Hero
Snusprillor på marken

Håll Sverige Rent vill se skräpavgift på snusprillor

Body

Snus är det näst vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer, men omfattas i dag inte av nedskräpningsavgifterna. I sitt remissvar om Naturvårdsverkets översyn av nedskräpningsavgifterna bekräftar Håll Sverige Rent behovet av att utvidga systemet till fler produktkategorier, med snusprillor som särskild prioritet.

Sections

Håll Sverige Rent har i dag lämnat sitt remissvar på Naturvårdsverkets översyn av förordningen om nedskräpningsavgifter. Håll Sverige Rent tillstyrker förslagen om justerade årsavgifter och välkomnar samtidigt möjligheten att utvidga det ekonomiska ansvaret till fler produktkategorier som ofta förekommer som skräp. Däribland snuset.  

Snus står för nästan en fjärdedel av skräpet

I den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket 2025 stod snusprillor för 23 procent av allt skräp. Det gör snus till den näst vanligaste skräpkategorin efter fimpar. Precis som fimpar innehåller också snusprillor plast, som blir kvar i naturen under lång tid.  

Och snusandet i Sverige ökar. Mellan 2021 och 2024 gick snusanvändningen upp med 8 procent och samtidigt tredubblades försäljningen av vitt snus enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). I Håll Sverige Rents kommunmätningar står det vita snuset för 65 procent av snusskräpet. 

– Att snusproducenter ska vara med och betala ligger i linje med principen att den som sätter produkter på marknaden som orsakar nedskräpning också bör bidra till kostnaderna för att hantera skräpet, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent. 

En Novusundersökning genomförd på uppdrag av Håll Sverige Rent i juni 2026 visar också att 66 procent av snusarna själva anser att snusproducenter ska vara med och betala för städningen av snuset som skräp, på samma sätt som cigarettproducenter gör. 

Fler produkter som blir skräp bör omfattas

Håll Sverige Rent anser att producenternas ekonomiska ansvar bör kunna omfatta fler produktgrupper och särskilt viktigt är att fler plastprodukter som förekommer i nedskräpningen omfattas av systemet så att det finns tillräckliga incitament för producenter att arbeta förebyggande mot skräpet.  

Håll Sverige Rent lyfter även behovet av att kommunerna får ersättning för hela kostnaden för nedskräpning. I dag ingår inte kostnader för transport och behandling av uppstädat skräp i det ersättningsgrundande underlaget, trots att det strider mot EU:s engångsplastdirektiv.  

Kommunerna rapporterade städkostnader på drygt 570 miljoner kronor under 2024. Av detta utgjorde cirka 50 miljoner kronor transport och behandling. 

Håll Sverige Rents viktigaste synpunkter gällande nedskräpningsavgifterna 

  • Snusprillor, både vitt och brunt snus, bör omfattas av nedskräpningsavgifterna så snart som möjligt. 
  • Regeringen bör skyndsamt utreda avgiftsskyldighet för fler produktgrupper som ofta förekommer i nedskräpningen. Särskilt viktigt är produkter som innehåller plast. 
  • Kommunerna behöver få ersättning för hela kostnaden för nedskräpning, inklusive transport och behandling av uppstädat skräp. 

Läs Håll Sverige Rents remissvar

________________________________ 

BAKGRUND     

Nedskräpningen kostar de svenska kommunerna flera hundra miljoner kronor varje år. Men sedan några år tillbaka gäller EU:s engångsplastdirektiv och principen om att förorenaren betalar i Sverige enligt förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002). Det betyder att kommuner kan få ersättning från producenterna av vissa engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.     

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar. 

Det är Naturvårdsverket som tar in kommunernas rapportering samt avgifter från producenter och fördelar pengarna ut till kommunerna. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite.  
   
Läs om hur beräkningarna går till på Naturvårdsverkets hemsida.