Plastpåsar
EU har som mål att minska konsumtionen av plastbärkassar. Under 2019 använde vi i Sverige 74 påsar per person och år. Målet är att under 2025 och framåt använda högst 40 påsar per person och år.
För att nå målet infördes en skatt i maj 2020 på alla typer av plastbärkassar, vilket innebar att priset för kassarna blev högre — 7 kronor i stället för 3 kronor. Skatten var en stor bidragande faktor till den minskning som skedde med start 2019 och fram till 2023, då förbrukningen minskade från 74 påsar per person till 17 påsar per person.
Plastpåseskatten avskaffades den 1 november 2024. Beslutet togs av regeringen i september 2023 med motiveringen att Sverige redan hade uppnått EU:s mål om maximalt 40 plastpåsar per person och år.
Lästips! Undersökning om svenskarnas inställning till plastpåseskatten
Plastpåsar som skräp
Plastpåsar är ett flyktigt skräp som på grund av sin låga vikt och sitt vindfång sällan ligger kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser iväg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö. Men trots en sannolik underskattning visar resultaten från Håll Sverige Rents kommunmätningar 2024 att det i genomsnitt fanns 155 plastpåsar per stadskärna under en dag i de 16 tätorterna som mätte skräpet 2024.
Låg kunskap om olika märkningar på plastpåsar
Svenskarna har generellt låg kunskap om olika märkningar av plastpåsar, så som ”komposterbar” eller ”bionedbrytbar”. En undersökning visar att många felaktigt tror att dessa plastpåsar bryts ner i natur och hav, vilket de inte gör. Håll Sverige Rent anser att den här sortens märkning är problematisk, eftersom de flesta svenskar är medvetna om att plast inte bryts ner i havet, men ändå blir osäkra på vad som gäller för en plastpåse på grund av märkningen.
Lästips! Plastpåsespecial: vanliga frågor och fällor kring plastpåsar