Trendspaning: fimpar minskar och snuset ökar
Fimpar och snus är det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Nya mätningar från Håll Sverige Rent visar att mängden skräpiga fimpar minskar medan snusprillor ökar. Det är det vita snuset som står för störst del av snusskräpet.
Snuset utgör 21 % av allt skräp som hittas i de svenska städer som mätt skräp under 2024. Det gör snuset till det näst vanligaste skräpet. Fimparna toppar listan med sina 49 %, men – trenden pekar på att fimpar är på väg ner och att snuset är på väg upp. Förra året stod fimparna för 52 % och snuset för 17 %.
– Det är glädjande att fimparna minskar, men tyvärr verkar det som om ett beroende har ersatts av ett annat. Utöver fimpar ser vi nu också mängder av slängda snusprillor på våra gator och torg. Och det bara ökar, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.
Av allt snusskräp som hittats är 65 % vitt snus och 35 % brunt snus.
Snusare erkänner nedskräpning oftare än andra
Snusandet ökar särskilt bland unga, och det är också unga som i större utsträckning än andra erkänner att de skräpar ner. I befolkningen som helhet är det 1 av 10 som erkänner nedskräpning, medan andelen är 2 av 10 i åldersgruppen 18–34 år. Bland snusare är siffran ännu högre – hela 1 av 4 uppger att de skräpat ner under det senaste året. Det visar Håll Sverige Rents Skräpbarometer 2024.
I Sverige är nedskräpning förbjuden och att kasta en snusprilla på marken kan resultera i en bot på 800 kronor.
Snusproducenterna slipper ansvar
Den 1 november sänktes skatten på brunt snus med 20 %, samtidigt som skatten på cigaretter höjdes med 9 %.
– Återförsäljare har under året hyllats för att de ska sluta sälja cigaretter, vilket självklart är positivt för både människors hälsa och miljön. Men det som inte nämns är att snus nu tar cigaretternas plats på butikshyllorna, säger Johanna Ragnartz.
Sedan 2023 ska producenter av vissa engångsplastprodukter betala för skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. Men snus är helt undantaget från producentansvar.
– Vi befarar att sänkt skatt på snus kan leda till ökad försäljning, vilket direkt påverkar nedskräpningen. Eftersom snus inte omfattas av producentansvar slipper tobaksproducenterna kostnaderna för den ökade mängden snusprillor som hamnar i naturen, säger Johanna Ragnartz.
Låg kunskap om plast i nikotinprodukter
Drygt hälften av svenskarna, 55 %, vet eller tror att cigarettfimpar innehåller plast. Betydligt färre, endast 37 %, är medvetna om att även snusprillor innehåller plast. Eftersom både fimpar och snusprillor innehåller en liten del plast bryts de inte ner helt i naturen.
____________________________
Läs mer om svenska folkets snusvanor
Det tobaksfria vita snuset, också kallat nikotinsnus, har blivit alltmer populärt, särskilt bland ungdomar. 2021 utgjorde det vita snuset 16 % av försäljningen av snus i Sverige, 2022 hade andelen stigit till 25 %.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapport 224
Användning av nikotinsnus, dagligen eller ibland, är vanligast bland unga kvinnor. För både kvinnor och män är användningen av nikotinsnus högst i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 18 % av kvinnorna och 12 % av männen att de använde nikotinsnus dagligen eller ibland.
Källa: Folkhälsomyndigheten, vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter
Bland niondeklassare har andelen som någon gång provat vitt snus ökat från 18 procent år 2021 till 28 procent år 2023. Bland gymnasielever har andelen som någon gång provat vitt snus ökat från 34 till 44 procent sedan 2021.
Källa: CAN:s nationella skolundersökning 2023, rapport 223
Hjärt- och lungfonden påpekar att vitt snus ofta marknadsförs som tobaksfritt, men att det innehåller höga halter nikotin – ett ämne som framställs ur tobak.