Hero
Peter Esaiasson

Nedskräpningsveckan 2020

Håll Sverige Rents konferens för kommuner 2020 kommer att äga rum under en hel vecka. Vi kallar det för nedskräpningsveckan. Varje dag har ett eget tema, alltid med aktuella talare till. Du väljer att delta i det som för dig är mest relevant och spännande.

Det är dessutom helt gratis.

Anmäl ditt intresse här >>

Tid
Datum: 30 november - 4 december. Tid: 10.00 - 11.30. (Bilden ovan är på Peter Esaiasson, en av årets talare)
Sections

Håll Sverige Rents längsta och mest tillgängliga konferens

I år flyttar vi hem konferensen till er kommun, hem till dig. Konferensen kommer nämligen äga rum helt och hållet på den här sidan. Precis som tidigare år fokuserar vi på nedskräpning och utmaningarna det för med sig. Det blir lärorika föreläsningar, goda exempel och massor av inspiration. Istället för en eller två dagar så sker konferensen under en hel vecka. Varje dag består av ett 1,5 timme långt pass. Du bestämmer själv vilka pass du vill gå på. 

Med detta hoppas vi att detta årets upplaga av Håll Sverige Rent-konferensen blir den mest tillgängliga någonsin. Det blir definitivt den längsta. Den är dessutom helt gratis. Hoppas du vill hänga med!

Så fungerar det

Hur och var deltar jag?

Nedskräpningsveckan kommer att ske digitalt under en hel vecka, mellan 10.00 - 11.30. Du väljer själv vilka pass du vill gå på. Du anmäler ditt intresse här, så återkommer vi med mer detaljer längre fram. Hela nedskräpningsveckan kommer att ske på denna sidan, det vill säga www.hsr.se/konferens2020

Nedskräpningsveckan är gratis.

Varför ingen vanlig konferens?

Med anledning av coronaviruset och osäkerheten kring fysiska folksamlingar har vi valt en lite annan väg i år. Vi tar tillfället i akt och testar något nytt, nämligen att hålla konferensen digitalt och under en hel veckas tid. Det kommer dock som vanligt att bli ett smörgåsbord av inspirerande talare, aktuella ämnen och frågeställningar kopplat till nedskräpning.

När är det?

Datum: 30 november - 4 december.

Tid: 10.00 - 11.30.

Några av höjdpunkterna

Peter Esaiasson pratar tillit & trygghet utan skräp

Peter Esaiasson_600x500

Känslan av trivsel och trygghet på en plats påverkas av en mängd olika saker, däribland hur nedskräpad platsen är. Ett nedskräpat bostadsområde minskar även invånarnas tillit till samhället och till varandra. Skräp är alltså en del av problemet, men det kan också vara en del av lösningen. Hur kan kommuner och bostadsbolag ta sig an utmaningen? 

Peter Esaiasson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Nudging i praktiken: Så gör du det lätt att göra rätt

Linda_600x500

Nudging handlar om att med hjälp av psykologi, design och beteendeekonomi designa valsituationer som gör det lätt att göra lätt. I denna föreläsning får en speeddejt med hur du kan arbeta med nudging i praktiken för att systematiskt skapa hållbara beteenden.

Linda är beteendestrateg och medgrundare av Beteendelabbet.

600 sekunder om medborgare & engagemang

Fredrik Torberger_600x500

I sitt dagliga arbete spanar Fredrik kring framtiden för bland annat kommuner. Under tio intensiva minuter delar Fredrik med sig av spaningar kring medborgarnas engagemang och kommuners roll i det framtida samhällskontraktet.

Fredrik Torberger är framtidsstrateg och ledare för Kairos Futures team Citizens & Societies. 

Programmet dag för dag

Måndag: Fimpen. Tisdag: Sjöar och hav. Onsdag: Trygghet, tillit och återvinning. Torsdag: Engagemang. Fredag: Framtiden.

Se detaljerat program dag för dag nedan. Programmet uppdateras löpande.

Måndag 30 november

Introduktion till dagens tema: Fimpen

Under måndagen fokuserar vi helt och hållet på fimparna. Det slängs nämligen runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. I de skräpmätningar som gjordes i större tätorter 2019 stod fimparna för 65% av allt skräp. Hur ska vi komma tillrätta med fimparna? Vilka åtgärder får effekt? Går det att nudga bort fimparna?

