EU-direktivet om engångsplast
Engångsplastdirektivet i korthet:
År 2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plasten i havet och ett steg mot en mer cirkulär ekonomi. Direktivet kallas "Engångsplastdirektivet" och trädde i kraft inom EU 3 juli 2021.
Direktivet innebär många förändringar för både producenter och privatpersoner. Till exempel har hittills ett tiotal engångsplastprodukter förbjudits helt och andra produkter fått högre krav för att minska konsumtion och främja bättre materialåtervinning. Producenter har även fått större ansvar för skräpet som deras produkter ger upphov till.
I direktivet har åtgärder tagits fram för de tio vanligaste skräpföremålen i engångsplast. Vissa produkter får stora konsekvenser för djur och natur när de blir skräp - som långa och smala sugrör som lätt kan fastna i till exempel näsan på ett djur. Andra, som produkter i expanderad polystyren, är svåra att återvinna och fragmenteras lätt.
Beräkningar visar att 80-85 % av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs 50% av plastprodukter för engångsbruk och 27% av fiskerelaterade föremål.
Tidslinje för direktivet
- 3 juli 2021: Direktivet trädde i kraft inom EU
- 1 januari 2022: Direktivet trädde i kraft i Sverige
- 30 april 2022: Förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus
- 1 januari 2023: Utökat producentansvar med insamling av fimpar
- 1 januari 2023: Fler plastflaskor och metallburkar ska samlas in
- Sommaren 2023: Nationell skräpmätning genomförs
- 2023: Städavgifter för skräp utomhus
- 1 januari 2024: Förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast
- 1 januari 2024: Take away i återanvändbara lådor och muggar
- 3 juli 2024: Krav på bättre design där lock och korkar av plast sitter kvar vid dryckesbehållaren
- 31 december 2024: Det ska finnas insamlingssystem för fiskeredskap
- 1 januari 2025: Dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25% återvunnen plast.
- 1 januari 2029: Även flaskor och burkar med mejeriprodukter ska pantas.
- 2030: Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30% återvunnen plast.
Viktiga händelser i juli 2021:
Dels förbjöds vissa engångsplastprodukter – som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Se hela listan längre ner på sidan.
Krav på märkning av produkter och information infördes också. Det är steg mot att minska hur mycket engångsplast vi använder. Målet är att vi ska konsumera 50% färre engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller plast 2026 jämfört med 2022.
* I Sverige försenades införandet. Direktivet trädde i kraft i Sverige 1 januari 2022.
Vissa produkter, som t.ex. tamponger, tobaksvaror med filter och våtservetter, ska ha en märkning på sig för att få säljas i Sverige. Märkningen ska visa tydligt att produkten innehåller plast, hur man bäst gör med produkten efter den har använts och vilka negativa konsekvenser det kan få om man inte tar hand om plasten på rätt sätt.
För produkter som ofta spolas ner i avloppet – som bindor, tamponger, tuggummi, våtservetter, fimpar och snus – ska det också finnas information om vad som händer när produkterna hamnar i avloppssystemet.
Utredningen la fram ett förslag om "Nedskräpningsboten" där även småskräp ska ingå, som fimpar och annat småskräp då boten tidigare inte gällde den typen av skräp. Förslaget röstades igenom och straffansvar för ringa nedskräpning trädde även i kraft samma datum.
Från och med 30 april 2022 är det förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus. Det beror på att det är omöjligt att städa upp konfetti och användningen av plastkonfetti utomhus bidrar till tillförseln av mikroplast i naturen.
Producenten av en produkt har ett ansvar för att produkten tas om hand på ett bra sätt efter att den använts. Därför ska de se till att avfall efter produkten samlas in och att produkten städas upp om den blir skräp. De ska också stå för kostnader för medvetandehöjande åtgärder – som t.ex. information om hur man gör rätt.
Från 1 januari 2023 gäller följande:
Det ska finnas insamlingssystem för fimpar: I producentansvaret för vissa tobaksvaror och filter ingår att producentansvarsorganisationer ska se till att det finns insamlingskärl där folk kan slänga sin fimp. Kärlen ska sättas upp på platser utomhus där många människor normalt vistas och kommunen har renhållningsansvar men får inte sättas upp där det är rökförbud.
Kommunerna får skyldighet att underlätta insamlingen av fimpar.
Sedan tidigare finns ett krav på att retursystem för konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk. Nu utökas det så att det också gäller drycker som tidigare inte ingått. Undantagna är fortfarande mjölkprodukter – krav på att de ska ingå i retursystem kommer först 2029.
