Så mycket skräp finns vid byggen
Byggsektorn använder cirka 20 procent av all plast som konsumeras inom EU, bland annat i form av rör, dörr- och fönsterprofiler, isolering, fog och plastförstärkt betong. Vid byggnation, renovering och rivning genereras plastavfall av olika slag som vid bristande hantering kan leda till nedskräpning och hamna i miljön.
2020 gjorde vi en pilotstudie av nedskräpning vid nybyggen på uppdrag av Stockholms stad. Mätningarna visade att cellplast och plastemballage var det vanligaste skräpet.
Under juni till september 2021 fortsatte mätningarna, då undersöktes närområdet utanför 47 nybyggen i Stockholms stad. Baserat på resultaten från pilotstudien beslutades att endast ha tre kategorier i skräpprotokollet vid mätningarna 2021; plastemballage, cellplast och övrigt plastskräp.
Resultaten visar hur mycket byggskräp av plast från pågående nybyggnationer av bostäder som finns i staden vid en slumpmässigt vald dag under perioden.
Skräpet i siffror
Totalt hittades 6132 skräpföremål av plast utanför de 47 byggen som mättes. Det motsvarar 33 kilo plast eller drygt 3400 liter.
Det innebär att det i genomsnitt hittades 133 skräpföremål av plast, motsvarande 711 g och 76 liter, per byggnation.
Sett till antal var det kategori "Övrigt" som var störst. Det är inte så förvånande eftersom det är allt plastskräp som inte ryms inom kategorierna cellplast eller plastemballage. Som nummer två kommer cellplast och sist plastemballage. Per bygge hittades i genomsnitt 53 skräp av cellplast, 15 plastemballage och 66 övriga plastskräp.
Plast är ett lätt men skrymmande material. I genomsnitt vägde ett plastföremål (alla kategorier) i undersökningen drygt 5 gram och hade volymen 0,6 liter.
Skräpet i närmiljön hinner spridas och fragmenteras
I rapporten listas olika osäkerhetskällor som kan ha påverkat resultaten. Ett exempel är att det är praktiskt omöjligt att räkna alla små bitar från söndervittrad cellplast som ibland hittades i närheten av byggena.
Även om skräpet som spritt sig utanför byggnationen till viss del städas upp av kommunen eller byggbolaget själva så är det mycket av byggskräpet som blir liggande under lång tid och därmed hinner sönderdelas. En av ungdomarna som mätte skrev kommentaren: ”Det här bygget var nästan helt färdigt och området såg rent och fint ut från utsidan men i skogsdungarna i närheten var det fullt med grå frigolit som vid en första anblick såg ut som sten.”
När skräpet sönderdelats blir det förstås svårare att städa upp och det kan blåsa allt längre bort och leta sig ner i vattendrag och sjöar där det fragmenteras och till slut blir till mikroplast. Dessutom är skräpet förfulande för miljön och kan även vara en trygghetsfråga för de boende i området.