”Nudging” för att hjälpa allmänheten att göra rätt (B8, B10, B11, F7, F8, C3 - C5)
Små steg som guidar allmänheten till bättre val
”Nudging”, som är en metod inom beteendevetenskapen, handlar om att försöka ge en vänlig knuff i rätt riktning i stället för att begränsa valfriheten eller ge monetära incitament. Metoden kan användas för att motverka nedskräpning genom att göra det enklare ”att göra rätt” eller genom att dra uppmärksamheten åt rätt håll.
Frågans nummer i checklista för kartläggning:
- B8 avfallshantering (offentliga stränder)
- B10 avfallshantering (rekreationsområden)
- B11 avfallshantering (småbåtshamnar)
- F7 infrastruktur runt renhållning av allmän plats (behållare för fimpar)
- F8 Infrastruktur runt renhållning av allmän plats (papperskorgars utformning)
- C5 Medvetenhet och beteende (kampanjer för ökad medvetenhet om skräp)
Exempel
Kiruna kommun
Fjällvandrarna blir fler och fler och med det har även problemet med nedskräpning i fjällen blivit större. Bara 2019 besteg cirka 8 000 - 10 000 personer Kebnekaise och längs vandringslederna återfinns papper, fimpar och snus. Som åtgärd satte då Kebnekaise fjällstation upp anslag vid stugorna och vid fjälltoppen som uppmanar besökare att ta med sig skräpet i en skräppåse. När denna sedan lämnas in i receptionen bjuds besökaren på kaffe. Enligt fjällstationens platschef har åtgärden lett till att nedskräpningen har minskat.
Göteborgs stad
I samarbete med Nudgd, testades olika nudging åtgärder vid stadens hållplatser för att påverka människors beteende. Resultaten visade att svarta askkoppar var minst effektiva, medan orangea askkoppar och skyltar med budskapen "Vänligen fimpa i askkoppen. Duvorna försöker sluta röka" var mest effektiva över tid. Orangea askkoppar med markdekaler fungerade bra på kort sikt. Läs mer här:
Vill du veta mer? Läs intervjun med Stefan Risedahl, projektledare inom Göteborgs stadsmiljöförvaltning.
Läs mer i Åtgärdsguiden om Dekaler mot nedskräpning, Kampanjer mot nedskräpning och Askkopp i utemiljö
Lunds kommun, Ystads kommun, Trelleborgs kommun
Inom ramen för ett samarbete mellan Sysav och Nudgd testades nudgingåtgärder på skånska busshållplatser 2018. Askkopparna fick nya färgglada färger, vilket kompletterades med gröna markmålningar som ledde till askkoppen samt en tydlig skylt, för göra det lätt för rökarna att fimpa rätt. Färgglada askkoppar visade sig fungera bättre än svarta askkoppar. Resultat: 56% minskade antalet fimpar på marken och 1100 färre fimpar.
FIMPOMATER
Storbritannien
En brittisk välgörenhetsorganisation vid namn The Hubbub designade 2015 behållare för fimpar för att ”nudga” folk att slänga fimpar i behållarna istället för på marken. Behållarna utformades så att man med fimpen kunde svara på en fråga genom att lägga fimpen i ett av de två facken där det var synligt vilket fack som hade flest fimpar. De så kallade fimpomater (Ballot Bins) är utrustade med frågor som till exempel ”Messi eller Ronaldo”, ”Hamburger or Pizza” och ”What came first: Chicken or Egg?”.
Solna stad
Under våren 2022 genomförde Håll Sverige Rent, tillsammans med Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse, Signalisten, en kartläggning av nedskräpningens omfattning samt typ av nedskräpning på en bostadsgård i Hagalund i Solna, Stockholm. Skräpmätningsresultaten visade på att fimpar utgjorde en stor del av nedskräpningen. Två fimpomater samt dekaler placerades ut på bostadsgården i samband med en skräpfest. Syftet var att uppmuntra rökare att inte fimpa på marken. Resultat: Fimpomaterna i Hagalund bidrog till en minskning av antalet fimpar med 71% och 66% vid de två platserna där fimpomater installerades.