På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under sommaren 2023 genomfört en nationell skräpmätning. Uppföljande mätningar kommer att genomföras 2025, 2027 och 2029.
Producenter av produkter i engångsplast ska betala en avgift till Naturvårdsverket. Dels en årlig avgift som täcker administration och de skräpmätningar som Naturvårdsverket enligt utredningen ska göra vartannat år.
Och dels en produktavgift som ska täcka kommunernas kostnader för att ta hand om skräpet och administration runt det.
Produkter detta gäller är:
- Engångsplastlock till muggar
- Flexibla omslag
- Matlådor som är engångsplastprodukter
- Muggar som är engångsplastprodukter
- Plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
- Andra dryckesbehållare än plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter
- Tobaksvaror med filter
- Filter
- Tunna plastbärkassar
- Ballonger
- Våtservetter
De engångsmuggar som innehåller mer än 15% plast förbjuds. Sedan tidigare finns förbud mot plastmuggar i frigolit.
Serveringar ska kunna erbjuda mat och dryck i återanvändbara muggar och lådor. Den som säljer mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda ska kunna erbjuda detta i lådor och muggar som kan återanvändas. De återanvändbara lådorna och muggarna ska ingå i ett rotationssystem så att de kan användas igen.
Det ska finnas insamlingssystem för avfall som utgörs av fiskeredskap. I producentansvaret för fiskeredskap ingår att producentansvarsorganisationer ska:
- samla in fiskeredskap på lättillgängliga platser,
- hämta fiskeredskap som samlats in av kommuner,
- hantera insamlade fiskeredskap i enlighet med miljöbalken,
- betala en avgift som ska täcka kommunernas insamlingskostnader och
- informera konsumenter om hur fiskeredskap ska hanteras när de ska slängas och om de negativa miljöeffekter som de ger upphov till om de inte hanteras rätt.
Tio produkter som är förbjudna
- 1. Bomullspinnar (tops)
- 2. Bestick i engångsplast
- 3. Tallrikar i engångsplast
- 4. Sugrör i plast
- 5. Omrörare i plast för drycker
- 6. Ballongpinnar i plast
- 7. Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast
- 8. Livsmedelsbehållare av expanderad polystyren
- 9. Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (inklusive korkar och lock)
- 10. Engångsmuggar av plast
Bomullspinnar på stränder eller i havet har en gemensam källa, din toalett. Efter du spolat, följer bomullspinnarna med avloppsvattnet där de kan orsaka stopp i pumpar och ledningar och kaos på reningsverken.
Ibland kan bomullspinnar också följa med avloppsvattnet direkt ut i havet vid så kallade bräddningar - tillfälliga utsläpp av avloppsvatten, när reningsverk är överbelastade. Bomullspinnar som hamnar i havet eller naturen kan hamna i magen hos marina djur vilket kan orsaka stora skador på grund av sin långa, smala form.
Välj istället:
Det viktigaste du kan bidra med är att aldrig slänga bomullspinnar (eller något skräp) i toaletten. Många avloppssystem är inte konstruerade för att hantera småskräp över huvudtaget.
Undantag från förbudet finns för bomullspinnar som används som medicinteknisk utrustning.
Plastbestick finns överallt, och för det mesta används de bara en gång innan de kastas bort. Liksom många plastartiklar hamnar plastbesticken ibland i naturen eller i havet, där de utgör faror för djur och det kan ta hundratals år innan de bryts ner.
Under 2018 hamnade plastbestick för första gången på Ocean Conservancys topp 10-lista för skräp som hittats under strandstädningar globalt. Plastbestick hittas även på deras lista över skräpföremål som är ”mest dödliga” för havssköldpaddor, fåglar och däggdjur.
Välj istället:
Du kan göra skillnad genom att ta med dig din egen uppsättning av bestick när du går hemifrån. För den som vill resa lätt är ett tips att investera i en spork, som är gaffel, kniv och sked i ett!
Engångsplasttallrikar används ofta bara några minuter men de tar väldigt lång tid att bryta ner. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och mindre bitar, till så kallad mikroplast och de skadar också marina djur och däggdjur.
Välj istället:
Till plasttallrikar finns det flera olika alternativ som utgör ett mer hållbart val. Välj gärna det alternativet som du kan använda flera gånger, och se till att sortera ditt avfall rätt!
Sugrör produceras ofta för engångsbruk och används en kort stund. Sugrör av plast är riktigt dåliga för havet. När sugrören hamnar i havet kan de misstas för mat av marina djur och bryts ner till så kallad mikroplast, som vi inte vet om den någonsin försvinner.
