Nu säger vi farväl till fimpen
Fimpa rätt!
Mer än en miljard fimpar slängs på våra gator varje år.
Om det inte finns en askkopp i närheten när du röker - ha med en egen! Det finns flera modeller på fickaskkoppar som är enkla att ha med sig och som inte släpper ut någon fimplukt.
Fickaskkoppar finns bland annat till försäljning i vår webbshop.
Mer läsning
Skräpboten - gäller nu också för fimpen!
Hittills har det inte varit straffbart att slänga enstaka cigarettfimpar eller tuggummin på marken. Men nu har det ändrats! Riksdagen har röstat igenom en ändring i lagen som gör att en skräpbot kan delas ut även för småskräp. Lagen gäller från 1 januari 2022.
Skräpboten har funnits sedan 2011, men används sällan. Under hela 2020 skrevs totalt bara 87 böter ut.
Vanliga frågor
Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?
Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.
Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.
Hur kommer direktivet att påverka mig?
På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och plastmuggar är förbjudna. Nu finns det istället möjlighet att välja återanvändbara alternativ.
Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.
Är det inte redan förbjudet att skräpa ner?
Jo, det är enligt miljöbalken förbjudet med all form av nedskräpning, även småskräp. Men skillnaden är att det nu också kommer bli straffbart med all form av nedskräpning. 2011 infördes nedskräpningsboten, man gjorde det då straffbart att slänga skräp på marken. Straffet var böter på 800 kronor upp till ett års fängelse. Men när man gjorde denna lagstiftning tog man bort småskräpet. Från den 1 januari 2022 kommer dock även småskräp ingå i skräpboten.
Ett av syftena med engångsplastdirektivet är att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön, särskilt vad avser nedskräpning. Direktivet reglerar de engångsplastprodukter som ger störst miljöpåverkan. Cigarettfimpar är den engångsplastprodukt som leder allra mest till nedskräpning. Kunskapsnivån om plast, mikroplast och effekterna av nedskräpning av plastprodukter har sedan förarbetena genomfördes till miljöbalken och nedskräpningsboten gjordes, höjts avsevärt. Med nuvarande kunskap om plastens effekter vid nedskräpning är ett sådant undantag från det straffbara området olämpligt.
Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?
Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att föreslå nedskräpningsbot för all form av nedskräpning, att man förbjuder användning av plastkonfetti utomhus och vill införa flergångsmatlådesystem.
Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du här »