Håll Sverige Rents Skräprapport 2020: Vi bokstavligen bränner pengar
- Vi bokstavligen bränner pengar. Utan ett värde blir skräpet värdelöst, men för en framtida hållbar ekonomi är skräpet en stor tillgång, säger Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz.
Kommunerna lägger miljardbelopp på att städa bort skräp. Material värt hundratals miljarder sköljs ut i havet varje år. Saker som borde gå att återvinna hamnar istället i naturen eller eldas upp.
- Ska vi skapa en fungerande cirkulär ekonomi, behöver vi hindra läckaget av skräp och hitta sätt att öka återanvändning och återvinning, säger Johanna Ragnartz.
Föremål av plast dominerar i Håll Sverige Rents skräpmätningar. Fimparna är det vanligaste plastskräpet – både i städer och på stränder. På stränderna är oidentifierbara plastföremål näst vanligast, det vill säga stora föremål av plast som håller på att fragmenteras till mikroplast.
– Plastskräpet är ett enormt miljöproblem. Det stannar kvar i vår natur i kanske hundratals år, och vi vet inte vilka konsekvenser det har, säger Johanna Ragnartz.
Skräprapporten kommer ut varje år och ger en samlad bild av skräpets utveckling både på land och till havs.
Lista: Vanligaste skräpet längs Kattegatt, Öresund och Östersjön
- Plast: Fimpar med filter
- Övrig plast/plastfragment
- Snus
- Plast: Knivar, gafflar, skedar, sugrör, omrörare (bestick)
- Trä: Bearbetat virke, timmer och pallar
- Plast: Godis- och glasspapper, snabbmatbehållare
- Plast: Kapsyler och flasklock
- Plast: Rep
- Plastpåsar
- Metall: Kapsyler, lock & burkringar
Skräprapporten 2020
I Skräprapporten 2020 har vi samlat statistik och fakta om skräpet i staden, i naturen och i havet. Vi berättar om hur mycket skräp det finns, var det kommer ifrån och vilka effekter det får.
I rapporten kan du också läsa mer om vad vi tycker och tänker om skräp. Varför skräpar folk ner trots att de vet att det är fel?
Vi går också igenom lagstiftning och ansvar kring skräp.