Nudging i praktiken: Så gör du det lätt att göra rätt

Linda Lindström, Beteendestrateg, medgrundare Beteendelabbet

Nudging handlar om att med hjälp av psykologi,design och beteendeekonomi designa valsituationer som gör det lätt att göra lätt. I denna föreläsning får en speeddejt med hur du kan arbeta med nudging i praktiken för att systematiskt skapa hållbara beteenden.

Hur arbetar Södertälje kommun för att få bort fimparna?

Tomas Thernström, Avfallssamordnare, Södertälje kommun

Tomas Thernström, avfallssamordnare i Södertälje, en kommun som mellan 2018 och 2019 nästan halverade antalet fimpar, berättar mer om deras arbete. Södertälje var den kommun som hade störst minskning av skräp (i sin stadskärna) i Håll Sverige Rents skräpmätning år 2019.

Lyckade (och mindre lyckade) åtgärder mot fimparna i Göteborgs stad

Ulrika Barkman, Planeringsledare, Park- och naturförvaltning, Göteborgs stad

En kommun som testat många olika strategier för att få fimparna att hamna på rätt plats är Göteborg. Ulrika Barkman, Planeringsledare, Park- och naturförvaltningen, berättar om både lyckade och mindre lyckade åtgärder och om deras planer framåt.

Därför är det viktigt att räkna fimpar

Sofia Hellström, Bitr. verksamhetsutvecklare område mätningar, Håll Sverige Rent

Sedan 2007 har Håll Sverige rent arbetat med olika metoder för att mäta skräp i kommuner. Vi berättar om varför det är viktigt att mäta skräp och hur de kan hjälpa till att minska nedskräpningen. Ni får också ta den av resultat från den nationella mätningen som genomfördes i somras.

Samtal med två tobaksbolag

Mathilda Stenman, Philip Morris och Nahir Aslan, Japan Tobacco International (JTI)

Fickaskkoppar, pant, tydliga släckplattor och stickers på marken som visar var fimpen ska slängas. Detta är några exempel på vad som görs för att minska fimparna på marken och i haven. Följ med på ett spännande samtal där vi får en inblick i vad företagen gör på kort och lång sikt för att vi ska fimpa rätt.

Malmös fimpzoner – hur har det gått?

Sverker Haraldsson, Projektledare, Utvecklingsenheten Offentlig miljö, Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad

Införandet av fimpzoner var en av de åtgärder som Malmö stad genomförde när den nya lagen om rökförbud började gälla den 1 juli 2019. På test infördes så kallade fimpzoner på fyra platser i staden, samlingspunkter som skulle göra det lättare för rökare att göra rätt och slänga sin fimp på rätt plats. Testet utfördes under 2020 med ytterligare sju fimpzoner. Sverker Haraldsson berättar hur projektet fortlöpt, samt vilka lärdomar det medfört. Vad har fungerat bra och vad kan göras bättre?

Tisdag 1 december

Introduktion till dagens tema: Sjöar och hav

Under tisdagen riktar vi fokus mot nedskräpningen av våra sjöar och hav. Det årliga flödet av plast ut i världens hav beräknas tredubblas till år 2040. Det slår en expertgrupp fast i en banbrytande rapport, Breaking the plastic wave. Men man pekar också på att om rätt beslut fattas i dag kan plastflödet istället minska med upp till 80 procent. Den här dagen fokuserar vi på åtgärder som kan minska mängden skräp i våra sjöar, hav och vattendrag. 

10 minuter om marin nedskräpning och senaste nytt i frågan

Eva Blidberg, Marinbiolog och expert, Håll Sverige Rent

Problem, lösningar och ansvar för skräp i havet. Eva Blidberg, marinbiolog och expert hos Håll Sverige Rent håller en snabbkurs i marin nedskräpning och tar upp senaste nytt i frågan. 

Vad hamnar i Fyrisån - och hur blir vi av med det?

Teresia Lindberg & Anna Nematbakhsh, Projektledare minskad nedskräpning, Uppsala kommun

Under somrarna 2019 och 2020 har Uppsala kommun mätt mängden skräp i Fyrisån. Vi får ta del av resultaten, lärdomarna och framförallt vilka åtgärder som planeras framåt för att minska nedskräpningen i ån. Även Emelie Mattsson från Uppsala kommun deltar.

Barn och ungdomar minskar mängden skräp i dagvattnet

Maria Isaksson, VA-utredare & miljöpedagog, Nacka vatten och avfall

Maria Isaksson från Nacka vatten och avfall berättar om sommarjobbande ungdomar som målat vattenmotiv runt rännstensbrunnar samt om förskolebarn i Nacka som blivit faddrar för dagvattendammar. Under hela läsåret plockar förskolebarnen skräp och forskar om livet i och runt dammen. 

