Så hög är kommunernas nota för skräpstädning
Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta enligt en förordning som bygger på principen att förorenaren betalar. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för sin del av skräpnotan. Den senaste rapporteringen visar att kostnaderna för nedskräpning översteg en halv miljard kronor.
Många är nog överens om att dyra kostnader för att ta hand om skräp är en tråkig utgift och anser att pengarna hade kunnat användas till bättre saker.
Från och med 2024 kommer kommunerna att få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsplastprodukter som ska stå för den kostnaden. Hur mycket en producent får betala beror på hur vanligt deras plastföremål är som skräp – exempelvis får producenter av cigarettfimpar stå för en större andel av kostnaden.
– Vi ser positivt på den nya modellen där producenter också tar ansvar för skräpet, men det är viktigt att komma ihåg att oavsett vem som betalar är städning bara en reaktiv åtgärd. För att verkligen minska nedskräpningen behövs också långsiktig finansiering av förebyggande insatser – så att skräpet aldrig uppstår från första början, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Kostnaden är underskattad
Men variationen i de svar som kom in förra året indikerar att kostnadsberäkningarna inte är heltäckande eller enhetliga. Några kommuner rapporterade in noll kronor i kostnad för att ta hand om skräpet.
– De verkliga kostnaderna för nedskräpning är sannolikt betydligt högre än vad som rapporterades in förra året. När systemet blir mer etablerat och beräkningarna mer enhetliga hoppas vi få en tydligare bild av vad nedskräpningen faktiskt kostar samhället, säger Johanna Ragnartz.
Den rapporterade kostnaden gäller enbart hantering av skräp som hamnat fel, inte exempelvis tömning av papperskorgar. Kommunerna kan inkludera kostnader för uppstädning, transport och behandling av det avfall som städats upp, administrationskostnader och informationsspridning. Kommuner som inte rapporterar in sina kostnader senast den 31 mars kan bli förelagda med vite av Naturvårdsverket.
__________________________________
BAKGRUND
Nedskräpningen kostar de svenska kommunerna flera hundra miljoner kronor varje år. Men sedan EU:s engångsplastdirektiv klubbades 2021 gäller principen om förorenaren betalar i Sverige enligt förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002). Det betyder att kommuner kan få ersättning från producenterna av engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.
Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar och filter.
Det är Naturvårdsverket som tar in kommunernas rapportering, avgifter från producenter och fördelar pengarna ut till kommunerna. Läs om hur beräkningarna går till på Naturvårdsverkets hemsida.