
Ny rapport visar: turistskräpet ett växande problem i Sverige
Flera av Sveriges kommuner står dåligt rustade inför den växande utmaningen att hantera avfall och nedskräpning från en ökande turism. Det visar en ny kartläggning från Håll Sverige Rent. I rapporten Turistskräpet berättar 16 kommuner om utmaningarna som uppstår när besökstrycket tillfälligt ökar.
Turismen i Sverige ökar och landets stränder, städer och fjäll lockar fler besökare än någonsin. Med ett varmare klimat i Sydeuropa väntas fler söka sig norrut för en så kallad ”coolcation”. Men fler gäster innebär också ökade mängder avfall och skräp.
– Under sommarmånaderna eller skidveckorna kan en kommun få sin befolkning dubblerad, ibland tredubblad. Det innebär höga krav på sopkärl, renhållning, återvinningsstationer och toaletter, resurser som i många fall är dimensionerade efter antalet invånare och inte antalet tillfälliga gäster, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
I flera europeiska länder har effekten av överturism lett till protester och politiska åtgärder, och turistskatt har debatterats flitigt och införts på flera platser – nu senast i Norge. Även i Sverige växer diskussionen om turistskatt. Utmaningarna kopplade till turism i Sverige är exempelvis nedskräpning, trängsel, vattenbrist och ordningsproblem.
Under våren 2025 intervjuade Håll Sverige Rent 16 kommuner för att kartlägga hur turismen påverkar avfallshantering och nedskräpning lokalt. De medverkande kommunerna ligger i topp när det gäller flest besök per invånare under 2024, enligt Tillväxtverkets besöksstatistik. Resultatet har sammanställts i rapporten Turistskräpet, som släpps idag den 18 augusti.
Medförfattare till rapporten är Eva-Maria Jernsand från Centrum för Turism vid Göteborgs universitet.
LADDA NER RAPPORTEN - KLICKA HÄR
Sammanfattning av resultaten
Bristande beredskap för fler besökare
Kartläggningen visar att många kommuner inte är tillräckligt förberedda för det ökande antalet besökare. Trots en positiv inställning och förväntningar på fler turister saknas ofta både dokumentation och tydliga strategier. Samordningen mellan exempelvis destinationsbolag och avfallsbolag är också bristfällig eller i vissa fall helt utebliven. Mindre orter drabbas särskilt hårt då de har begränsade resurser och saknar kapacitet att snabbt möta det ökade trycket.
– Kommuner och andra aktörer har olika förutsättningar att hantera turismens påverkan. Därför behövs både nationella strategier att samlas kring och flexibla stöd som främjar långsiktigt arbete och kunskapsutbyte. Det är avgörande för att skapa hållbara lösningar som fungerar i praktiken, säger Eva Maria Jernsand från Centrum för Turism vid Göteborgs universitet.
Särskilt utsatta platser
Det är särskilt vid stränder, rastplatser och evenemang som avfallshanteringen är underdimensionerad och nedskräpning blir ett problem. Kommunerna vittnar om problem med skräpiga cigarettfimpar, snusprillor, snabbmatsförpackningar och glasflaskor.
Flera kommuner rapporterar också om nedskräpning och dumpning vid återvinningsstationer eller vanliga sopkärl, särskilt i samband med att fritidsboende lämnar sina sommarhus eller när husbilägare reser vidare.
Ställer höga krav på logistik och bemanning
Åre är en kommun som har tagit fram detaljerad statistik över avfallsmängder på kommunal mark. Där rapporteras att 75 ton skräp plockats från marken under 2024. Med endast 13 000 fastboende kan man anta att en stor del av nedskräpningen kommer från turism.
Gotlands kommun har under sommaren uppåt tio gånger fler turister än bofasta invånare, vilket periodvis har ökat tömningsfrekvensen på papperskorgar från en gång i veckan till två gånger om dagen. Personalstyrkan förstärks från cirka 90 timmar per vecka vintertid till ungefär 755 timmar per vecka sommartid. Leksands kommun i Dalarna berättar att de under högsäsong går från två till tre tömningar i veckan till dagliga städningar.
Den ojämna belastningen ställer höga krav på både logistik, bemanning och flexibilitet och flera kommuner uttrycker behov av bättre verktyg för att följa upp avfallsmängder och fraktioner kopplade till turism, både för att kunna planera resurser mer träffsäkert och för att kunna kommunicera med invånare, politiker och näringsliv om faktiska behov och kostnader.
HÄR ÄR DE 16 KOMMUNER SOM INTERVJUATS
Arjeplog
Berg
Bräcke
Borgholm
Gotland
Haninge
Härjedalen
Jönköping
Kalmar
Kiruna
Leksand
Malmö
Simrishamn
Tingsryd
Varberg
Åre