Skräpplockare i park

Är du less på fimpar? Skriv under här!

Logotyp Farväl fimpen

Just nu finns ett lagförslag som gör det straffbart att slänga fimpar eller prillor där de inte hör hemma. Och lagen behövs! För fimpar slängs överallt, mer än en miljard skräpar ner Sverige varje år. Fimpar och snus är det vanligaste skräpet i Sverige, och vi har fått nog nu.

Var med och säg farväl till fimpen! Tillsammans kan vi se till att politikerna tar lagen i mål och att 2021 blir fimpens sista år.

Till alla riksdagsledamöter: genomför lagändringen som gör det straffbart att slänga fimpar och snus på marken!

Jag vill skriva under

Kan vi hålla dig uppdaterad om kampanjen och det arbete Håll Sverige Rent gör?
Läs gärna mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår Personuppgiftspolicy.

Skräpboten - gäller inte för fimpen

Även om det är förbjudet att skräpa ner, så är det inte straffbart att slänga till exempel enstaka cigarettfimpar eller tuggummin på marken. Nedskräpningsförseelser som är ringa medför nämligen inte straffansvar.

Skräpboten har funnits sedan 2011, men används sällan. Under hela 2020 skrevs totalt bara 87 böter ut.

Vanliga frågor

Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?

Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.

Direktivet träder ikraft i sommar, och några av de första förändringarna, som t.ex. förbuden mot vissa engångsplastprodukter börjar gälla redan då. Sedan sker det stegvis, så några förändringar varje år. Mer om vad som händer kan du läsa här »

Hur kommer det att påverka mig?

På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och engångsmatlådor i plast kommer att förbjudas. Men för de produkter som förbjuds finns det redan idag bättre och mer hållbara alternativ i annat material. Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.

Är det inte redan förbjudet att skräpa ner?

Jo, det är enligt miljöbalken förbjudet med all form av nedskräpning, även småskräp. Men skillnaden med det förslag som nu är på bordet är att det också ska bli straffbart med all form av nedskräpning. 2011 infördes nedskräpningsboten, man gjorde det då straffbart att slänga skräp på marken. Straffet var böter på 800 kronor upp till ett års fängelse. Men när man gjorde denna lagstiftning tog man bort småskräpet.

Ett av syftena med engångsplastdirektivet är att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön, särskilt vad avser nedskräpning. Direktivet reglerar de engångsplastprodukter som ger störst miljöpåverkan. Cigarettfimpar är den engångsplastprodukt som leder allra mest till nedskräpning. Kunskapsnivån om plast, mikroplast och effekterna av nedskräpning av plastprodukter har sedan förarbetena genomfördes till miljöbalken och nedskräpningsboten gjordes, höjts avsevärt. Med nuvarande kunskap om plastens effekter vid nedskräpning är ett sådant undantag från det straffbara området olämpligt.

Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?

Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att föreslå nedskräpningsbot för all form av nedskräpning, att man förbjuder användning av plastkonfetti utomhus och vill införa flergångsmatlådesystem.

Hela tidslinjen för de förändringar som föreslås hittar du här »

Fimpa rätt!