Dags att fimpa filtret?

Cigarettfilter är ett stort nedskräpningsproblem och utgör ett av det vanligaste skräpet i naturen. Filtren är gjorda av ett slags plast, cellulosaacetat, som faller sönder i mikrofibrer. Varje filter innehåller ca 15 000 mikroplastfibrer. Nedbrytningshastigheten beror av omgivande miljö och i studien uppges tider mellan 5 år i laboratorier och upp till 14 år ute i naturen. Cigarettfilter innehåller också mängder med farliga ämnen och när fimparna hamnar i naturen läcker kemikalier ut och påverkar djur och växter negativt. 

I studien gjordes tester i laboratorium på mygglarver, Chironomus riparius, för akut (48 h) och kronisk (7 dagar) påverkan av farliga ämnen och fibrer från använda och icke-använda filter.   

Resultaten visade på en akut påverkan som gjorde att larverna minskade sin rörlighet oavsett om filtren var använda eller inte. Det tyder på att ämnen som är giftiga för vattenlevande organismer tillsätts filtret redan vid tillverkningen. Testerna indikerade också att lösa mikrofibrer från cigarettfilter ökar den negativa påverkan av fimparna.  

I det kroniska experimentet tillsattes 2 fimpar per burk med vatten och sediment som sedan fick stå i 3 veckor. Testet delades upp i en sediment- och en vattenfas och använda och oanvända cigarettfilter. Sediment med använda cigarettfilter visade på en 20 procents ökning av dödligheten hos mygglarverna jämfört med kontrollen (larver utan fimpar i vatten/sediment). Forskarna såg också minskad tillväxt och ökad andel larver med deformerade mundelar hos mygglarver som utsatts för använda cigarettfilter. 

Tidigare studier har visat på liknande resultat för andra typer av vattenlevande organismer. Forskarna menar dock att det behövs mer kunskap om plastfibrernas påverkan på omgivningen.    

Observationsstudien av rökare innefattade fyra öppna offentliga platser i Göteborgs centrala delar. Rökarna visste inte om att dom observerades. Observatören registrerade först om platsen var generellt skräpig och om den var nedskräpad med fimpar, hur många askkoppar som fanns samt om det fanns någon anti-röknings- eller anti-nedskräpningsinformation inom området. Sedan observerades bland annat ålder, kön, hur fimpen slängdes och om personen var ensam eller ingick i en grupp.  

Resultaten visade att 80 % av rökarna fimpade cigaretten på marken. Om personen befinner sig i en grupp har rökaren större benägenhet att fimpa på marken än om man är ensam. Unga fimpar på marken oftare än äldre personer. Inte så förvånande så ökar benägenheten att fimpa på marken om det finns få askkoppar i närheten. Det fanns även indikationer på att en generellt skräpig omgivning ökar benägenheten att fimpa på marken.  

Studien indikerar också att närheten till askkoppar har betydelse. Något som visats även i tidigare forskning. Här föreslås åtgärden vara en kombination av fler askkoppar med ett utseende som är tilldragande, speciellt för unga personer, samt anti-nedskräpningsinformation som både riktar sig till dig som individ att inte skräpa ner och budskap med uppmaningar till aktivering av sociala normer.  

Cigarettfilter är ett globalt problem som ställer till problem i alla miljöer där människor vistas. Framför allt därför att det är ett så vanligt förekommande skräp. Det förekommer därför flera lagstiftade åtgärder för att komma åt problemet med fimpar, till exempel att man inte får röka på vissa platser eller att tobaksindustrin ska betala för städning. Men forskarna menar att det inte räcker och belyser därför vikten av att stödja nedskräpningsförebyggande insatser i form av riktade utbildningskampanjer för att visa cigarettens samhälleliga och miljömässiga påverkan om inte fimpen slängs på rätt ställe. Nedskräpningsförebyggande åtgärder skulle kunna använda gruppinflytandet som normativ information, rikta sig till målgruppen rökare i åldern 35 år och under, och öka askkoppen täthet och synlighet i hela stadskärnor.  

I en tidigare debattartikel om ämnet menar forskare att cigarettfilter inte minskar negativa hälsoeffekter av rökning. Med tanke på den stora mängd fimpar som hamnar i miljön, samt de stora kostnader för städning som nedskräpningen innebär, anser dom att cigarettfilter i cellulosaacetat bör förbjudas.

Fakta om cigarettfilter: 

• Cigarettfiltren uppfanns på 1950-talet och sitter i dag i 90 procent av de sålda cigaretterna. 

• Uppskattningsvis fimpas 4,5 biljoner cigaretter med filter varje år. 65% av dessa slängs inte i en papperskorg eller askkopp. 

• Rökta filterfimpar kan innehålla 7 000 olika kemikalier, oanvända filter innehåller 4 000 kemikalier, varav många är giftiga. 

• Varje filter består av ungefär 15 000 mikroplastfibrer. Totalt släpps 0,3 miljoner ton plastfibrer ut i naturen från filterfimparna varje år. Det är ungefär lika mycket som från alla världens hushålls-tvättmaskiner.  

• Studier visar att filtren i sig kan vara en hälsorisk för rökaren eftersom plastfibrer kan lossa från filtren och andas in i lungorna av rökaren. 

Källa: https://www.gu.se/nyheter/fimpar-lacker-ut-dodliga-gifter-i-naturen åtkomst 2023-05-10 

Nitschke, T., Bour, A., Bergquist, M., Blanchard, M., Molinari, F. and Carney Almroth, B. (2023) Smokers’ behaviour and the toxicity of cigarette filters to aquatic life: a multidisciplinary study, Microplastics and Nanoplastics, 3:1. 

Green, D., Carney Almroth, B., Altman, R., Bergmann, M., Gündoğdu, S., Kumar Warrier, A., Walker, T. R., Krieger, A. and Syberg, K. (2023). Time to kick the butt of the most common litter item in the world: Ban cigarette filters. Science of The Total Environment. Volume 865.