Hero
Flicka som håller två skräp - en burk och en pappersförpackning

Så mycket skräp finns i Sverige - resultat från nationell mätning

Sections

Fimpen i topp över vanligaste skräpet

Topp fem över det vanligaste skräpet som hittades:

  1. Fimpar 62%
  2. Snus 14%
  3. Plast 9%
  4. Papper/kartong 7%
  5. Metall 3%

Fimpen är alltså det absolut vanligaste skräpet. Det stämmer väl överens med våra tidigare mätningar.

Plasten sticker ut

Plast kommer på tredje plats över vanligaste skräpet och är en av de skräptyper som sticker ut i resultaten. Om man exkluderar antalet fimpar, snus och tuggummin ur resultaten är 38 % av det som slängs på marken plast.

Fakta om den nationella mätningen

Hur räknas tuggummi?

Tuggummin ligger kvar under lång tid och den stora majoriteten av dem slängdes sannolikt inte under mätveckan. Skulle tuggummina städas undan i samma takt som övrigt skräp skulle de vara betydligt färre.

Tuggummin är svårt att räkna. Inom våra ordinarie kommunmätningar har vi märkt att det är lätt att tolka en fläck av ett tuggummi som ett riktigt tuggummi, och då blir ju siffrorna överskattade. 

Tuggummin som är fastkletade i marken är svåra att plocka upp men räknades i undersökningen. En schablonvikt användes.Tuggummin är ett mycket vanligt skräp, skattningen visar att så mycket som 22 miljoner tuggummin kan finnas i Sveriges centralorters stadskärnor.

Hur gick mätningen till?

75 kommuner valdes ut slumpmässigt. Sedan genomfördes en skräpmätning i centralorten i de kommunerna under en vecka, fredag 12 juni till torsdag 18 juni 2020. Det är endast denna vecka som undersökningen uttalar sig om, andra veckor kan skräpmängden se annorlunda ut.

Kommuner har ofta flera tätorter, men här har vi undersökt centralorten som oftast är den största orten i kommunen. Enligt SCB:s siffror från 2016 bor 67% av Sveriges befolkning i centralorter.

Mer om hur mätningen gjordes:

  • Inom varje utvald kommun avgränsades en mätyta i centrumkärnan i centralorten.
  • 105 mätpunkter valdes ut slumpmässigt på trottoarer, gång- och cykelbanor samt gågator. Varje mätpunkt är en sträcka på fem meter. Genom att placera ut mätpunkterna slumpmässigt får man en naturlig blandning av gator som är städade mer eller mindre nyligen, av väderförhållanden och av veckodagar.
  • De 105 mätpunkterna mättes i nummerordning uppdelat på de sju dagarna. 15 punkter mättes per dag.
  • Skräpet på de utvalda ytorna plockades upp och när skräpet på alla dagens punkter var plockat sorterades, räknades, vägdes och registrerades skräpet under materialkategorier. Totalt fanns ca 30 olika underkategorier som exempelvis cigarettfimpar, engångsmuggar och pantburkar.

 

Hur skiljer sig den nationella mätningen från andra skräpmätningar?

Den nationella mätningen bygger på Håll Sverige Rents metoder för skräpmätningar i kommuner. En stor skillnad är dock att den nationella undersökningen designades för att ge en bild av alla Sveriges centralorter.

Av den anledningen är antal mätpunkter per tätort färre än i Håll Sverige Rents skräpmätningar för kommuner. I den nationella undersökningen är det alltså inte tillräckligt många mätpunkter per tätort för att få fram bra data per kommun även om det räcker bra för en nationell skattning.

Vi har metoder för skräpmätning i flera olika miljöer som större och mindre tätorter, parker, stränder, rinnande vatten och vandringsleder. 

Läs mer om våra skräpmätningar »

Hör Sofia och Britta berätta mer om skräpmätningar på Nedskräpningsveckan 2020 »

Har resultatet påverkats av covid-19?

De deltagande kommunerna fick frågan om de trodde att corona-pandemin påverkade hur mycket folk som rörde sig i de centrala delarna av tätorten under den aktuella veckan.

Av de 75 tillfrågade var det 50 som svarade. Av dessa var det 14 som upplevde att det rörde sig lika mycket folk som det brukar göra. 17 personer menade att det rörde sig mindre folk ute och 19 att det var mer folk ute än vanligt.

Presentation av nationella mätningen

Se Britta Lönn, vår verksamhetsutvecklare för mätningar, berätta mer om de nationella mätningarna. Presentationen gjordes på vår Nedskräpningsvecka 2020, under måndagen som fokuserade särskilt på fimpar.

Britta Lönn berättar om de nationella mätningarna på Nedskräpningsveckan 2020