Undantag från förbudet finns för sugör i plast som används som medicinteknisk utrustning.
Välj istället:
Som tur är finns det flera alternativ till sugrör av plast. Ett tips är att satsa på sugrör som är tillverkade av material som går att diska och återanvända, som metall eller glas. Men det allra bästa alternativet är förstås att helt enkelt sluta använda sugrör!
Plastomrörare för drycker används ofta bara några minuter men de tar väldigt lång tid att bryta ner och hamnar i våra hav och skadar marina djur och däggdjur. Engångsplastföremål som hamnar i havet bryts även ner till mindre och minder bitar, till så kallad mikroplast.
Idag är det bara pinnen till ballongen som är förbjuden. Inte själva ballongen. Anledningen till att man i detta skede valde att förbjuda just pinnen, är att det redan idag finns lättillgängliga alternativ som är lämpliga och mer hållbara på marknaden.
Ballongen i sig är ändå ett riktigt värstingskräp. Forskare som studerat tarminnehållet hos döda sjöfåglar har funnit att ballongrester är den mest dödliga typen av plast eller gummi som fåglar kan svälja. Det beror på att ballongfragment kan misstas för bläckfisk. Ballongen kommer att få andra åtgärder kopplade till sig, som exempelvis utökat producentansvar.
Välj istället:
Använd bara ballonger inomhus och fundera på att använda andra dekorationer på nästa fest. Och viktigast av allt; släpp inte medvetet ballonger när du är utomhus.
Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt har tillsatts för att påskynda nedbrytningen när de exponeras för UV-ljus, syre och värme. I Sverige började oxo-nedbrytbara plastpåsar säljas 2008 men marknaden är liten. Det finns en risk för att oxo-nedbrytbar plast blir en källa till mikroplast om den hamnar i naturen eller i havet.
Bindningarna i oxo-nedbrytbara plaster är gjorda för att lättare kunna brytas ner, vilket gör den mindre hållbar och olämplig för återvinning.
Take away-kulturen ökar konstant. Från att utbudet endast bestod av hamburgare och pizza för 20 år sedan, till att du idag nästan kan köpa all typ av mat för avhämtning.
En vanlig typ av expanderad polystyren är frigolit. Polystyren är precis som de flesta plaster; den är lätt och flyter i vatten - ibland ända ut till havet. Väl där kan plasten brytas ner i mindre och mindre bitar som kanske aldrig försvinner.
Förbudet gäller livsmedelsbehållare av expanderad polystyren med eller utan lock avsedda att konsumeras direkt och utan ytterligare beredning.
Välj istället:
Från den 1 januari 2024 ska serveringar erbjuda sina kunder återanvändbara muggar och matlådor (med vissa undantag). Du kan göra skillnad genom att välja det återanvändbara alternativet!
Från 1 januari 2024 är engångsmuggar med mer än 15% plast förbjudna.
Så tycker Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent är glada över att alla länder i EU gemensamt jobbar för att minska nedskräpning genom engångsplastdirektivet.
Håll Sverige Rent har länge drivit frågan om att utöka nedskräpningsboten genom att även inkludera småskräp som fimpar och godispapper. Vi är därför mycket glada att den nu är verklighet.
Hör av dig till Britta Lönn om du vill veta mer om vad Håll Sverige Rent tycker och gör i frågor kopplade till engångsplastdirektivet.
Färre fimpar och förpackningar på våra gator
Nedskräpningen utomhus av fimpar och förpackningar i engångsplast ska ha minskat med 50 % år 2030 jämfört med år 2023. Detta följs upp genom att nationella skräpmätningar genomförs vartannat år. Den första mätningen gjordes sommaren 2023.
Några sätt att nå målen är genom att:
- Nedskräpningsboten utökas, vilket betyder att från och med 1 januari 2022 kan den som slänger småskräp omkring sig, exempelvis fimpar på gatan, få böter på 800 kronor
- Producenterna blir skyldiga att informera konsumenterna om skräpets påverkan på naturen
- Producenterna blir även skyldiga att stå för kostnaden för städning av sina egna produkter
Producenter av fiskeredskap
EU:s direktiv om åtgärder för att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön började gälla i svensk lagstiftning i januari 2022. I EU:s direktiv ingår även ett utökat producentansvar för fiskeredskap som är instiftat i svensk lagstiftning genom Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordningen börjar gälla 1 januari 2023 och omfattar fiskeredskap som innehåller plast som används i all vattenmiljö, såväl sötvatten som i marina vatten.
