Frågor och fällor kring plastpåsar
Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Den 1 november tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. Hur ska man som konsument tänka kring plastpåsen framöver? Vilken påse är egentligen bäst? Vi har sammanställt en kort guide med några vanliga frågor och fällor kring plastpåsar.
Bästa och sämsta påsen
Vilken påse är den bästa påsen?
Den bästa påsen är den som används flera gånger och tills den är utsliten. Då ska den återvinnas. För att bära hem mat eller andra inköp från affären är en ryggsäck eller flergångspåse att föredra.
Vilken påse är den sämsta påsen?
Den sämsta påsen är den som används bara en gång innan den slängs, i värsta fall i natur eller hav. Sett till nedskräpning är plastpåsen alltid den sämsta påsen eftersom plast som hamnar i miljön blir kvar en väldigt lång tid och skadar djur och natur.
Papper eller plast, vilka för- och nackdelar finns?
En plastpåse är ofta slitstark, lätt att bära med sig, går att använda många gånger och håller bättre även om den blir blöt. Plast tillverkas vanligtvis från olja, vilket bidrar till utsläppen av växthusgaser och beroendet av fossila bränslen. Om plastpåsen blir till skräp tar den hundratals år att brytas ner i naturen och den bidrar till mikroplast i ekosystemen.
Papperspåsar är ofta mindre slitstarka och kan återanvändas ett fåtal gånger innan de går sönder, särskilt om de blir blöta. Papper kommer från träd, en förnybar resurs, om skogen sköts på ett hållbart sätt. Om papperspåsen blir skräp bryts den ner snabbare i naturen och skapar inte samma problem med mikroplast som plastpåsar.
Påse till hushållssopor
Vilken påse ska jag använda till mina hushållssopor?
Till hushållssopor är det bra att använda avfallspåsar på rulle, helst de som är gjorda av återvunnet material. Det går åt mindre plast för att tillverka dessa eftersom de är tunnare än vanliga plastbärkassar. Eftersom de bara ska användas en gång räcker det med en tunnare påse.
Vanliga missuppfattningar kring "miljövänliga" påsar
Bryts en påse av biobaserad plast, så som majsstärkelse eller sockerrör, ner i naturen?
Nej. Många tror felaktigt att en plastpåse gjord av majsstärkelse eller sockerrör bryts ner om den hamnar i naturen, eftersom den är gjord av ”naturliga råvaror”. Oavsett vad en plastpåse är tillverkad av så är de fortfarande plastpåsar, och de orsakar lika stor skada som vilken plastpåse som helst om de hamnar i våra skogar, sjöar eller hav.
Kan jag lägga en komposterbar/bionedbrytbar påse i matavfallet?
Nej. Många tror felaktigt att en plastpåse märkt som komposterbar eller bionedbrytbar kan slängas i matavfall. Men dessa påsar kräver oftast specifika förhållanden, som industriell kompostering, för att brytas ner. Den typen av industriell kompostering finns inte i Sverige. I Sverige samlas matavfall in för att göra biogas och då kan felslängd plast orsaka stora problem i processen. Så kallade komposterbara plastpåsar ska slängas i brännbart, inte i matavfall.
Är en påse gjord av sockerrör eller majsstärkelse mer miljövänlig än en vanlig plastpåse?
En påse gjord av sockerrör eller majsstärkelse, så kallad biobaserad plast, kan vara bättre sett till resursanvändning eftersom dessa är gjorda av förnybar råvara. Men om påsarna blir till skräp är de lika dåliga som vilken plastpåse som helst.
Produktionen av biobaserade påsar kan precis som vanliga plastpåsar kräva stora mängder energi och vatten, och om odlingen av sockerrör eller majs inte sker på ett hållbart sätt kan det leda till negativa effekter såsom avskogning, markförsämring och hög vattenanvändning.
Många tror felaktigt att biobaserade påsar bryts ner snabbt i naturen, men det stämmer inte. Biobaserade plastpåsar kan heller inte alltid återvinnas i samma system som vanliga plastpåsar, vilket kan leda till utmaningar i återvinningsprocessen.
Fakta om plaster
Traditionella plaster: Tillverkas främst av fossila bränslen. Tillverkas ofta för att hålla länge, vilket gör att de är mycket svårnedbrytbara när de hamnar i miljön.
Återvunnen plast: Plast som återvunnits ur plast. Kan vara av något sämre kvalitet, samt innehålla oönskade ämnen. Är bra ur ett resursperspektiv men problematisk om den hamnar som skräp.
Bioplaster: Samlingsbegrepp för biobaserade plaster och biologiskt nedbrytbara plaster. Bioplaster kan aldrig ses som en lösning på problemen med nedskräpning.
Biobaserade plaster: Plaster som är gjorda helt eller delvis av förnyelsebara råvaror istället för fossila råvaror. Biobaserad plast fungerar som ”vanlig” plast när den hamnar i naturen – den bryts alltså inte ner.
Biologiskt nedbrytbar plast: Plast som är tillverkad så att den har kortare hållbarhet. Kan vara tillverkad av både förnyelsebar och fossil råvara. Kräver speciella förhållanden för att brytas ner, så som industriell kompost.
Oxo-nedbrytbar plast: Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt tillsatts för att påskynda nedbrytningen. Hur nedbrytningen ser ut i miljön är oklar och det finns snarare en risk för att oxo-plast är en källa till mikroplast i miljön
Därför är plastpåsar ett problem i natur och hav
Plast i naturen är skadligt för både djur, natur och människa. Plast som hamnar i natur och hav bryts ner till mindre och mindre bitar, mikroplast eller nanoplast, som riskerar att påverka både ekosystem och enskilda individer. Forskare har hittat mikroplast i blodomloppet, bröstmjölk, testiklar och i hjärnan hos både människor och djur.
Forskare tror att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton plast i våra hav – och det bara fylls på. Världens djupast belägna plastpåse har hittats på botten av Marianergraven i Stilla havet, på nästan 11 000 meters djup. Det finns gott om skräpiga plastpåsar även i Sverige. Under den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent genomförde 2020 hittades femtiotusen plastpåsar – på en enda vecka.
Under 2022 förbrukades 176 miljoner plastpåsar i Sverige. Det räcker med att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar. Därför måste vi använda färre plastpåsar, och framför allt se till att plastpåsarna inte blir till skräp.