Norrköpings kommun
Håll Sverige Rent har inom ramen för projektet Trygga Orten genomfört en pilot med fimpomater under sommaren 2023. För att minska antalet av fimpar som hamnar på marken placerades fimpomaterna ut på två utvalda platser i Navestad och Hageby. Fimpomaterna var utrustade med frågan "Föredrar du Baklava eller Kanelbulle" och instruktioner på svenska, engelska och arabiska som förklarade att man skulle rösta med sin fimp. Nudgingmaterial så som markdekaler visade fotsteg upp och uppmärksammade fimpomaterna. Effektmätningen visade att antalet skräp minskade stort på de berörda platserna. Resultat: Totalt minskade fimparna med 58% i Navestad och 40 % i Hageby.
Lomma kommun
Lomma kommun installerade fimpomater 2021 för att bekämpa problemet med fimpar, som identifierades som det dominerande skräpet i skräpmätningar från 2020. Fimpomaterna placerades strategiskt ut på vägar som leder till kommunens stränder samt i anslutning till kommunens sommargata, då en stor mängd fimpar hittats just där. Frågorna på fimpomaterna är lokalt anpassade och relaterade till aktiviteter i Lomma, vilket engagerar användarna. Eftermätningar visar att fimpomaterna används flitigt och har bidragit till en minskning av fimpar på marken. Mellan 2020 och 2022 har antalet fimpar minskat med 71% med hjälp av fimpomater och andra åtgärder kommunen satt in.
Cardiff City Council, Glasgow City Council (Storbritannien)
Kampanjen "Tidy Roadsides" genomfördes av Hubbub i två städer i Storbritannien – Glasgow, Skottland och Cardiff, Wales. Kampanjen baserades på AI-drivna analyser (uppdrag av Ellipsis Earth) som kartlade mängden skräp på gatorna runt Glasgow och Cardiff. Kartläggningen visade att skräp var vanligast på platser med låg hastighet, i.e. korsningar, påfarter och rondeller. De här platserna, eller så kallade "hotspots", blev föremål för flera åtgärder såsom bilvänliga papperskorgar, skyltar, en radiolåt, intervjuundersökningar om nedskräpningens konsekvenser, och ett 'pop-up pit stop' som uppmanade folk att ta två minuter och slänga sitt skräp från bilen.
I Glasgow genomfördes "Tidy Roadsides" som ett samarbete mellan Hubbub, Glasgow City Council och Keep Scotland Beautiful. Kampanjen riktades mot Paisley Road West och Dumbarton Road.
Resultat: Färgglada papperskorgar placerades vid ”hotspots”, vilket resulterade i 45% minskad mängd skräp inom en radie på 20 meter. Detta i jämförelse med en minskning med 8% vid en plats som inte var en så kallad hotspot. Den största minskningen av skräp, 58%, skedde när papperskorgar och skyltar (med slogan ”Keep it till you bin it”) placerades tillsammans.
I Cardiff, bestod samarbetet med Hubbub, av bland annat Cardiff City Council och Keep Wales Tidy.
Resultat: Ett batteri av strategier såsom stora reklamskyltar, skyltning och färgglada papperskorgar minskade mängden skräp med 23% under kampanjen.
Københavns Kommune (Danmark)
I ett socialt experiment 2011 testade en professor och hens studenter att placera gröna fotavtryck på Köpenhamns trottoarer som ledde till närmaste papperskorg. Fotavtrycken fungerade som en visuell påminnelse om var skräpet ska slängas och resultaten från experimentet visade en minskning med 46 procent av den nedskräpning som mättes.
Københavns Kommune (Danmark)
I ett försök genomfört av iNudgeyou målades fotspår som ledde fram till en skräpkorg i matchande färg. I samband med försöket delades godis ut till fotgängarna och man mätte hur mycket skräp det var på gatan. Det resulterade i att mängden skräp minskade med 46 %. Tre månader senare var mängden skräp fortfarande 26 % lägre. Sedan försöket har Köpenhamn infört fotspår i ljusgrönt som leder fram till flera av stadens skräpkorgar.
Åtgärden passar följande verksamhet(er)
- Kommun
- Företag
Åtgärden testad av Håll Sverige Rent ✓
Ja