Rapporter och resultat

Studien handlar om nedskräpning, olämplig avfallshantering i och runt om grovsoprum och vad som hindrar oss från att göra rätt och hur beteendeinsatser kan minska problemet med olovlig dumpning.

Ta del av beteendestudien 

I årets Skräprapport följer vi bland annat fimptrenden, utvecklingen av vitt snus och vape, det förbjudna och reglerade skräpet som sugrör, konfetti, korkar och påsar i plast. Det blir också en djupdykning i den senaste nationella skräpmätningen.

Till rapporten

7 av 10 svenskar tycker att skräp är ett stort problem och hela 97 % av svenska folket tycker att skräpet behöver minska. Snusare är de som i högst grad erkänner nedskräpning. Det visar årets Skräpbarometer.

Till Skräpbarometern

I Skräprapporten 2023 har vi valt att fokusera lite särskilt på allmänhetens attityder och beteenden. Att förstå människors drivkrafter, tankar och idéer är helt avgörande för att kunna minska nedskräpningen.

Till rapporten 

I Skräprapporten 2022 kan du läsa "3 snabba med Johanna Ragnartz", om nedskräpningens psykologi och 25 skarpa förslag för ett skräpfritt Sverige.

Till rapporten

Rapporten ”Skräp & Trygghet” tar avstamp i en analys av hur nedskräpning beskrivs i media. Avsikten med rapporten har varit att undersöka hur nedskräpning påverkar människors intryck och känslor kopplat till trygghet och otrygghet. Rapporten visar att människors tillit och förtroende för olika samhällsaktörer kan skadas av nedskräpningen. Det kan i sin tur även påverka vad som känns otryggt i bostadsområdet, närområdet och samhället i stort.

Till rapporten

I Skräprapporten 2021 har vi samlat statistik och fakta om skräpet i vår omgivning. Vi berättar hur mycket skräp som finns, var det kommer ifrån och vilka effekter det ger. 

Till rapporten

I Skräprapporten 2020 har vi samlat statistik och fakta om skräpet i staden, i naturen och i havet. Vi berättar om hur mycket skräp det finns, var det kommer ifrån och vilka effekter det får.

I rapporten kan du också läsa mer om vad vi tycker och tänker om skräp. Varför skräpar folk ner trots att de vet att det är fel?

Till rapporten

Skräprapporten från 2019, med statistik och fakta om skräpet.

Rapporten tar också upp engångsplast och berättar mer om varför vi använder så mycket plast, hur trenden att äta och dricka på språng ändrats och vad som är på gång inom EU.

Till rapporten

I Lilla Skräprapporten 2019 har vi samlat och förenklat statistik och fakta kring nedskräpning på land, i naturen och till havs. Vi berättar om hur mycket skräp det finns, var det kommer ifrån och vilka effekter det får. 

Vi har också undersökt vad barn och ungdomar tycker om nedskräpningen i Sverige. 

Till rapporten

Studien har jämfört tre olika engångsmuggar med en termosmugg av rostfritt stål och en flergångsmugg tillverkad av bambu och beräknat deras miljöpåverkan, från råvara till avfall. Den visar att klimatpåverkan från konsumtion av kaffe på språng minskar om man använder en flergångsmugg istället för engångsmugg.

Studien är gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Till rapporten

Rapporter från projektet TrashCam, där vi undersökte om vi med hjälp av drönare kunde kartlägga och utvärdera förekomsten och spridningen av marint skräp på utvalda pilotstränder i Östersjön. Projektet finansierades av Vinnova och pågick mellan maj 2018 och juni 2019. Projektpartner var SKARL AB.

Till rapporten

I Skräpdykarna samlade vi kunskap om skräpläget på våra bottnar med hjälp av dykklubbar runt om i landet. Under 2019 utförde 214 dykare skräpdyk som resulterade i nästan sju ton skräp.  

Projektet var ursprungligen en del av EU-projektet Ren Kustlinje där 34 partners i Sverige, Danmark och Norge tog fram metoder både för att städa upp befintligt skräp och för att minska tillkomsten av nytt skräp.

Till rapporten

I rapporten ”Plug the Marine Litter Tap” har olika källor för marint skräp i stadsmiljö identifierats med hjälp av befintlig statistik. Tanken är att kommuner med hjälp av studien ska kunna identifiera de egna, lokala källorna och sätta in förebyggande åtgärder för att stoppa skräpet redan vid källan. Rapporten har gjorts med stöd av Nordiska ministerrådet.

Till rapporten