Skräpplockare i park

Nu säger vi farväl till fimpen

Logotyp Farväl fimpen

Äntligen säger vi farväl till fimpen!

Från den 1 januari 2022 kan den som slänger en fimp eller prilla på marken få en bot på 800 kr. Tidigare har fimpar och annat småskräp varit undantagna i lagstiftningen.

Varje år slängs cirka en miljard fimpar på gator och torg i Sverige, vilket gör det till vårt överlägset vanligaste skräp. Eftersom fimparna oftast slängs på marken åker de lätt ned i dagvattenbrunnar och ut i havet. Fimparna innehåller plast och gifter, bland annat kadmium som finns i batterier, och riskerar att göra stor skada i naturen under en lång tid. Fimpar står enligt den nationella skräpmätningen 2020 för 62 procent av allt skräp.

Sedan den 1 juli 2011 har polisen möjlighet att skriva ut böter för nedskräpning. Men även om det är förbjudet att skräpa ner, så har det tidigare inte varit straffbart att slänga enstaka cigarettfimpar, tuggummin eller glasspapper (som ofta är plast) på marken. Men den 22 september 2021 röstades ett lagförslag  igenom som gör det straffbart att slänga fimpar eller prillor där de inte hör hemma. Äntligen!

Under 2021 har tiotusentals personer skrivit under vår namninsamling för att göra den här lagändringen. Tack till er alla som skrivit under! Tillsammans har vi sett till att politikerna tog lagen i mål och att 2021 blir fimpens sista år.

Fimpa rätt!

Skräpboten - gäller nu också för fimpen!

Hittills har det inte varit straffbart att slänga enstaka cigarettfimpar eller tuggummin på marken. Men nu har det ändrats! Riksdagen har röstat igenom en ändring i lagen som gör att en skräpbot kan delas ut även för småskräp. Lagen gäller från 1 januari 2022. 

Skräpboten har funnits sedan 2011, men används sällan. Under hela 2020 skrevs totalt bara 87 böter ut.

Vanliga frågor

Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?

Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.

Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.

Hur kommer direktivet att påverka mig?

På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och plastmuggar är förbjudna. Nu finns det istället möjlighet att välja återanvändbara alternativ.

Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.

Är det inte redan förbjudet att skräpa ner?

Jo, det är enligt miljöbalken förbjudet med all form av nedskräpning, även småskräp. Men skillnaden är att det nu också kommer bli straffbart med all form av nedskräpning. 2011 infördes nedskräpningsboten, man gjorde det då straffbart att slänga skräp på marken. Straffet var böter på 800 kronor upp till ett års fängelse. Men när man gjorde denna lagstiftning tog man bort småskräpet. Från den 1 januari 2022 kommer dock även småskräp ingå i skräpboten.

Ett av syftena med engångsplastdirektivet är att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön, särskilt vad avser nedskräpning. Direktivet reglerar de engångsplastprodukter som ger störst miljöpåverkan. Cigarettfimpar är den engångsplastprodukt som leder allra mest till nedskräpning. Kunskapsnivån om plast, mikroplast och effekterna av nedskräpning av plastprodukter har sedan förarbetena genomfördes till miljöbalken och nedskräpningsboten gjordes, höjts avsevärt. Med nuvarande kunskap om plastens effekter vid nedskräpning är ett sådant undantag från det straffbara området olämpligt.

Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?

Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att föreslå nedskräpningsbot för all form av nedskräpning, att man förbjuder användning av plastkonfetti utomhus och vill införa flergångsmatlådesystem.

Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du här »