Fakta om förlorade fiskeredskap

Förlorade fiskeredskap bidrar till strömmen av plast som hamnar i våra hav varje år. Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränder inom EU har det fastställts att 27 % av skräpet består av fiskerelaterade föremål. Dessutom bryts fiskeredskap ner till mindre bitar över tid och blir till så kallad mikroplast som kan ta sig upp i näringskedjan från en art till en annan.

Förlorade fiskeredskap påverkar den biologiska mångfalden i havet då de kan fortsätta fånga fisk och andra marina djur i flera år efter att de lämnats kvar i havet. Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen har ökat.  

En del av näten som förloras trasslar ihop sig och lägger sig på botten medan andra står upp och fortsätter att fiska. Allt eftersom näten fylls med fisk sjunker de ner till botten där fångsten förmultnar. Därefter kan näten resa sig igen och den onda cykeln fortsätter vilket gör spöknät till ett mycket långvarigt och allvarligt problem i havet.

Förutom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i förlorande fiskeredskap. Djur som fastnar i redskapen kan få en minskad simförmåga som på sikt kan påverka deras förmåga att föröka sig eller undvika rovdjur. Andra dokumenterade konsekvenser är svårigheter att andas, infektioner, minskad tillväxt, sämre allmänt mående och död.

Marina djur påverkas dock olika av förlorade fiskeredskap beroende på deras fysiologi och beteende. Sälar och sjökor har till exempel observerats interagera med övergivna redskap av nyfikenhet eller som en aktiv undersökning av ett nytt föremål som ibland leder till intrassling, medan valar ofta av misstag simmar förbi ett redskap och fastnar.

Förlorade fiskeredskap har en stor negativ påverkan på havsmiljön och kan orsaka skador på viktiga habitat som sjögräsängar och korallrev. Fiskeredskap som blir kvar på botten kan även minska vattenflödet och kväva de marina organismerna som lever på och i havsbotten. Detta kan även resultera i att havsbotten till slut blir helt syrefri i vissa områden. Eftersom fiskeredskapen kan röra sig på havsbotten med strömmar och stark vind, kan redskapen påverka en större yta än platsen de lämnas kvar på från början.

Om många förlorade fiskeredskap samlas på en och samma plats kan det förhindra fiskar och andra marina organismer från att använda området som de brukar. Detta är extra problematiskt om redskapen hamnar i eller i närheten av sjögräsängar och andra viktiga områden där fiskar vanligtvis söker skydd från rovdjur och förökar sig.

Förlorade fiskeredskap som fortfarande har en flytande boj eller annan ytmarkör kopplad till sig kan skapa problem i områden med intensiv båttrafik. Bojen med tillhörande rep kan fastna i båtpropellrar eller täppa igen ett fartygs vattenintagsventil, propelleraxel eller roder. Förlorade redskap kan också fastna och skada fiskeredskap som används, vilket kan försvåra återvinningen av uttjänta redskap och dyra reparationer för fiskarna.

Alla typer av marint skräp orsakar faktiskt skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.

Förlorade fiskeredskap kan precis som andra typer av marint skräp transportera invasiva arter mellan länder och till och med världsdelar. Detta kan påverka ekosystemet på den nya plasten negativt och i värsta fall resultera i lokal utrotning av en art som tidigare trivdes på platsen.