Syftet med förordningen är att inrätta ett system för att:
1. Öka insamlingen, återanvändningen och materialåtervinningen av fiskeredskap, och
2. Minska nedskräpningen från fiskeredskap.
Det är producenterna som ska stå för insamling av uttjänta fiskeredskap som innehåller plast, transport och behandling av avfallet och medvetandehöjande åtgärder.
Producenter ska årligen rapportera mängden fiskeredskap av plast som är satta på den svenska marknaden. Framöver ska kommunerna lämna in årsredovisningar på hur mycket av avfallet som kommunen mottagit som utgörs av fiskeredskap. Rapporteringen görs till Naturvårdsverket. Läs mer om hur direktivet påverkar producenter av fiskeredskap på Naturvårdsverkets hemsida eller Riksdagens hemsida här »
Detta kan du som företag eller kommun göra!
Företag och kommuner kan på olika sätt bidra till omställningen.
- Kartläggning - Hur ser din verksamhet ut idag?
För att kunna vara i linje med engångsplastdirektivet behöver du först förstå hur mycket engångsplastprodukter och förpackningar du har i din verksamhet. Exempel på perspektiv som är viktiga att ha med i kartläggningen är:
- Vad används på kontoret och i det dagliga arbetet?
- Vad används vid event eller till särskilda projekt?
- Vad tillverkas (om ni är en producent)?
- Vad säljs eller erbjuds till konsumenter, klienter eller andra företag?
- Blir något av det du erbjuder till skräp på marken?
- Målarbete - Hur skulle din verksamhet kunna bli bättre?
Baserat på dina insikter från kartläggningen kan du sedan arbeta fram en målbild som hjälper dig att ställa om. Målbilden bör vara flexibel så att du lätt kan hantera ett utvidgat engångsplastdirektiv. För att bidra med en så positiv effekt som möjligt, är det också bra att kombinera med mål som gäller både uppströms och nedströms för din verksamhet.
Vill du prata mer om hur ditt företag kan minska användningen av plast? Hör av dig till Jane Frössberg.
Från engångs till flergångs
Håll Sverige Rent stöttar kommuner och företag i omställningen till återanvändbara alternativ till engångsmuggar och engångsmatlådor, läs mer här ».
Havsalliansen (Ocean Alliance)
Plast är det absolut vanligaste skräpet i havet, och det mesta kommer från land. Nu samlar vi Sveriges företag och organisationer i Havsalliansen - där vi med en gemensam målbild förverkligar visionen om ett hav utan plast och arbetar för cirkulär ekonomi med mål för att:
- Eliminera onödiga engångsplastförpackningar
- Reducera användning av fossilbaserad ny plast
- Öka återbruk och återvinning av plastprodukter och förpackningar
- Återställa våra hav från plastföroreningar
Företag och kommuner som vill vara del av alliansen får gärna kontakta oss på oceanalliance@hsr.se. Det går också bra att besöka Havsalliansens webbsida.
Vanliga frågor
Varför ska vi ha ett engångsplastdirektiv?
Marin nedskräpning, mikroplast och plastens negativa miljöeffekter är en av vår tids stora miljöutmaningar. EU:s länder beslutade därför 2019 för att ta ett gemensamt krafttag för att minska plastskräpet och resultatet blev Engångsplastdirektivet. I direktivet regleras de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. Syftet med direktivet är att minska nedskräpningen och främja cirkulär ekonomi, plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs.
Direktivet trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2022.
Får en producent sälja slut på sitt lager även när produkten blivit förbjuden?
I vissa fall får producenten sälja slut på sitt lager. Läs mer på på Naturvårdsverkets hemsida »
Hur skiljer sig det svenska förslaget mot EU-direktivet?
Sverige har på vissa punkter valt att gå längre än direktivet. T.ex. genom att utöka nedskräpningsboten för all form av nedskräpning, förbjuda användning av plastkonfetti utomhus och införa flergångsmatlådesystem.
Hur kommer direktivet att påverka mig?
På flera sätt faktiskt, några produkter som sugrör och plastmuggar är förbjudna. Nu finns det istället möjlighet att välja återanvändbara alternativ.
Några produkter ska vi minska konsumtionen av, och vi kommer få mycket mer information om nedskräpningens negativa konsekvenser. Konsumenterna ska uppmuntras till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och en bidra till en minskning av skräp från engångsplastprodukter. Fler olika burkar och flaskor ska inkluderas i pantsystemtet, som en av alla åtgärder i direktivet för att öka materialåtervinningen.
Grotta ner dig!
Vill du grotta ner dig i detaljerna? Här finns en länk till Naturvårdsverkets hemsida där du kan läsa mer om hur direktivet genomförs i Sverige.