Västerviks kommun har satt skräpet på kartan

Maria Kappling, Naturumföreståndare, Västervik

Västervik har mycket på gång för att hindra skräpet från att hamna i Östersjön. Genom BLASTIC har de kartlagt skräpets källor och spridningsvägar och med hjälp av små medel, samarbeten och återkoppling uppmuntras egeninsatser och lokala städinitiativ. Maria berättar mer om hur skräp engagerar och ger energi.

Vad hittar man för skräp på badplatsen?

Ann Thorén & Paulina Luedtke, Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag)

Vilket skräp finns på badplatser och hur mycket är det? Det har Sysav försökt ta reda på i sommar då de i samarbete med Håll Sverige Rent har genomfört pilotmätningar av skräp på badplatser. Arbetet ska leda fram till en mätmetod som kan användas av alla kommuner och under föreläsningen får vi höra om lärdomar, resultat och roliga aha-upplevelser.

Mer om Ann och Paulina:

Ann Thorén, projektledare och Paulina Luedtke, miljö- och hållbarhetsstrateg arbetar på Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) med bland annat strategiska miljö-, hållbarhet- och avfallsfrågor. De gillar att få människor att leva hållbart. 

Från källa till åtgärd – Stockholms stads handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

Maria Azzopardi, projektledare, kemikaliecentrum, miljöförvaltningen, Stockholms stad

Spridningen av plast och mikroplast till miljön behöver minska. Därför har Stockholms stad antagit en handlingsplan med 50 konkreta åtgärder, 11 av dessa rör nedskräpning. Maria, som varit med och tagit fram planen berättar mer.

Havet börjar här – dagvattenkampanj i Skåne

Anna Troedsson, Kommunikatör, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Dagvattenbrunnar används ibland som soptunnor. Men dagvattnet rinner orenat ut närmaste vattendrag och hamnar till slut i havet. För att öka kunskapen och minska nedskräpningen togs en kampanj fram i samverkan med ett antal kommuner och VA-bolag i Skåne.

Onsdag 2 december

Introduktion till dagens tema: Trygghet, tillit och återvinning

Under onsdagen fokuserar vi på hur trygghet, tillit och återvinning hänger ihop. Det finns många anledningar att jobba för minskad nedskräpning och många sätt att ta sig an problemen. Den här dagen fokuserar vi på nedskräpningens koppling till trygghet och tillit. Samt hur man kan öka tryggheten genom att jobba med medborgardialog, platssamverkan och infrastruktur. Bland talarna finns bland annat forskare och representanter från kommuner och bostadsbolag. 

Tillit och trygghet utan skräp

Peter Esaiasson, Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Känslan av trivsel och trygghet på en plats påverkas av en mängd olika saker, däribland hur nedskräpad platsen är. Ett nedskräpat bostadsområde minskar även invånarnas tillit till samhället och till varandra. Skräp är alltså en del av problemet, men det kan också vara en del av lösningen för att nå ett mer tillitsfullt lokalsamhälle. Det är en konkret fråga och något som syns varje dag. Hur kan kommuner och bostadsbolag ta sig an utmaningen? 

Platssamverkan för säkrare och tryggare offentliga miljöer

Erika Sjöqvist, Kulturgeograf / Stadsplanerare, Stiftelsen Tryggare Sverige

Stiftelsen Tryggare Sverige driver Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan med syfte att samla kunskap om hur platssamverkan kan bedrivas samt ge stöd och råd till aktörer som vill starta och driva platssamverkan. Genom platssamverkan kan offentliga och privata aktörer tillsammans verka för att säkerheten och tryggheten på en plats ökar. Erika Sjöqvist berättar om hur livskvalitetsbrott som exempelvis skadegörelse och nedskräpning påverkar tryggheten, samt redovisar erfarenheterna från en aktuell utvärdering från Platssamverkan Hagalund.

Qvinna i Botkyrka - en jämställdhetssatsning och ett trygghetsarbete

Susanne Axelsson Heldring, HR-chef, Botkyrkabyggen

Jämställdhetssatsningen Qvinna i Botkyrka leder till ökad trygghet i våra utsatta områden. Vi hjälper arbetslösa kvinnor med utländsk härkomst som bor i våra hus komma ut i arbetslivet och få egen försörjning och bli självständig. Kvinnorna sköter all städning i våra trapphus vilket leder till att våra områden blir renare och förstörelsen minskar. Arbetet består bland annat av att se över utemiljön i området vilket medför att de med hjälp av sin lokala förankring verkar som ambassadörer och skapar trygghet och trivsel i området.

