Skräp i naturen
Fem vanliga och dåliga skräp i naturen
Snusprillor innehåller plast
Snus är det vanligaste skräpet i naturen. Det många inte vet är att portionssnus innehåller plast och är därför varken organiskt eller nedbrytbart som många tror. Limmet som håller ihop portionssnusen är gjort av plast.
Snus innehåller också den miljöfarliga tungmetallen kadmium som bland annat är giftigt för vattenlevande djur.
Vid våra skräpmätningar i fjällen stod snusprillorna för hela 40 procent av allt skräp.
Tips: Ta med en en tom snusdosa till använda snusprillor eller använd någon annan behållare om locket inte räcker till. Släng aldrig snus på marken!
Skippa sugrörsplasten!
Sugrörsplasten är ett vanligt skräp picknick-skräp. Det rivs av snabbt och flyger bort lika lätt - och syns dessutom inte så lätt. Plast hör inte hemma i naturen. Plast bryts ner till mindre och mindre bitar och tar hundratals år att brytas ner - om den ens gör det. Precis som mycket annan plast, används sugrörsplasten under en mycket kort stund - men är gjort av material som håller i kanske hundra år.
Tips: Undvik förpackningar med sugrörsplast - eller var mycket noga med att ta hand om den.
Kläm inte naturen!
Påsklämmor är ett litet men vanligt skräp i naturen. Runt en grillplats i naturen kan det ligga hur många kvarglömda påsklämmor som helst! Detta lilla skräp glöms lätt bort helt enkelt.
Påsklämmor i metall kan finnas kvar i naturen så länge som 200-500 år.
Tips: Byt ut påsklämman mot en tjockare flergångs-påsklämma innan du ger dig ut. Då glöms den inte kvar lika lätt! Du kan också göra en knut om påsen förstås.
Våtservetter smutsar ner
Våtservetter är ett av de tio mest vanliga skräpen i naturen. Det är ett dåligt skräp eftersom de flesta våtservetter är gjorda av ett svårnedbrytbart material, ofta en sorts plast. Det märks eftersom materialet inte löser upp sig i vatten som till exempel vanligt papper gör. Det tar därför lång tid för våtservetter att brytas ned.
Våtservetter ska inte heller slängas i toaletten eftersom de fastnar, täpper till och snabbt kan bidra till stopp i avloppssystemet.
Tips: Undvik våtservetter. Använd hellre vanligt torkpapper eller en handduk som du blöter med vatten!
Vanligaste skräpet!
I naturen är cigarettfimpen det vanligaste skräpet. Cigarrettfiltret gjort av en slags plast. Eftersom filtret är gjort av plast bryts det inte ner i naturen. Cigarettfimpar som hamnat på marken riskerar även att hamna i dagvattenbrunnar, vattendrag och vidare ut i havet. När en cigarettfimp hamnar i naturen sönderdelas både fimp och filter till mikroplast. De försvinner ”för ögat” men efterlämnar små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i havet i hundratals år
Skräpläget i naturen
Det finns idag ingen omfattande statistik kring skräpet i naturen, men Håll Sverige Rent märker av ett ökat intresse att mäta nedskräpningen från olika aktörer såsom STF, länsstyrelser och kommuner. 2023 genomfördes 22 mätningar i naturmiljöer med Håll Sverige Rents mätmetoder, varav 5 i fjällmiljö. Fimpen är den absolut vanligaste skräpet i naturen, förutom i fjällmiljö där det vara snuset som var det vanligaste skräpet. Det vanligaste materialet bland fjällskräpet som hittades var plast. I övriga naturområden var papper/kartong det vanligaste materialet som hittades. Om man tittar på vanliga skräpföremål i naturen så hittar vi ofta våtservetter, sugrörsplast och påsklämmor.
Hur länge blir skräpet kvar?
Exakt hur lång tid det tar för skräp att brytas ned är svårt att säga. Det beror nämligen på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som finns just där. Men viktigt att tänka på är att nedbrytningstiden för skräp inte alltid spelar så stor roll. Skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas. Läs mer om nedbrytningstider här.
Så minskar vi skräpet i naturen
Nudging med påsholkar
Ett sätt att uppmuntra besökare i naturen att ta med både sitt eget och andras skräp är genom att sätta upp våra påsholkar.
Holkarna finns bland annat längs med Bergslagsleden och Bohusleden, vid Kebnekaise och i naturområden i Norrköping.
Holkarna innehåller påsar och uppmuntrar besökare att ta en påse för att ta med sig skräpet hem. På holken finns också information om nedskräpning.
Mäta skräp i naturen
Varför mäta skräp? Skräpet får konsekvenser socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det förfular miljön, skadar människor och djur, och bidrar till otrygghet.
Genom mätningarna ökar kunskapen om hur mycket skräp som finns, vilken typ av skräp det är och var det kommer ifrån. På så sätt får vi också ledtrådar om vilka åtgärder som behövs för att skräpet ska minska.
Skräptratt vid rastplatser
Tillsammans med Trafikverket har vi ett pilotprojekt för att minska skräp längs vägar och vid rastplatser.
Förutom att mäta skräpet vid rastplatser har vi också satt upp nya papperskorgar på prov. Dels Big Belly-papperskorgar och den så kallade Tratten - ett rör med en tratt i höjd med fönstret på lastbilarna.
Enkelt för chaufförer att sträcka ut armen och slänga sitt skräp!
Tillsammans håller vi rent i naturen!
Vill du vara med och bidra till en renare natur? Vi har massa tips på enkla saker du kan göra, både om du ska ut i naturen där du bor eller om du ska ut på en längre tur. Vi delar gärna med oss av vårt material.
