Ny rapport om nedskräpning i Sverige
I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Rapporten lyfter också trender kring nikotinskräp som fimpar och snus, utvecklingen för engångsprodukter samt effekter av nya regler för plastprodukter som korkar och påsar. Den visar även hur mycket skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet och stora skillnader mellan svenska stränder – där Västerhavet har de högsta nivåerna sedan 2012.
Här är några av de viktigaste resultaten från årets rapport:
Skräp – ett fortsatt stort problem enligt svenskarna
En Novusundersökning Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det bara en av tio som erkänner att de själva skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. De vanligaste orsakerna är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.
Flera plastprodukter minskar i stadsmiljö
Tack vare de nationella skräpmätningarna vet vi för första gången någonsin om skräpet ökar eller minskar i Sverige. Glädjande nog ser vi att flera typer av skräp faktiskt har minskat i stadsmiljö mellan åren 2023 och 2025. Totalt har skräpet minskat med 30 % sen 2023.
– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.
Bland de skräpföremål som minskat mest finns flera plastprodukter. Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker har minskat med 73 %. Även plastkorkar har minskat kraftigt – med 62 % – efter att nya regler införts om att korkar ska sitta fast på flaskor. Plastsugrör och omslag till sugrör har minskat med 62 %, och påsklämmor har minskat med hela 81 % i stadsmiljö.
Färre fimpar – men nikotinskräpet dominerar fortfarande
Trots att rökningen minskar och antalet fimpar har gått ner i skräpmätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att fimpar utgör 46 % av allt skräp.
Det näst vanligaste skräpet är snus som står för 23 % av allt skräp. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål – som snusdosor, cigarettpaket och vejps – utgör nikotinskräpet cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.
– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.
För snus syns ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan åren 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns en minskande trend för både fimpar och snus.
Över tusen skräp på vägen till jobbet
För att visa hur skräpigt det kan vara i våra stadsmiljöer har vi översatt resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel. Tänk dig att du har en kilometer till jobbet och går längs en trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle du passera över 1 000 skräpföremål – det mesta plast.
Under promenaden skulle du bland annat gå förbi 467 fimpar, 232 snusprillor, 82 mjuka omslag från till exempel godis och snacks, 16 kapsyler eller lock och 10 matförpackningar.
För många skräpiga engångsmuggar och matlådor – trots ny lag
Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast har minskat något under 2024, efter att tidigare ha ökat mellan 2022 och 2023. Trots minskningen går utvecklingen för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. En ny Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att få svenskar känner till ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway.
– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken, säger Josefin Carlring.
Tyvärr visade resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.
Stränderna drunknar i skräp
Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan olika havsområden i Sverige. Längs Västerhavet uppmättes 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 (medianvärde). Det innebär ungefär sex skräpföremål för varje steg man tar längs stranden. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus, som ligger på 20 skräp per 100 meter strand. 99 % av skräpet längs västkusten är plast och en stor del är kopplat till fiskeriverksamhet. Men här hittas också konsumtionsrelaterat skräp som plastförpackningar, korkar, bomullspinnar och ballonger.
Situationen ser bättre ut längs Östersjökusten. Under 2025 var medianvärdet 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Mängden fiskerelaterat skräp är betydligt mindre här, däremot hittas mer skräp som går att koppla till strandbesökare – fimpar, snus och plastförpackningar från chips och godis.
Snus – vanligaste skräpet i fjällen
I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut än i städer. I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet, och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här hittas också förpackningar från godis, snacks och mat. Det visar att nedskräpning inte bara är ett problem i städer utan även i naturområden där många människor vistas. Glädjande nog hittas i alla fall inte lika mycket toapapper nu som tidigare år.