En snabb sammanfattning av Håll Sverige Rent-konferensen 2021
Engagemanget mot nedskräpningen har verkligen medvind just nu och allt fler insatser görs för att stoppa skräpet. Det vittnar årets Håll Sverige Rent-konferens om. Under tre förmidagar fick vi lyssna till 30 olika talare från norr till söder. Hela konferensen kan ses i efterhand på hsr.se/konferens
”Det måste vara lättare att göra rätt”
Noah Linder är doktorand på Högskolan i Gävle. Han forskar om långsiktiga beteendeförändringar. Han berättade att nedskräpning till största del ett automatiskt och invant beteende, men när vi kommer till nya miljöer är vi öppna för att skapa nya beteenden. Detta är viktigt att tänka på vid utformningen av nya stadsmiljöer till exempel. För att få folk att slänga skräpet i papperskorgen får det inte vara lika lätt att göra fel som att göra rätt. Det måste vara ”lättare” att göra rätt.
Bostadsbolag och polisen kan samverka mer!
Det finns en stark koppling mellan nedskräpning och otrygghet. I panelsamtalet mellan bostadsbolaget Signalisten och polisen framkom det att polisen och bostadsbolag har mycket att vinna på tätare samarbete gällande nedskräpningen. En plats med fimpar på fel plats, i ett garage till exempel, kan vara en indikator för ett häng - som i sin tur kan leda till fler intressanta fynd. Ett närmare samarbete mellan fastighetsägaren och polisen skulle kunna hjälpa till att säkerställa tryggheten i bostadsområden.
Litet skräp skapar stora problem
Solroskärnor kan tyckas vara ett ofarligt skräp eftersom det är helt biologiskt. Problemet är att det är ett skräp som drar till sig mycket råttor. Detta är ett stort problem i många områden!
Engångsplastdirektivet kommer generera mer pengar till kommunerna
EU:s nya engångsplastdirektiv kommer att påverka kommunernas arbete mot nedskräpning. Från och med år 2023 kommer producenterna (företagen) att bli skyldiga att betala en nedskräpningsavgift. En stor del av avgiften kommer att gå till kommunerna och ska täcka kostnader för städning och bortforsling av skräp. Avgiften är inte bara en städavgift. Pengarna ska också gå till informationsinsatser för att informera om nedskräpningen negativa konsekvenser. Skräpmätningar kommer nämligen ligga till grund för hur stor avgiften kommer att bli. Skräpmätningarna ska genomföras två gånger per år- vartannat år, med start från år 2023.
Göteborg tar täten i att minska plasten
Det bästa avfallet är det som inte uppstår och det finns mycket att göra för att förebygga att avfall ens uppstår. Göteborgs Stad har påbörjat ett stort arbete för att minska det avfall som uppstår i kommunens egna verksamheter, i äldrevården, i förskolor och skolor och i kommunens evenemang. I ett pilotprojekt har man inventerat och undersökt vilket avfall som finns och hur man kan minska plastavfallet. Lösningen handlar om att se över inköp och upphandling, logistik, lagring och användning av produkter. Pilotförsöket lyckades minska engångsprodukterna avsevärt. Nu är det hushållens tur. Målet är att plastavfallet i hushållen ska minska med 50%. Karin Nielsen, som är processledare på Kretslopp och Vatten i Göteborgs stad, nämnde flera lösningar som skulle underlätta detta. Till exempel måste butiker måste bli fria från förpackningar och fler varor behöver kunna säljas i lösvikt. Hon pekade också på att det är hög tid att producenterna tar sitt ansvar.
Alla tips finns dokumenterade på goteborg.se/forebyggavfall
Mest gamla batterier som hittas i Mälaren
Fredrik Johansson från Rena Mälaren berättade om den imponerande verksamhet han startat där över 500 volontärer vecka efter vecka hjälps åt att dyka efter skräp i Mälaren. En av hans stora drivkrafter med detta är att få bort alla gifter som finns i vattnet. Hittills har man plockat upp tonvis med blybatterier till exempel. Glädjande nog ser Fredrik att de flesta batterierna inte är från idag. De flesta batterierna som plockas upp är från 40- 50- och 60-talet. Han konstaterade att dessa batterier slängdes, innan det fanns en infrastruktur för avfall. Idag finns återvinningsstationer på alla båtklubbar i Stockholm och vid kajerna där man kan slänga sitt skräp. Därför är det väldigt få nya batterier som plockas upp från Mälaren.
Jönköping ska bli Sveriges renaste stad
Amir Faqiri har blivit lokalkändis i Jönköping tack vare att han startat Keep Jkpg Clean och för att han ihärdigt plockar skräp längs Vätterns strand.
Hans mål är att göra Jönköping till Sveriges renaste stad. Över 1050 personer har varit med och plockat skräp i hans olika aktiviteter under året. Han har väckt ett stort engagemang i staden och fått med sig många aktörer som hjälper till på olika sätt. I somras hängde han upp allt skräp som han hittade på stranden på en tvättlina och skrev ”Kvarglömda saker. Ta det är som är ditt!”. Insatsen fick stor uppmärksamhet spridning i sociala medier och Amir rekommenderar fler att göra detsamma! Nu hoppas han att få till ett bättre samarbete med kommunen för att lyckas med sitt mål om en skräpfri stad.
Hur mycket ska man curla besökarna i naturen?
Malin Andersson från Länsstyrelsen Skåne berättade bland annat om hur skräpet kan begränsa allemansrätten och att soptunnor inte alltid är lösningen på problemet.
Det dumpade avfallet och vägnära skräpet (som slängs genom bilrutan) är det skräp som både markägare och besökare störs av allra mest. Det har i vissa fall lett till att markägarna i sätter upp vägbommar. Den här typen av nedskräpning i naturen riskerar således att minska tillgången till naturen.
Vid rastplatser och grillplatser hittar man ofta skräp som till exempel matförpackningar och påsförslutare. Här brukar det finnas soptunnor, men när soptunnorna fylls upp ställs soporna vid sidan av istället. När djur och fåglar hinner före renhållningen leder det till ännu mer nedskräpning. Soptunnor indikerar att någon annan tar hand om avfallet och därför har man på prov tagit bort en del soptunnor och sett att det faktiskt leder till mindre nedskräpning. Har man tagit med sig skräpet dit så kan man ta med skräpet hem. Malin ställde sig frågan: Hur mycket ska man egentligen curla besökarna i naturen?