Ny beräkning: Svenskarna använder en miljard engångsmuggar varje år
Varje år använder vi svenskar uppskattningsvis mellan en halv och en miljard engångsmuggar. Men engångsmuggen är klart sämre för klimatet än en flergångsmugg. Det visar en ny livscykelanalys som gjorts på uppdrag av Håll Sverige Rent.
– Studien visar att engångsmuggen är betydligt sämre för miljön än flergångsmuggen. Genom att använda flergångsmuggar kan vi alla bidra till att minska vår klimatpåverkan och samtidigt minska risken för att plasten från engångsmuggarna hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.
Varje år används mellan 500 och 1 000 miljoner engångsmuggar i Sverige. Det visar en ny livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Håll Sverige Rent. Det motsvarar 50–100 engångsmuggar per person och år. Siffrorna bygger på statistik från import och försäljning av engångsartiklar, men ska ses som en grov uppskattning, eftersom ingen vet det exakta antalet. I begreppet engångsmugg ingår även pappersbägare för glass och plocksallad.
– Muggar och engångsförpackningar som vi bara använder en kort stund innan de slängs bort riskerar att hamna i våra hav, där de kanske aldrig försvinner. I dag hittar man plast i havet som kan dateras ända tillbaka till 1960-talet. Fortsätter vi som nu finns det risk att det finns mer plast än fisk i haven redan år 2050, säger Johanna Ragnartz.
Studien från IVL har jämfört tre olika engångsmuggar med en termosmugg av rostfritt stål och en flergångsmugg tillverkad av bambu och beräknat deras miljöpåverkan, från råvara till avfall. Den visar att klimatpåverkan från konsumtion av kaffe på språng minskar om man använder en flergångsmugg istället för engångsmugg.
Bambumuggen behöver användas omkring 15 gånger och termosmuggen cirka 45 gånger för att det ska löna sig klimatmässigt, jämfört med engångsmuggen. Det innebär att om man dricker kaffe på språng tre gånger i veckan behöver bambumuggen användas i ungefär fem veckor och termosmuggen i cirka 15 veckor.
– Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land. Det enda sättet att stoppa nedskräpningen är att alla slutar skräpa ner. Ett enkelt sätt att dra sitt strå till stacken är att använda flergångsmugg, säger Johanna Ragnartz.
Fakta: Uppemot en miljard engångsmuggar årligen
- Varje år används mellan 500 och 1 000 miljoner engångsmuggar i Sverige, visar en ny uppskattning som presenteras i livscykelanalysen från IVL Svenska Miljöinstitutet. Det motsvarar 50–100 engångsmuggar per person och år. Siffrorna bygger på statistik över import och försäljning av engångsartiklar och omfattar även pappersbägare för exempelvis glass och plocksallad. De ska därför ses som grova uppskattningar snarare än den faktiska användningen av engångsmuggar. Uppgiften är hämtad i en ännu opublicerad kartläggning av engångsartiklar som Naturvårdsverket genomför.
- I livscykelanalysen har IVL studerat muggarnas miljöpåverkan, hela vägen från råvarutillverkning till avfallshantering. Tre typer av engångsmuggar med olika beläggning har studerats: En beläggning är av fossilbaserad polyeten (PE) en annan i biobaserad polyeten (bio-PE) med sockerrör som råvara och den tredje består av polylaktid (PLA) med majs som råvara. De har sedan jämförts med flergångsalternativen termosmugg i rostfritt stål och en mugg tillverkad av bambu.
- Studien visar att bambumuggen behöver användas cirka 15 gånger och termosmuggen omkring 45 gånger för att det ska löna sig klimatmässigt, jämfört med motsvarande antal kaffe i engångsmuggar. Ur ett nedskräpningsperspektiv är flergångsmuggen alltid bättre än engångsmuggen. Engångsmuggen är även sämre än flergångsmuggen när det gäller försurning och övergödning.
- Den största delen av engångsmuggarnas klimatpåverkan kommer från tillverkningen av råmaterial, avfallshanteringen och till viss del transporterna. Avgörande faktorer för flergångsmuggarna är deras livslängd samt hur ofta den används.