Resultat av nationell skräpmätning 2023
Över 90 % av allt skräp är engångsprodukter
Nedskräpningen i Sverige består till nio tiondelar av engångsprodukter och det absolut vanligaste skräpet är cigarettfimpar. Det visar en nationell skräpmätning som Håll Sverige Rent genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket under sommaren 2023.
Skräpet mättes i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningarna gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Med hjälp av mätningarna har sedan ett resultat för hela Sverige kunnat räknas ut.
Plasten sticker ut
Plast sticker ut i resultaten då det utgör 66 % av skräpet och är absolut vanligast. Den vanligaste kategorin inom plast är fimpar följt av flexibla omslag t.ex. förpackningar för godis, glass och snacks och plastbestruket papper som hamburgerpapper och wrappapper.
Skräp nästan överallt
Av alla utslumpade koordinatpunkter som vi mätt skräp på i stadskärnor, totalt 2376 punkter, är det bara 2,6 % som är skräpfria. Om vi även räknar med tuggummin så är siffran ännu lägre, bara 1,8 %. Det finns alltså näst intill inga mätpunker som är helt skräpfria.
Så mycket ska producenterna betala!
Tidigare i år har Sveriges kommuner rapporterat in sina kostnader för städning. Dessa kostnader, tillsammans med resultaten från den nationella skräpmätningen, används nu som underlag för att räkna ut hur mycket vissa producenter ska betala i ersättning för kommunernas städkostnader enligt Förordningen om Nedskräpningsavgifter.
Vad menas med en engångsplastprodukt?
En engångsprodukt är en sådan produkt som är gjord för att användas endast en gång, eller en kort tid, innan den blir avfall.
En engångsprodukt i plast är enligt engångsplastdirektivet en produkt som helt eller delvis består av plast och det finns inget lägsta gränsvärde för plastinnehållet. Det betyder att alla produkter som innehåller plast - t.ex. engångsmuggar som ser ut att vara av papp men som har en tunn plastfilm på insidan ändå räknas som en plastprodukt i direktivet.
Mer information om definitioner hittar du hos Naturvårdsverket.
Dessa produkter ska producenter bekosta städningen av
- Engångsplastlock till muggar
- Flexibla omslag (så som förpackningar för godis, glass eller snacks samt plastbestruket papper runt exempelvis hamburgare eller wrap)
- Matlådor som är engångsplastprodukter
- Muggar som är engångsplastprodukter (Alltså de flesta muggar, då även pappmuggar ofta innehåller en tunn plastfilm)
- Plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
- Andra dryckesbehållare än plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
- Tobaksvaror med filter och filter
- Tunna plastbärkassar
- Ballonger
- Våtservetter
Därför görs mätningen
Förordningen om nedskräpningsavgifter är en del i EU:s engångsplastdirektiv. Den innebär att kommuner kommer att få ersättning för en del av sina städkostnader från och med 2024. Det är producenter av vissa engångsprodukter som kommer att stå för den kostnaden. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.
För att räkna ut hur mycket kommunerna ska få betalt för uppstädningen av vissa engångsprodukter behövs uppgifter om hur mycket pengar kommunerna lägger på städningen totalt och hur stor del av skräpet som utgörs av de produkter som producenterna ska betala för.
Genom den nationella mätningen kan vi nu svara på hur stor del av skräpet som utgörs av de produkter som producenterna ska betala för.
Här har skräpet mätts
I den nationella mätningen mättes skräpet i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningarna gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Med hjälp av mätningarna har sedan ett resultat för hela Sverige kunnat räknas ut.
Topp 3 vanligaste skräpet
Fimpar är det vanligaste skräpet och står för nästan hälften av allt skräp.
- Fimpar står för 48% av skräpet
- Portionssnus står för 17% av skräpet
- Engångsplastprodukter som t.ex. take-awayförpackningar, engångsmuggar, godispapper och plastpåsar står för 15% av skräpet
Topplista rangordnat efter material
Två tredjedelar av allt skräp som hamnar på gator och torg och i parker innehåller plast.
- Plast står för 66% av skräpet
- Övriga material, t.ex portionssnus, står för 21% av skräpet
- Papper/kartong står för 7% av skräpet
- Metall står för 4% av skräpet
- Glas står för 2% av skräpet
Så skräpigt är det
För att förstå hur mycket skräp det handlar om har vi omvandlat den genomsnittliga skräpmängden per 10 kvm till en yta som motsvarar en fotbollsplan. Här visas endast de skräpföremål som klassas som engångsplastprodukter enligt EU:s engångsplastdirektiv och inte t.ex. snus som utgör 17 % av skräpet. Om vi skulle räkna med snusprillor på fotbollsplanen skulle det motsvara 606 stycken!
Frågor och svar om den nationella mätningen
- Hur gick mätningen till?
- Varför särredovisas tuggummin?
- Varför är andelen fimpar lägre i nationella mätningen 2023 än i andra mätningar i stadsmiljö?
- Varför är det så mycket plast i den nationella mätningen 2023?
- En nationell mätning genomfördes även 2020 – vad är skillnaden mot mätningen 2023?