Trygghetsundersökning och medborgardialog i Karlstad kommun

Linda Keller, Verksamhetsutvecklare Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad kommun

För att få en bättre bild av vilka platser som Karlstadsborna upplever som otrygga och varför genomförde Karlstad kommun en trygghetsundersökning under vintern 2018. Man fick in 5592 synpunkter och resultatet används som ett underlag för skötsel och utveckling av utemiljön i kommunen. Linda Keller från Karlstad kommun berättar mer om tillvägagångssättet.

Mer återvinning med nytt skyltsystem

Jon Djerf, Rådgivare för materialåtervinning, insamling och transport, Avfall Sverige

Den 1 juli lanserades ett nytt gemensamt skyltsystem för avfallssortering. Målet är ökad återvinning och ökade möjligheter att nå en cirkulär ekonomi. Jon Djerf från Avfall Sverige tar oss med på en kort introduktion och svarar på frågor från er som deltar.

Varje förpackning gör skillnad – återvinningens utmaningar och satsningar för en bättre miljö

Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI)

Vi har ett fantastiskt engagemanget för återvinning i Sverige, ändå hamnar en stor del av förpackningarna på fel ställe. Veronica från FTI berättar om utmaningarna, det arbete som görs för att öka kunskapen om återvinning, minska nedskräpningen och skapa de bästa förutsättningarna för cirkularitet och ett mer hållbart samhälle.

Torsdag 3 december

Introduktion till dagens tema: Engagemang

Under torsdagen ägnar vi oss åt engagemang, engagemang, engagemang. Hur kan till exempel kommunen ta tillvara på allt engagemang för minskad nedskräpning? Och finns det några knep för att engagera fler och påverka beteenden? Det här dagen får vi ta del av många goda exempel på temat engagemang.

600 sekunder om medborgare och engagemang

Fredrik Torberger, framtidsstrateg, Kairos Future

Under tio intensiva minuter delar Fredrik med sig av spaningar kring medborgarnas engagemang och kommuners roll i det framtida samhällskontraktet.

Engagera fler med nya sätt att plocka skräp

Eva Johansson, Miljöpedagog, Gästrike återvinnare

Ett nytt koncept testades när Gästrike återvinnares miljöpedagoger drog ut på hitta-skräpet-turné i fem kommuner. Tanken var att inspirera och engagera med olika sätt att plocka skräp, vad sägs om magnetfiske eller att ha med skräpplockarhundar på promenaden?

Eldsjälar runtom i Sverige för minskad nedskräpning

Lyssna till Amir Faqiri och andra eldsjälar som engagerar mot skräpet

I denna programpunkt kommer vi få möta eldsjälar som runtom i Sverige organiserar sig och andra för att minska nedskräpning på platsen där de bor. Varifrån kommer engagemanget, vilka är nycklarna för att engagera fler och hur kan en kommun stötta på bästa sätt.

Vi får till exempel lyssna till Amir Faqiri från Jönköping som jobbar aktivt mot ett skräpfritt Jönköping och lever efter mottot ”agera lokalt, tänk globalt”. Hör hans och andra eldsjälars berättelse om varför de är dedikerade i nedskräpningsfrågan.

Hållbarhet på schemat för att engagera unga

Kristina Bjerka, Verksamhetsutvecklare utbildning, Håll Sverige Rent

Skräplabbet, Grön Flagg, Unga Reportrar och Skräpplockardagarna utgör tillsammans Håll Sverige Rents skolsatsning ”Hållbarhet på schemat”. Upptäck delarna i satsningen och se hur kommunen kan bidra för att ta tillvara på den enorma förändringskraft som finns hos Sveriges alla skolbarn.

Engagemang genom glädje i Sjöbo kommun

Marika Tagel, Mårtensson, Avfalls- & miljöingenjör, Sjöbo kommun

Marika Tagel Mårtensson berättar om hur Sjöbo kommun har jobbat med att skapa engagemang och glädje för att tillsammans och tillgängligt minska nedskräpningen. Vi kommer få höra om sophjältinnan Sortea, skräpkonst och kommunens alldeles egna planetskötare.

