Lustgastuber - det nya utmanande skräpet
Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, utan har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter.
Vilken påverkan får slängda lustgastuber på naturen?
Lustgastuber, precis som andra skräp, förfular miljön och kan skapa en känsla av otrivsel och otrygghet. Det kan dessutom skada både djur och natur och eftersom behållaren ofta är tillverkad av stål eller aluminium tar den hundratals år att bryta ner i naturen. En lustgastub som hanteras felaktigt kan släppa ut växthusgas vilket bidrar negativt till klimatförändringar.
Kartläggning av lustgastuber
Under 2024, februari till april, genomförde Håll Sverige Rent en kartläggning för att undersöka hur utbrett problemet med lustgastuber är i Sveriges kommuner. Genom en enkätundersökning svarade 14 stora, 26 medelstora och 43 små kommuner på frågor om deras hantering av lustgastuber under 2023. Resultaten visar att många kommuner investerar betydande summor för att hantera dessa tuber. Fyra kommuner rapporterade kostnader på över en kvarts miljon kronor för hanteringen av lustgastuber under 2023. Särskilt tydligt framgick det att Stockholmsområdet är hårt drabbat.
- Antal svar: 83
- Totalt antal hanterade lustgastuber: 72 986
- Totala kostnader: 3 960 798 kr
År 2023 hanterade en liten kommun i genomsnitt 111 lustgastuber, med en kostnad på drygt 25 000 kr. En medelstor kommun hanterade i snitt 650 tuber, till en kostnad av över 75 000 kr. Stora kommuner hanterade i genomsnitt 4802 tuber, med en kostnad på över 183 000 kr. Resultatet är inte representativt för hela riket, utan bör snarare ses som en indikation på antalet hanterade lustgastuber och de kostnader detta medför för kommunen.
Från och med 2024 inkluderas lustgastuber som en separat kategori i Håll Sverige Rents skräpmätningar.
Mer om lustgastuber
Lustgastuber innehåller lustgas, som är en mycket aggressiv växthusgas och är också känt under det kemiska namnet dikväveoxid. Dikväveoxid klassificeras också med UN-nummer "UN 1070". Lustgastbehållare betraktas som farligt avfall och farligt gods, eftersom behållaren utgör både brand- och explosionsrisk. Därför ska lustgastuber inte slängas i restavfall, grovavfall eller metallåtervinning. Det är mycket svårt att avgöra om en lustgastub är helt tom, därför är det viktigt att kasta lustgastuber i det farliga avfallsflödet som finns på återvinningscentraler. På så sätt kan kunnig personal under säkra förhållanden kontrollera att lustgastuberna är helt tomma så att de kan återvinnas på rätt sätt. Det är inte lämpligt för privatpersoner eller obehörig personal att punktera eller tömma dessa produkter på egen hand eftersom det kan utsätta personen och deras omgivning för direkt fara. Om lustgastuber inte kastas korrekt och istället hamnar i restavfallet finns det en stor risk för explosioner både i sopbilar och i brännugnarna för energiåtervinning. Detta är mycket kostsamt, tidskrävande och farligt.
Mer läsning:
Avfallsförordning (2020:614) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)