Ett renare Östersjön tack vare Re:fish

Övergivna, förlorade eller dumpade fiskeredskap, så kallade spöknät, utgör en allvarlig fara för fåglar, däggdjur och fiskar som riskerar att fastna, svälta eller drunkna. Eftersom redskapen ofta är tillverkade av plast bidrar de dessutom till den ökande mängden plast i haven. Plasten faller sönder till mikroplast och kemikalier frigörs till vattnet vilket skadar havsmiljön ytterligare. 

– Spöknät och annan förlorad utrustning är ett dolt men allvarligt miljöproblem i Östersjön. Genom att både städa upp och arbeta förebyggande kan vi minska mängden plast i havet och skydda det marina livet, säger Eva Blidberg, sakkunnig på Håll Sverige Rent. 

Tonvis med övergiven fiskeutrustning har tagit upp från havet  

Under tre år har Håll Sverige Rent, Finlands miljöcentral, Håll Skärgården Ren (Finland) och Tartu universitet (Estland) samarbetet i EU-projektet Re:fish för att hantera problemet med uttjänta, övergivna och förlorade fiskeredskap i Östersjön. 

Genom samordnade draggningar och dykinsatser har 228 kvadratkilometer kustvatten i Östersjön rensats. Insatserna resulterade i att 8 763 meter nät och 2 044 kilo förlorad fiskeutrustning, så som fiskedrag, linor, sänken och ryssjor, togs upp.  

– Vid draggningarna av fiskenät i Finland har det följt med både fisk, fågelskelett och hårdbottenlevande organismer som till exempel musslor, säger Eva Blidberg.  

Projektet samlade även in 1 237 kilo annat skräp från Östersjön och omkringliggande stränder. Dessa insatser bidrog inte bara till att återställa marina livsmiljöer utan förhindrade också långsiktiga miljöskador. Genom projektet etablerades även återvinningsstationer för uttjänt fiskeutrustning i Finland och Estland. 

Skräpdyk i Sverige 

I Sverige genomfördes även särskilda skräpdyk i Trosa, Nyköpingsån och vid Stockholms ström där förlorad fiskeutrustning bärgades från botten. 

– Att öka medvetenheten om spökfiske bland sportfiskare och allmänheten har varit centralt i projektet. Vid våra skräpdyksevent mötte vi många nyfikna människor och kunde prata om hur vi tillsammans kan minska risken att fiskeutrustning blir kvar i sjöar och hav, säger Eva Blidberg. 

Ökad kunskap och medvetenhet 

Samtidigt som städinsatserna gett tydliga resultat har Re:Fish-projektet också lagt stor vikt vid kunskapsutbyte med fritidsfiskare, samverkan med olika aktörer och anpassning till policy och lagstiftning. Under projektets gång nådde informationskampanjer och evenemang över 8,6 miljoner människor i Finland, Sverige och Estland och bidrog till att stärka ansvarsfulla beteenden inom fritidsfisket. 

Enkätundersökningar genomfördes för att bättre förstå fritidsfiskares attityder och beteenden kring förlust av fiskeutrustning. Det framkom bland annat att många fritidsfiskare ser rätt utrustning och tekniska lösningar som nyckeln till att undvika att fiskeredskap förloras.  

Resultaten, tillsammans med insikter från workshops där myndigheter, organisationer, återförsäljare och producenter deltog, ger en stark grund för mer effektiva framtida strategier och policyarbete. Resultaten ger också vägledning kring efterlevnaden av EU:s engångsplastdirektiv. 

Projektrapporter kommer att publiceras på Central Baltic-programmet och projektpartnernas webbplatser under sommaren 2026. 

En modell för gränsöverskridande samarbete 

Sekretariatet för EU:s Interreg Central Baltic-program har lyft fram Re:Fish som “ett starkt exempel på praktiskt miljöarbete som kombinerar konkreta uppstädningsinsatser med förebyggande åtgärder och medborgarengagemang”. Projektets styrka ligger i det gränsöverskridande samarbetet där myndigheter, forskare, fritidsfiskare och unga från tre länder har samverkat för att dela kunskap och skala upp lösningar. 

Finlands miljöcentrals rapporteringstjänst Rosgis, som det har spridits information om inom ramen för projektet, är ett effektivt verktyg som gör det möjligt för människor runt Östersjön att rapportera förlorad fiskeutrustning och annat skräp. Tjänsten finns på fem språk – finska, engelska, estniska, lettiska och svenska. Genom att stärka allmänhetens delaktighet och öka kunskapen om problemet bidrar den till en renare havsmiljö.