Mer bullar och mindre skräp i fjällen

Hanna-Kajsa Fernström, Verksamhetsutvecklare natur, Håll Sverige Rent & Daniel Skog, Hållbarhetsansvarig STF

Under sommaren 2020 genomförde Håll Sverige Rent tillsammans med Svenska Turistföreningen (STF) projektet Rena Fjäll för att minska nedskräpningen i fjällen och det gav resultat. Vid STF Storulvån minskade skräpet med 80%! Här får ni höra Hanna-Kajsa och Daniel från STF berätta om receptet.

Fredag 4 december

Introduktion till dagens tema: Vision och framtid

Nedskräpningsveckans sista dag ägnar vi åt visioner och framtiden. Hur ser drömkommunen ut när det kommer till nedskräpning? Vilka politiska beslut finns på plats och vilka åtgärder görs? Vad gör företagen för att stoppa skräpet? Vilken kommun utses till årets Håll Sverige Rent kommun? Vad är viktigt att ha koll på inför 2021? Detta och mycket mer. 

Så tog Kalmar krafttag mot nedskräpning under 2020

Johanna Petersson (c), Sofia Sköld och Madeleine André, Kalmar kommun

2020 ger politiken uppdraget att tillsammans i Kalmar kommunkoncern arbeta för att förebygga nedskräpning. Detta blev startskottet på ett samarbete mellan flera bolag och förvaltningar med en gemensam projektgrupp som på bredfront vill få skräpet på rätt plats. 
Representanter från Kalmar kommun berättar bland annat om hur samarbetet fungerar, vilka utmaningar och möjligheter vi ser, vilka aktiviteter vi har gjort och planerar framåt. 

Mer om talarna:

Johanna Petersson (c) leder servicenämndens arbete och driver frågan om nedskräpning från politiskt håll. Sofia Sköld, kommunikatör, samordnar Håll Kalmar Rent och ansvarar för kommunikationen kring projektet. Madeleine André, verksamhetschef produktion, serviceförvaltningen, ansvarar för enheterna park och gata på Kalmar kommun och genomför stora förändringar i sin verksamhet kopplat till nedskräpning. 

Vad händer 2021?

Frida Änghede, Ansvarig för samhällskontakter, Håll Sverige Rent

Span på lagar, regler och trender som rör nedskräpning. Vilka lagar och regler är på gång i närtid och vad kan vi förvänta oss när det kommer till nedskräpning. Blir det mer eller mindre skräp?

Skatt på engångsartiklar - men på vilka artiklar och hur skulle skatten utformas?

Elisabet Kock, Miljöekonom på Naturvårdsverket

Vilka engångsartiklar är lämpliga att beskatta och hur skulle en miljöskatt på engångsartiklar kunna utformas och vilka andra styrmedel skulle kunna minska användning, uppkomst av avfall och nedskräpning av dessa engångsartiklar? Under föreläsningen får vi ta del av huvuddragen i betänkandet Skatt på engångsartiklar (SOU2020:48). 

Mer om Elisabet: 

Elisabet arbetar med styrmedels- och samhällsekonomiska analyser inom områden som rör avfall och resurseffektivitet på Naturvårdsverket och var utredningssekreterare i engångsartikelutredningen.

Vad sker uppströms? - samtal med företag om nutid och framtid

TBA.

Engångs till flergångs, flaskor med korkar som sitter fast, ökad sortering och återvinning, och noll skräp på marken. Detta är en del av målbilden för engångsplastdirektivet. Följ med på ett spännande samtal där vi får en djupare insikt i vad företagen gör på strategisk och operativ nivå för att stoppa skräpet.

Sotenäs marina återvinningscentral – en vision som blivit verklighet

Erik Goksøyr, utvecklare Sotenäs Symbioscentrum / Sotenäs marina återvinningscentral

Sotenäs kommun tar oss närmare visionen om en cirkulär ekonomi. I kommunen drivs nämligen sedan 2 år tillbaka Sveriges enda marina återvinningscentral. Där samlas det in uttjänta fiskeredskap, spöknät och strandskräp för återbruk, återvinning samt för att bli nya innovationer och produkter. Hör mer om återvinningscentralen och om hur kommunen samverkar med företag för att hitta hållbara lösningar och innovationer. 

Vinnare av Årets Håll Sverige Rent-kommun 2020 är...

Håll Sverige Rent utser sedan 2011 Årets Håll Sverige Rent-kommun. Utmärkelsen går till den kommun som toppar Håll Sverige Rents kommunindex, som baseras på att ett antal parametrar räknas samman för att ranka kommunernas arbete för att förebygga nedskräpning. Vi presenterar årets vinnare!