100 dagar som vd på Håll Sverige Rent

– Roligt, engagerande men utmanande, så skulle jag sammanfatta mina första 100 dagar som vd på Håll Sverige Rent, säger Josefin Carlring.

Vi har tagit pulsen på Josefin där hon berättar om varför plast i haven ligger henne extra nära, varför nedskräpning handlar om mer än bara skräp – och varför lösningen inte är att städa mer, utan att slösa mindre.

Hur känns det? 
– Det känns fantastiskt roligt – och framför allt meningsfullt. Jag har alltid velat jobba med något som verkligen gör skillnad, och att få leda Håll Sverige Rent känns som ett uppdrag där jag kan bidra med både mitt engagemang och min erfarenhet. Det är inte ett jobb man lämnar kvar på kontoret när man stänger datorn för dagen.

När du ser tillbaka på dina första 100 dagar som vd – var det som du hade tänkt dig? 
– Både ja och nej. Jag visste att det skulle vara en intensiv period av att lära känna en ny organisation, och det har det verkligen varit. Men jag är positivt överraskad av engagemanget – både hos mina medarbetare och hos alla de eldsjälar och partners som bär den här frågan varje dag. Det jag kanske inte förutsåg fullt ut är hur brett och komplext uppdraget faktiskt är. Nedskräpning handlar om beteende, system, politik och kultur – allt på en gång.

Vad väcker ditt engagemang i uppdraget? 
– Att lösningen egentligen är så enkel – skräpa inte ner. Det finns inga teknologiska genombrott som behövs, inga miljardinvesteringar. Och ändå kvarstår problemet. Det säger något om hur viktigt beteende och kultur är. Men det som verkligen tänder mig är att så många svenskar faktiskt är engagerade – de ploggar, anordnar skräpplockardagar, engagerar sina barn. Det engagemanget vill jag ta hand om och förstärka.

Om du skulle prioritera en fråga för att minska nedskräpningen i Sverige – vad skulle det vara? 
– Plast i haven. Det är nära mig – bokstavligen. Jag tillbringar mycket tid på västkusten och ser med egna ögon hur plasten samlas längs stränderna. Det som gör den frågan så angelägen är att den synliggör ett systemfel: vi producerar förpackningar utan att ha löst vad som händer med dem i slutändan. Det är inte ett problem vi kan skräpplocka oss ur – vi måste förändra systemen.

Vad är den största myten om nedskräpning som du vill slå hål på? 
– Att ett litet skräp på marken inte spelar någon roll. Det är en myt som är farlig just för att den känns logisk. Men tänk tvärtom: om alla tänker så, hamnar miljarder små skräp i naturen varje år. Forskning visar dessutom att nedskräpning föder mer nedskräpning – en skräpig miljö signalerar att det är okej att skräpa ner. Varje val du gör är ett litet bidrag till normen. Och normer förändrar världen.

Kan du nämna en aktör du gärna skulle vilja få med i ett kraftfullare samarbete framåt? 
– Politiken. Inte för att peka finger, utan för att vi behöver långsiktiga och stabila spelregler för att kunna lösa nedskräpningen på riktigt. Håll Sverige Rent kan engagera, utbilda och kampanja – men vi kan inte lagstifta. Det kan politiken. Och utan tydliga strukturer och incitament kommer vi alltid att kämpa i motvind. Jag vill att politiken ska se oss som en partner i det arbetet.

Vad måste ha hänt inom ett år för att du ska känna att du är på rätt väg?
– Att vi har lyckats sätta viktiga systemfrågor på agendan. En av de mest akuta är bristen på flergångsalternativ för take-away. Idag kan konsumenten i princip inte välja bort engångsförpackningen – systemet finns inte. Det är ett strukturellt problem som kräver politiska beslut och att näringsliv tar ansvar. Inom ett år vill jag att den frågan ska vara synlig i den offentliga debatten – och att vi har bidragit till att driva den dit.

Vad ser du mest fram emot under resten av året? 
– Vi går in i högsäsong nu, och jag ser verkligen fram emot att komma ut på fältet – att träffa de som faktiskt plockar skräp, arrangerar evenemang och bär den här frågan i vardagen. Det är där hjärtat i Håll Sverige Rent finns.