Skräpplockning på schemat - på Barn- och fritidsprogrammet
Malin Westin (till höger) är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet på Framtidsgymnasiet i Nyköping (blivande Praktiska Gymnasiet) Tillsammans med kollegan Ulrika Coltin (till vänster) har de varit ute och plockat skräp med sina elever inom ramen för Skräpplockardagarna.
Malin drivs av att få vara med och utbilda framtidens samhällsmedborgare. Hållbar utveckling är ett viktigt ämne för henne och centralt i detta är att eleverna "får ta på vad de lär sig". Att plocka skräp är ett bra exempel på en konkret övning där teori och praktik går hand i hand. Malin tror att deltagandet i Skräpplockardagarna gör att de blivande barnskötarna och elevassistenterna får med sig ett konkret arbetssätt ut i arbetslivet. Men även om de inte fortsätter att jobba vidare inom barnomsorg är Malin övertygad om att skräpplockningen kommer göra att de bär med sig påminnelse om att inte slänga skräp för resten av livet.
Här kan du läsa mer om Malins tankar och erfarenheter av Skräpplockardagarna:
Hur kommer det sig att ni vill delta i skräpplockardagarna?
Svar: Av flera anledningar; dels för att drygt 700 000 deltog förra året, vilket jag ser som ett kvitto på att det har blivit ett fenomen som många VILL engagera sig inom. Men framförallt eftersom vi tillsammans måste inse vilken enorm utmaning det är att bromsa den allvarliga föroreningen av vår planet - som pågår varje dag - jag tror på att försöka förändra människors inställning tidigt i livet genom att ofta GÖRA bra saker och att vi vuxna föredömligt leder barnen i det arbetet. Skräpplockardagarna är en konkret bra grej som alla kan delta i!
Jag är också engagerad i Nyköpings FN-förening som vice ordförande och skolansvarig i styrelsen. Det ger mig själv uppdaterad kunskap vilket driver mig i lärarrollen - att ge eleverna mycket ”matnyttigt” och meningsfullt i sin gymnasieutbildning! Jag vill att de ska förstå hur de kan vara med och påverka på lokal nivå genom att vara förebilder för våra barn - framtidens samhällsmedborgare.
Har ni tidigare deltagit? Hur gick det?
Svar: Ja, vi deltog även förra året. Skolan startade upp barn- och fritidsprogrammet hösten 2020 vilket är anledningen till att vi ”bara” har deltagit sedan dess. Det gick bra förra året, då många var ute och hittade många konstiga föremål som låg slängda i diken eller längs med vägar och vid kustlinjen. Det behövdes inte lång tid för oss, tillsammans i en klass, att samla ihop ett tiotal påsar med skräp!
Malin ritar ofta och gärna på tavlan och ser bildstöd som en förstärkning av kunskapsinnehållet. Bild: Malin Westin.
Kan skräpplockardagarna bidra till er verksamhet? Hur?
Svar: jag jobbar dagligen med hållbar utveckling och Agenda 2030 och för mig är det centralt och viktigt att eleverna fysiskt får TA PÅ det de lär sig. Jag tror att det hjälper mig att konkretisera teorin genom att koppla på praktiska övningar och sedan låta eleverna reflektera kring det vi gjorde och vilka kunskaper vi utvecklade och befäste. Låta teorin och praktiken gå hand i hand och ”lira” med varandra.
Exempel: vi lär oss det faktum att dagens mängd plast i världshaven ser ut att kunna innebära att alla fiskar kommer innehålla mer plast än näringsrik mat år 2050. Om vi direkt efter den genomgången går ut under en lektion och plockar plastskräp och testar att skapa bilder av fiskar i havet, av plastskräpet, och sätter upp det i en utställning på skolan så tror jag att den bilden av faktakunskaper är 1000 gånger lättare för en elev att bli berörd och påverkad av, än om vi lärare endast undervisar muntligt om det aktuella läget.
Bild: Malin Westin
Vad säger ungdomarna om att delta i skräpplockardagarna?
Svar: Det är klart att det knorras lite i början, ”Ska vi plocka skräp?” ”Varför måste vi och inte eleverna på de andra yrkesprogrammen?”, osv. Men förvånansvärt många har stannat upp och högt konstaterat hur enormt mycket skräp de har hittat i ett litet område runt skolan, att de inte trodde att det kunde vara så, att så många slänger sitt skräp i naturen istället för i en papperskorg! Det blir en viktig ”aha-upplevelse”. Övervägande antalet stolta och glada elever efteråt.
Årets skräpplockning vid en lokal återvinningsstation i närheten av Framtidsgymnasiet i Nyköping. Bild: Malin Westin
På vilket sätt tror du att eleverna kan ha användning för Skräpplockardagarna i framtiden?
Svar: Eftersom vi utbildar yrkesförberedda barnskötare eller elevassistenter så är jag övertygad om att det ger dem ett konkret arbetssätt att använda i arbete med barn och unga. Även om inte alla elever väljer att jobba vidare inom barnomsorgen så tror jag att skräpplockning är en erfarenhet som man alltid kommer bära med sig som en påminnelse - förhoppningsvis tänker de flesta till och hejdar en eventuell impuls att vilja slänga skräp i naturen.
Vi går också igenom källsortering och hur man ska slänga olika sorters skräp. Det är extra bra att låta eleverna sortera sitt insamlade skräp direkt vid en återvinningsstation, vi har en ca tre minuter från skolan. Med ett protokoll får eleverna olika poäng i en tävling om de kan sortera i rätt container - blir ett roligt avslut på skräpplockningen och eleverna lär sig om olika material samt vad material kan återvinnas och använda till igen. Kunskaper om cirkulär ekonomi är viktigt i alla yrken!
Engagerad elev på barn- och fritidsprogrammet som gör skillnad i närområdet. Bild: Malin Westin