Fem saker som är bra att veta om plast
- Plast är det vanligaste skräpet i våra hav
Det vanligaste skräpet på stränder och i haven är plast. Ofta är det skräpet sånt som bara använts en gång, som godispapper, sugrör eller plastkorkar. När vi gör mätningar på stränder är mellan 70-90 procent av skräpet gjort av plast beroende på var stranden ligger.
- Plast som hamnar i naturen försvinner inte
Plast som hamnar i naturen delar sig till mindre och mindre bitar och blir till slut till mikroplast. Ingen vet exakt hur länge den stannar kvar i naturen – men det är en lång, lång tid. Att vi använder ett material som kan hålla så länge till saker som vi bara använder några minuter är inte rimligt.
- Bioplast är också plast
Ibland kan plastpåsar vara gjorda av sockerrör eller majs, men de är inte mindre farliga i naturen än annan plast. Samma sak gäller för plast som kallas biologiskt nedbrytbar plast. Den kan visserligen brytas ner i en särskild kompost - men inte i naturen.
- EU-direktiv mot engångsartiklar i plast
EU har i rekordfart tagit fram ett direktiv för att minska problemet med plast i våra hav. Vissa saker som sugrör, plastbestick och plastmuggar är redan förbjudna. Andra saker som take away-förpackningar ska vi försöka använda mer sällan och ersätta med flergångsalternativ. Sverige och de andra medlemsländerna i EU inför reglerna successivt. Läs mer om engångsplastdirektivet här »
- Fimpen innehåller också plast
Fimpen är det absolut vanligaste skräpet. Vi har räknat ut att ungefär 1 miljard fimpar slängs på våra gator och torg varje år i Sverige. Cigarettfiltret innehåller en slags plast, cellulosaacetat. Filtret innehåller också farliga ämnen som kan vara giftiga för fiskar. Från den 1 januari 2022 kan den som slänger en fimp eller prilla på marken få en bot på 800 kr. Tidigare har fimpar och annat småskräp varit undantagna i lagstiftningen.
Mer om mikroplast
Bethanie Carney, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs Universitet, berättar mer om mikroplast och var den kommer ifrån.
Frågor om plast
Är plastpåsar av sockerrör bättre för naturen?
Många tror att plastpåsar tillverkade av sockerrör eller majsstärkelse försvinner om de hamnar i naturen. Men ingen plast bryts ned i naturen, oavsett vad det är gjord av.
Den bästa plastpåsen är alltid den som inte tillverkas alls. Alla påsar påverkar miljön eftersom det alltid går åt resurser för att ta fram en ny påse.
Ibland ser man påsar som är gjorda av "bioplast" eller "nedbrytbar plast" men för att de ska brytas ned krävs industriell kompostering. Det finns inte idag i Sverige.
Varför använder vi så mycket plast?
Plast är ett praktiskt, tåligt och billigt material som är bra till många saker. Men styrkorna är också dess svagheter, framförallt när det gäller engångsplasten som bara används en kort stund.
Att plast är så billigt har gjort att produktionen ökat, med nedskräpning som följd. Att plast är tåligt gör också att den inte bryts ner om den hamnar i naturen. Det gör den extra problematisk för djur, natur och trivseln i våra samhällen. Därför behöver vi använda mindre plast, byta ut mot mer hållbar plast och framförallt se till att all plast återanvänds eller återvinns.
Vill du göra skillnad?
Bli Kusträddare och plocka skräp vid ett vatten nära dig. Tillsammans hindrar vi skräp från att hamna i havet, en påse i taget.
Skillnaden på plast och plast
- Traditionell plast
- Biobaserade plaster
- Biologiskt nedbrytbar plast
- Återvunnen plast
- Oxo-nedbrytbar plast
- Bioplaster
Traditionellt tillverkas plast av olja eller gas - alltså fossila råvaror som tar naturen flera miljoner år att bilda. Tillverkas ofta för att hålla länge, vilket gör att de är mycket svårnedbrytbara när de hamnar i miljön.
Plaster som är gjorda helt eller delvis av förnyelsebara råvaror istället för fossila bränslen. Biobaserad plast fungerar som ”vanlig” plast när den hamnar i naturen – den bryts alltså inte ner. Men många tror att plasten bryts ner. Enligt en undersökning som vi har gjort tror varannan att en plastpåse tillverkad av majsstärkelse bryts ner och försvinner om den hamnar i naturen.
Plast som är tillverkad så att den har kortare hållbarhet. Kan vara tillverkad av både förnyelsebar och fossil råvara. Kräver speciella förhållanden för att brytas ner. Allt mer kritik riktas mot den här typen av plast, eftersom det är lätt att tro att den försvinner i naturen. Bionedbrytbara plaster kan aldrig ses som en lösning på problemen med nedskräpning
Plast som återvunnits ur plast. Kan vara av lite sämre kvalitet och innehålla oönskade ämnen. Är bra ur ett resursperspektiv - att använda plast igen istället för att tillverka ny.
Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt tillsatts för att påskynda nedbrytningen. Hur nedbrytningen ser ut i miljön är oklar och det finns snarare en risk för att oxo-plast är en källa till mikroplast i miljön.
Samlingsbegrepp för biobaserade plaster och biologiskt nedbrytbara plaster.
