Enkät: så vill partierna angripa nedskräpningsproblemet genom EU
Många av de stora frågorna kring nedskräpning beslutas i Bryssel. Engångsplastdirektivet, alltså den lag som säger att konsumtion och nedskräpning av bland annat plastpåsar, sugrör, muggar och andra engångsartiklar i plast måste minska är ett exempel på det. I en enkät har Håll Sverige Rent nu ställt frågan till de åtta riksdagspartierna för att få svar på hur de vill angripa nedskräpningsproblemet genom EU.
Drygt 7,6 miljoner svenskar får rösta i Europaparlamentsvalet som äger rum nu på söndag den 9 juni. De senaste åren har beslut och riktlinjer från EU spelat en avgörande roll i hur nedskräpningsproblemet ska tacklas i Sverige.
–Nedskräpning har inte några nationella gränser och därför är det viktigt med gemensamma beslut, riktlinjer och mål i frågan. Det bidrar till en neutral marknad och är en förutsättning för att producenter av skräp ska vilja arbeta aktivt. Vi hejar på EU som driver frågorna om nedskräpning på ett sätt som vi inte ser lokalt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Men hur ser EU:s arbete kring nedskräpning ut framåt om svenska politiker får tycka till?
I en enkät har Håll Sverige Rent ställt frågan till de åtta riksdagspartierna för att få svar på hur de vill angripa nedskräpningsproblemet genom EU. Frågorna som ställts handlar om engångsplastdirektivet samt medborgarkommunikationen kring det, pantsystem, producentansvar kring snus samt lagar för “gröna påståenden”.
Håll Sverige Rent är en politiskt obunden ideell stiftelse som arbetar för att minska nedskräpningen.
Medverkande i enkäten
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet har tillfrågats men inte deltagit. Svaren kommer ibland från partiet och ibland från enskilda ledamöter.
_______________________
De flesta partier tar tydligt ställning och är överens om, eller lutar åt, att frågan kring plastnedskräpning inte är löst genom den redan implementerade lagstiftningen kring engångsplastdirektivet (fråga 1a) och att EU fortsatt behöver fokusera på frågan (fråga 1b). En majoritet av partierna tycker också att snusproducenter ska ta sitt producentansvar genom att hjälpa till att betala notan för insamling och uppstädning av nedskräpningen (fråga 3).
Ungefär hälften av de svarande partierna tar tydligt ställning i att de kommer arbeta för att ett liknande pantsystem som Sveriges ska införas även i resten av Europa medan andra hälften är osäkra eller lutar åt att de inte kommer det (fråga 2).
Det råder delade meningar kring huruvida tydligare europeiska mål borde införas vad gäller kommunikation för att få en snabbare implementering av engångsplastdirektivet, exempelvis när det gäller omställningen från engångs till flergångs på restauranger och caféer (fråga 4).
En majoritet av partierna svarar att de kommer, eller lutar åt att rösta för att direktivet om reglerade gröna påståenden ska gå igenom (fråga 5). Direktivet syftar bland annat till att skydda konsumenter mot vilseledande miljöpåståenden.
Fördjupning - alla frågor och partiernas svar
1a. Är frågan kring plastnedskräpning redan löst genom engångsplastdirektivet? 1b. Bör EU fortsätta fokusera ytterligare på frågan?
Bakgrund: Cirkulär ekonomi är den nya modellen för ett hållbart samhälle. Läckaget har emellertid uppmärksammats som ett stort problem. Plastens läckage beräknas öka från 72 miljoner ton till 85 miljoner ton 2030 om inga åtgärder genomförs.
M och KD svarar att de anser att frågan kring plastens läckage kanske är löst med den redan implementerade lagstiftningen kring engångsplastdirektiv och förpackningsdirektiv medan S, MP, C, L och SD svarar att de inte tycker det.
S, MP, C, L och KD svarar att de tycker att EU ytterligare bör fortsätta fokusera på frågan. M och SD svarar att de kanske tycker det.
2. Bör Sveriges pantsystem införas i andra europeiska länder?
Bakgrund: Sverige är ett föregångsland avseende panten och de höga återvinningsresultaten. Pantsystemet fungerar för det ger ett värde på plasten för konsumenten.
MP, C och L svarar att de kommer arbeta för ett liknande pantsystem i resten av Europa, medan S svarar att de inte kommer göra det. M, KD och SD svarar att de kanske kommer göra det.
3. Ska snusproducenterna hjälpa till att betala skräpnotan?
Bakgrund: I Sverige är snuspåsarna ett av de vanligaste skräpen. Bindemedlet i påsarna innehåller en liten mängd plast. Snuset är dock undantaget från alla direktiv. Problemet är inte längre enbart svenskt då det så kallade vita snuset har ökat i popularitet över hela Europa.
MP, C, L, M och KD svarar att de vill att snusproducenterna också tar sitt producentansvar och hjälper till att betala notan för insamling och uppstädning av nedskräpningen medan SD svarar att de inte vill det. S svarar att de kanske vill det.
4. Behöver det satsas på kommunikation till konsumenter för att nå målen?
Bakgrund: I både engångsplast- samt förpackningsdirektivet ställs krav på kommunikation till konsumenten. Men både mål, finansiering och ansvar för kommunikationen saknas.
MP och L svarar att de tycker att tydligare europeiska mål borde införas även vad gäller kommunikation för att få en snabbare implementering av direktivet medan SD svarar att de inte tycker det. S, C, M och KD svarar att de kanske tycker det.
5. Ska ”gröna påståenden” regleras för att minska vilseledande kommunikation och marknadsföring?
Bakgrund: EU kommissionen presenterade i mars 2023 ett förslag till direktiv om ”gröna påståenden”, så kallade Green Claims. Syftet är att reglera miljöpåståenden på den inre marknaden och skydda konsumenter mot vilseledande miljöpåståenden samtidigt som det ska skydda seriösa näringsidkare genom att minska floran av miljömärkningar och säkerställa lika konkurrensvillkor. Nu skall förslaget behandlas i parlamentet och rådet till hösten.
S, MP och L svarar att de kommer arbeta för att direktivet går igenom, medan SD svarar att de inte kommer göra det. C, M och KD svarar att de kanske kommer göra det.