- Hur skiljer sig den nationella mätningen från andra skräpmätningar?
- Vilka ytor ingick i den nationella mätningen 2023?
- Förklaring av skräpkategorier
40 kommuner valdes ut slumpmässigt. Sedan genomfördes en skräpmätning i centralorten i de kommunerna under perioden 22 maj till och med 17 september med uppehåll 1 vecka (v. 29), alltså 16 veckor totalt. Varje kommun mättes under 7 dagar, så oftast pågick mätningar i flera kommuner under en och samma vecka.
Mätningarna genomfördes i centralortens centrala stadskärna och i en park i respektive kommun, alltså på platser som städas regelbundet. Kommunernas ordinarie städning pågick under hela mätningen, så resultaten visar hur mycket skräp som ligger på marken ”inklusive” städning.
Precis som i Håll Sverige Rents ordinarie kommunala skräpmätningar särredovisas tuggummin. Tuggummin är ett mycket vanligt skräp. Det skiljer sig från andra typer av skräp eftersom det är svårt och dyrt att plocka upp och ligger kvar under lång tid. Den stora majoriteten tuggummin slängdes sannolikt inte under mätperioden. Skulle tuggummina städas undan i samma takt som övrigt skräp skulle de vara betydligt färre. Det kan också vara svårt att avgöra om det bara är en fläck efter ett borttaget tuggummi eller om det faktiskt är ett tuggummi. Siffrorna för antal tuggummin kan därför lätt överskattas.
I 2023 års mätning ingick parker i mätytan. Håll Sverige Rent har i många år utfört skräpmätningar i stadskärnor och parker tillsammans med kommuner och vet utifrån de resultaten att det brukar vara en större andel fimpar i stadskärnor än i parker. Eftersom resultaten från 2023 är ett genomsnitt av skräpet i parker och stadskärnor så blir snittet lägre än om man bara skulle ha mätt i stadskärnor.
Kategoriseringen och definitionerna av skräpet bygger på EU:s engångsplastdirektiv. En engångsprodukt i plast är enligt direktivet en produkt som är avsedd att användas en gång och helt eller delvis består av plast. Det finns inget lägsta gränsvärde för plastinnehållet. Det betyder att alla produkter som innehåller plast, t.ex. fimpar och engångsmuggar som ser ut att vara av papp men som har en tunn plastfilm på insidan ändå räknas som en plastprodukt i direktivet.
År 2020 genomfördes för första gången en nationell skräpmätning i Sverige. År 2023 genomfördes en liknande nationell skräpmätning och den metod och utformning som användes i 2023 års mätning planeras att genomföras åren 2025, 2027 och 2029. Naturvårdsverket tog fram metoden som användes 2023.
I 2023 års mätning visar resultaten hur mycket skräp som finns i ett visst ögonblick, alltså hur mycket skräp du skulle se på marken om du skulle besöka en park eller stadskärna i en kommun i Sverige under sommaren.
I 2020 års mätning var det istället totalt antal skräpföremål som slängdes i stadskärnan i Sveriges kommuner under perioden 12-18 juni 2020.
De skräpkategorier och definitioner som användes vid insamling i fält skiljer sig lite åt mellan år 2020 och 2023.
Den nationella mätningen bygger på Håll Sverige Rents metoder för skräpmätningar i kommuner. En stor skillnad är dock att den nationella undersökningen designades för att ge en bild av alla Sveriges centralorter. Av den anledningen är antal mätpunkter per tätort färre än i Håll Sverige Rents skräpmätningar för kommuner. I den nationella undersökningen är det alltså inte tillräckligt många mätpunkter per tätort för att få fram bra data per kommun även om det räcker bra för en nationell skattning.
I både 2020 och 2023 utgår mätningarna från den centrala stadskärnan i centralorten i Sveriges kommuner. Men i 2023 års mätning ingick även parker vilket inte ingick i 2020 års mätning. Håll Sverige Rent har i många år utfört skräpmätningar i stadskärnor och parker tillsammans med kommuner och vet att skräpfördelningen brukar skilja sig år i de två olika miljöerna. Det brukar t.ex. vara mer fimpar i stadskärnor än i parker
Flexibelt omslag = Mjukt omslag för livsmedel
T.ex. förpackningar för godis, chips och nötter, glass, tuggummi, kakor, ”gröt-/smoothiepåsar” för barn, mjuka smörgåsomslag av plast, plastbestruket papper som hamburgerpapper och wrappapper.
Matlådor som är engångsplastprodukter = Hård/stel behållare för livsmedel
Sådana behållare som är formgjutna eller mestadels oförändrade i formen efter att innehållet läggs till eller tas bort och som innehåller livsmedel som går att äta direkt utan ytterligare beredning. T.ex. take away-låda, låda/skål för sallad, glassbägare, yoghurtbägare.
Muggar som är engångsplastprodukter = Engångsmugg
Mugg till t.ex. läsk, juice, milkshake, kaffe och te.
Andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter
T.ex. Tetra Pak som saft-/mjölk-/juiceförpackningar, även ”påsdrickor”.
Mer läsning
EU-direktivet om engångsplast
Fimpen - värsta skräpet
