Engångsmuggar

Skräp i staden

Skräp gör staden till en sämre plats för alla oss som bor, verkar eller styr där. Och är det skräpigt känns det som att ingen bryr sig. En hållbar, trygg och gemensam stad är en stad fri från skräp.

Tyvärr finns det massor med skräp i städerna. Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet och varje år slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg runt om i landet. I den nationella skräpmätningen som gjordes i stadskärnor och parker sommaren  2025 stod fimparna för 46 procent och snus för 23 procent av allt skräp. 69 procent av alla skräpföremål är tobaksrelaterade. Utöver fimpar ser vi också mycket skräp från det vi äter och dricker på språng, så som engångsmuggar och matlådor. Den senaste nationella skräpmätningen från 2025 visar att nedskräpningen har minskat med 30 procent sedan 2023. Trots det är nikotinskräpet fortfarande ett stort problem.

Nedskräpningen kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner varje år. Men nedskräpning är även en fråga som är större än avfallshantering. Skräpet är en del av det som kan skapa otrygghet i staden och att bli av med skräp är en viktig del av både stadsutveckling och social hållbarhet.

Skräp ur ett trygghetsperspektiv

Nedskräpning är en fråga som engagerar. Det är ett vanligt förekommande fenomen i den offentliga miljön och påverkar vår uppfattning av platser vi besöker och områden vi bor i. Forskning visar att nedskräpning signalerar en social norm som leder till mer nedskräpning. Hur vi människor beter oss i det offentliga rummet påverkas starkt av sociala normer; vi är lyhörda för vad andra gör och vi påverkas av vad andra gör. En förklaring till varför nedskräpning kan leda till otrygghet är att människor är oroliga för att oordning ska sprida sig.

Läs mer i rapporten Skräp & Trygghet »

 

Skräp längs ett staket

Skräp när vi äter och dricker på språng

Kille dricker ur en flergångsmugg i bambu.

Vi äter och dricker ofta på språng, särskilt i våra städer. Det innebär också att förpackningar och andra engångsprodukter riskerar att hamna på marken. I den nationella skräpmätningen 2025 stod skräp från mat och dryck på språng för 16 procent av allt skräp. Av det skräp som kommer från det vi äter och dricker på språng i staden är nästan 50 procent mjuka omslag såsom hamburgerpapper, godis-, snacks- och glassförpackningar,16 procent glasförpackningar och trasigt glas, kapsyler, lock och lösa korkar tillsammans för 11 procent och lock och 6 procent take away-förpackningar och liknande.

Läs mer om Engångsplastdirektivet »

Skräpet i siffror

Letar du efter siffror på hur skräpigt det är? I vår statistikportal kan du se all statistik från skräpmätningar gjorda i städer, parker och förorter. 

Statistik om skräp

Mer läsning