarder kronor för att städa upp skräpet.

Men nedskräpning är även en fråga som är större än avfallshantering. Skräpet är en del av det som kan skapa otrygghet i staden och att bli av med skräp är en viktig del av både stadsutveckling och social hållbarhet.

Skräp ur ett trygghetsperspektiv

Nedskräpning är en fråga som engagerar. Det är ett vanligt förekommande fenomen i den offentliga miljön och påverkar vår uppfattning av platser vi besöker och områden vi bor i. Forskning visar att nedskräpning signalerar en social norm som leder till mer nedskräpning. Hur vi människor beter oss i det offentliga rummet påverkas starkt av sociala normer; vi är lyhörda för vad andra gör och vi påverkas av vad andra gör. En förklaring till varför nedskräpning kan leda till otrygghet är att människor är oroliga för att oordning ska sprida sig.

Läs mer i rapporten Skräp & Trygghet »

 

Skräp längs ett staket

Skräp när vi äter och dricker på språng

Kille dricker ur en flergångsmugg i bambu.

Att äta och dricka på språng, on-the-go, har blivit mycket vanligare de senaste åren, speciellt i städer. På grund av det används fler engångsförpackningar i plast. Av det skräp som kommer från det vi äter och dricker på språng i staden är nästan 30 procent godis-, snacks- och glassförpackningar, 24 procent trasigt glas och 14 procent mat- eller dryckesförpackningar och muggar.

EU jobbar hårt för att skräpet från on-the-go-konsumtion ska minska och för att ta steg mot en mer cirkulär ekonomi. Ett nytt direktiv för att minska användandet av engångsplast trädde i kraft i EU den 3 juli 2021. För Sverige gäller engångsplastdirektivet från den 1 januari 2022. Genom direktivet kommer en del plastprodukter att förbjudas helt och andra produkter kommer få krav för minskad konsumtion samt mer och bättre materialåtervinning.

Läs mer om Engångsplastdirektivet »

Skräpet i siffror

Letar du efter siffror på hur skräpigt det är? I vår statistikportal kan du se all statistik från skräpmätningar gjorda i städer, parker och förorter. 

Statistik om skräp

Mer läsning