Skräpiga lustgastuber – höga kostnader för kommuner men producenterna kommer undan ansvar
Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, det har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter. Många kommuner redovisar höga kostnader för att hantera lustgastuberna, men trots att tuberna klassas som förpackningar kommer producenterna idag undan sitt ansvar.
Under de senaste åren har Håll Sverige Rent fått allt fler indikationer på att lustgastuber blivit ett vanligt förekommande skräp, vilket dessutom orsakar stora och oförutsägbara kostnader för kommunerna. Lustgastuber innehåller lustgas, en mycket kraftfull växthusgas, och behållarna klassas som farligt avfall och farligt gods på grund av brand- och explosionsrisk.
Enligt Naturvårdsverket är lustgastuber att klassas som en förpackning och därför omfattas de av producentansvar. Producenter ska bland annat anmäla sig till Naturvårdsverket samt anlita eller tillhandahålla en producentansvarsorganisation (PRO). En PRO ansvarar för att förpackningsavfall behandlas enligt de bestämmelser som finns och har även ansvar för att effektivt bidra till att nå materialåtervinningsmålen och målen för minskad nedskräpning i förpackningsförordningen.
Tillsynen är delad mellan Naturvårdsverket och kommunen. Naturvårdsverket ansvarar bland annat för att granska uppgifter från producenter och se till att de följer kraven i förordningarna om producentansvar medan kommunen ansvarar för den lokala tillsynen.
Näringslivets Producentansvar (NPA) är en av de två producentansvarsorganisationer som lustgasproducenterna kan ansluta sig till. Men enligt NPA är det nästintill ingen producent av lustgastuber, om ens någon, som har anmält sig till en PRO. Därmed duckar producenterna sitt kostnadsansvar.
– Vi vill se omedelbara insatser gällande producentansvaret för lustgastuber. Med tanke på hur lustgas ofta används idag, i berusningssyfte, saknar användarna incitament att hantera avfallet korrekt. Det här är ett allvarligt och växande problem, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Läs mer om producentansvar av förpackningar på Naturvårdsverkets hemsida.
Mätning av lustgastuber inleds
För att kartlägga hur utbrett problemet med skräpiga lustgastuber är har Håll Sverige Rent i år justerat skräpmätningsprotokollen. Nu ska lustgastuber räknas för sig. Även vapes har fått en egen kategori, och vitt och brunt snus ska särskiljas.
– Att mäta skräpet är viktigt för att följa och förstå utvecklingen över tid. Lustgastuber, vapes och vitt snus är alla exempel på nya skräp som förekommer allt oftare i olika miljöer, säger Emma Sjögren, verksamhetsutvecklare inom mätningar på Håll Sverige Rent.
Både lustgastuber och vapes ska återvinnas som farligt avfall på en kretsloppscentral.
– Ju svårare det är att göra sig av med avfall på rätt sätt, desto större risk för felhantering och nedskräpning, menar Emma Sjögren.
Enligt Håll Sverige Rents Skräpbarometer är det 1 av 4 svenskar som inte vet ifall vapes och lustgastuber kan slängas i en vanlig papperskorg.
Kommunernas kostnader för att hantera lustgastuber
Under februari till april i år genomförde Håll Sverige Rent en kartläggning för att undersöka hur utbrett problemet med lustgastuber är i Sveriges kommuner. Genom en enkätundersökning svarade 14 stora, 26 medelstora och 43 små kommuner på frågor om sin hantering av lustgastuber under 2023. Resultaten visar att många kommuner investerar betydande summor för att hantera dessa tuber. Fyra kommuner rapporterade kostnader på över en kvarts miljon kronor för hanteringen av lustgastuber under 2023. Särskilt tydligt framgick det att Stockholmsområdet är hårt drabbat.
- Antal svar: 83
- Totalt antal hanterade lustgastuber: 72 986
- Totala kostnader: 3 960 798 kr
År 2023 hanterade en liten kommun i genomsnitt 111 lustgastuber, med en kostnad på drygt 25 000 kr. En medelstor kommun hanterade i snitt 650 tuber, till en kostnad av över 75 000 kr. Stora kommuner hanterade i genomsnitt 4802 tuber, med en kostnad på över 183 000 kr. Resultatet är inte representativt för hela riket, utan bör snarare ses som en indikation på antalet hanterade lustgastuber och de kostnader detta medför för kommunen.
Flera kommuner ser nu över möjligheten att förbjuda försäljning och nyttjande av lustgas i berusningssyfte på offentliga platser samt skol- och förskoleområden. Nacka, Staffanstorp, Lund, Uppsala, Vallentuna, Partille och Bollnäs är några av de kommuner som redan infört förbud eller arbetar för att införa det, enligt kommunernas hemsidor.
– Problemet med lustgastuber är en stor belastning för kommunerna. Producenterna av dessa produkter behöver ta sitt ansvar både när det kommer till att informera om de risker som finns förknippat med användning, samt hur man ska slänga produkten på rätt sätt, säger Johanna Ragnartz.
Regeringen förbereder också ett lagförslag som innebär att det blir olagligt att sälja lustgas i större mängder till privatpersoner och i berusningssyfte. Personer som är under 18 år ska enligt förslaget inte kunna köpa lustgas alls. Lagen kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2026, enligt utredningen.