Hero
Förlorat fiskenät

Fakta om förlorade fiskeredskap

Body

En stor källa till marint skräp är förlust av fiskeredskap eller delar från förlorade fiskeredskap. Att fiskare ibland förlorar sina fiskeredskap är oundvikligt, men även om fiskarna gör vad de kan för att få upp sina förlorade redskap, förblir många kvar på botten.

Sections

Spöknät, vad är det för något?

Spöknät är en term för förlorade fiskenät och trålar som blivit kvar i hav och sjöar. Dessa fortsätter att fånga fisk i onödan under lång tid vilket medför att fisken utsätts för ett grymt och onödigt lidande. Även burar, tinor och andra typer av så kallade instängningsredskap kan förvandlas till spökredskap om de lämnas i hav och sjöar.

Konsekvenser

1. Källa till plast i havet

Förlorade fiskeredskap bidrar till strömmen av plast som hamnar i våra hav varje år. Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränder inom EU har det fastställts att 27 % av skräpet består av fiskerelaterade föremål. Dessutom bryts fiskeredskap ner till mindre bitar över tid och blir till så kallad mikroplast som kan ta sig upp i näringskedjan från en art till en annan.

2. Fortsätter fånga fisk

Förlorade fiskeredskap påverkar den biologiska mångfalden i havet då de kan fortsätta fånga fisk och andra marina djur i flera år efter att de lämnats kvar i havet. Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen har ökat.  

En del av näten som förloras trasslar ihop sig och lägger sig på botten medan andra står upp och fortsätter att fiska. Allt eftersom näten fylls med fisk sjunker de ner till botten där fångsten förmultnar. Därefter kan näten resa sig igen och den onda cykeln fortsätter vilket gör spöknät till ett mycket långvarigt och allvarligt problem i havet.

3. Djur kan fastna i redskapen

Förutom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i förlorande fiskeredskap. Djur som fastnar i redskapen kan få en minskad simförmåga som på sikt kan påverka deras förmåga att föröka sig eller undvika rovdjur. Andra dokumenterade konsekvenser är svårigheter att andas, infektioner, minskad tillväxt, sämre allmänt mående och död.

Marina djur påverkas dock olika av förlorade fiskeredskap beroende på deras fysiologi och beteende. Sälar och sjökor har till exempel observerats interagera med övergivna redskap av nyfikenhet eller som en aktiv undersökning av ett nytt föremål som ibland leder till intrassling, medan valar ofta av misstag simmar förbi ett redskap och fastnar.

4. Påverkar livet på havsbotten

Förlorade fiskeredskap har en stor negativ påverkan på havsmiljön och kan orsaka skador på viktiga habitat som sjögräsängar och korallrev. Fiskeredskap som blir kvar på botten kan även minska vattenflödet och kväva de marina organismerna som lever på och i havsbotten. Detta kan även resultera i att havsbotten till slut blir helt syrefri i vissa områden. Eftersom fiskeredskapen kan röra sig på havsbotten med strömmar och stark vind, kan redskapen påverka en större yta än platsen de lämnas kvar på från början.

Om många förlorade fiskeredskap samlas på en och samma plats kan det förhindra fiskar och andra marina organismer från att använda området som de brukar. Detta är extra problematiskt om redskapen hamnar i eller i närheten av sjögräsängar och andra viktiga områden där fiskar vanligtvis söker skydd från rovdjur och förökar sig.

5. Orsakar skador på båtar och fiskeredskap

Förlorade fiskeredskap som fortfarande har en flytande boj eller annan ytmarkör kopplad till sig kan skapa problem i områden med intensiv båttrafik. Bojen med tillhörande rep kan fastna i båtpropellrar eller täppa igen ett fartygs vattenintagsventil, propelleraxel eller roder. Förlorade redskap kan också fastna och skada fiskeredskap som används, vilket kan försvåra återvinningen av uttjänta redskap och dyra reparationer för fiskarna.

Alla typer av marint skräp orsakar faktiskt skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.

6. Invasiva arter

Förlorade fiskeredskap kan precis som andra typer av marint skräp transportera invasiva arter mellan länder och till och med världsdelar. Detta kan påverka ekosystemet på den nya plasten negativt och i värsta fall resultera i lokal utrotning av en art som tidigare trivdes på platsen.

Varför förloras fiskeredskap?

Hur ser situationen ut med spöknät i Sverige idag?

Vad kan jag göra?

Om du hittar övergivna fiskeredskap eller har förlorat ett fiskeredskap kan du rapportera det på sidan GhostGuard. Där skriver du enkelt in redskapets koordinater.

Du kan också se vart förlorade fiskeredskap har hittats.

Källor

 

 

WSPA. 2014. Fishing’s phantom menace. How ghost fishing gear is endangering our sea life.

Uhrin, A. V., Fonseca, M. S. & DiDomenico, G. P. 2005. Effect of Caribbean spiny lobster traps on seagrass beds of the Florida keys national marine sanctuary: Damage assessment and evaluation recovery. In American Fisheries Society Symposium, 41579-588.

Lewis, C. F., Slade, S. L., Maxwell, K. E. & Matthews, T. R. 2009. Lobster trap impact on coral reefs: effects of wind-driven trap movement. New Zealand Journal of Marine and Freshwater Research, 43(1), 271-282.

Macfadyen, G., Huntington, T. & Cappel, R. 2009. Abandoned, Lost or Otherwise Discarded Fishing Gear, United Nations Environment Programme and Food and Agriculture Organi- zation of the United Nations, Nairobi and Rome.

Gilman, E., Passfield, K. & Nakamura, K. 2012. Performance Assessment of Bycatch and Discards Governance by Regional Fisheries Management Organizations. IUCN, Gland, Switzerland, ix + 484 pp.

Laist, D. Marine Debris Entanglement and Ghost Fishing: A Cryptic and Significant Type of Bycatch. In: PROGRAM, A. S. G. C., ed. Solving Bycatch: Considerations for Today and Tomorrow, 1995 Seattle, Washington.

Gilman, E., Chopin, F. & Suuronen, P. 2016. Abandoned, lost and discarded gillnets and trammel nets: methods to estimate ghost fishing mortality rates and levels and status of regional monitoring and management. . Fisheries and Aquaculture Technical Paper. Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome,.

FAO. 2016. Expert Consultation on the Marking of Fishing Gear. In: NATIONS, F. A. A. O. O. T. U. (ed.) FAO Fisheries and Aquaculture Report No. R1157. 4-7 April 2016 Rome.

Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:5 - Fritidsfisket i Sverige. En inblick i fritidsfiskets omfattning under åren 2013-2017.

Promemoria från Miljödepartementet (2020) - Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning. M2020/02035.