Varför skräpar vi ner?
De allra flesta tycker att skräp är ett stort problem och enligt en undersökning från 2024 tycker hela 97 % av alla svenskar att det är viktigt att minska nedskräpningen, särskilt i hav och vattendrag. Trots att det egentligen är väldigt enkelt att låta bli att skräpa ner är det många som fortsätter att göra det. Varför är det så? Och vem är det som skräpar ner?
Erik Angner, universitetslektor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, svarar i filmen på frågor om vårt beteende när det gäller nedskräpning.
Tre förklaringar till att vi skräpar ner
De tre vanligaste förklaringarna till att vi skräpar ner är:
- Sociala normer. Vi tenderar att göra som andra gör. Om vi ser att människor skräpar ner utan att det får några konsekvenser, kan det uppfattas som att det är accepterat. Om en plats redan är skräpig ökar dessutom risken för att ännu fler lämnar efter sig skräp.
- Bekvämlighet. Ofta handlar nedskräpning om enkel bekvämlighet. Saknas det en papperskorg i närheten, eller om vi helt enkelt inte orkar leta efter en, kan skräpet hamna på marken. Även om vi vet att det är fel, kan lathet och bekväma val väga tyngre i stunden.
- Otydligt ansvar. Även om många anser att vi själva har ansvar för vårt skräp, kan det kännas mer okej att skräpa ner i vissa situationer. Vid konserter, matcher eller på offentliga platser där vi vet att någon annan städar upp efteråt, är det lätt att skjuta över ansvaret och lämna kvar sitt skräp.
Få erkänner
Enligt Håll Sverige Rents årliga Skräpbarometer är det 1 av 10 svenskar som erkänner att de har skräpat ner under det senaste året. Nedskräpningen sker främst i stadsmiljöer och längs bilvägar. Ingen uppger att de har skräpat ner i havet, i vattendrag, på stränder, i parker eller vid rastplatser - fastän vi vet att det finns mycket skräp även där. De som röker eller snusar erkänner i högre grad än andra att de skräpat ner.
I Skräpbarometern 2024 kan du läsa mer om svenskarnas attityder, beteenden och kunskap om nedskräpning.