Två personer gör en skräpmätning i tätort

Skräpmätningar - ett bra verktyg i det strategiska arbetet mot nedskräpning

Håll Sverige Rent har sedan 2007 arbetat med skräpmätningar som en metod för att minska nedskräpningen. Varje år genomförs mätningar i stadsmiljö, parker, stränder, naturområden och andra miljöer med våra metoder.

Varför mäta skräp?

Våra metoder

Vi har metoder för skräpmätning i många olika miljöer - från större tätorter till badplatser och naturområden. Läs mer om metoderna och vem de passar för här nedanför.

En person mäter avstånd från trottoarkant för att genomföra en skräpmätning

Mätningarna i tätorter och parker

För större områden som ska jämföras över tid

Mätningarna i tätorter är de som lämpar sig bäst för kommuner som vill sätta mål i avfallsplanen och följa upp dem. Metoderna är utvecklade tillsammans med Statistikmyndigheten SCB och bygger på vetenskapliga principer.

De här mätmetoderna är utvecklade för att täcka större områden och ger en bra jämförbarhet över tid. De finns för större och mindre tätorter, parker och andra områden (t.ex. ett större torg, en tågstation eller liknande). I dagsläget mäter ca 80 kommuner skräpet med dessa metoder. 

Läns i Fyrisån i samband med skräpmätning

Kompletterande mätningar

För att få koll på speciellt utsatta områden

Som komplement kan man även utföra lite mindre omfattande mätningar, till exempel på badplatser, i naturområden och i speciellt utsatta områden som man vill följa upp eller ha mer information om.

Dessa mätmetoder kan också vara av intresse för Länsstyrelser eller organisationer och föreningar som har skötsel av eller intressen i olika naturområden och vill förebygga nedskräpningen.

Läs mer om skräpmätningar i naturen »

Läs mer om skräpmätningar på badplatser »

Läs mer om skräpmätningar i rinnande vatten »

Så går en skräpmätning till i olika miljöer

Tätorten
Sofia mäter skräp i tätort.

När det gäller skräpmätning i tätorter skiljer sig metoden lite åt beroende på om det är en större eller mindre tätort. 

Med större tätorter menas tätorter med fler än 20 000 invånare eller tätorter som har en tydlig stadskärna. Med mindre tätorter menas tätorter med mellan 12 000 - 20 000 invånare.

Så här går en skräpmätning till:

  1. Skräpmätningen i stadsmiljö sker i de mest centrala delarna av staden, där ni tittar på skräp på trottoarer, gågator samt gång- och cykelbanor inom ett valt område i den centrala tätorten.
  2. Koordinatpunkter slumpas ut. Vid varje punkt mäter ni på båda sidor vägen om det är möjligt. Mätpersonalen mäter upp ytorna vid varje punkt och räknar sedan skräpet och fyller i det digitala protokollet efter materialtyp och skräpsort. 
  3. I större tätort genomförs mätningen under en 2 - 4 veckor lång period någon gång under maj till september, så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. I mindre tätorter mäts skräpet under 7 dagar. Det är viktigt för jämförelsen att ni väljer samma period varje år ni mäter.
  4. Kommunen får efter mätningens slut ett så kallat Skräpfacit med sammanställningar och diagram över skräpet i området, ett dokument som gör att uppföljningen av målen och åtgärderna i avfallsplanen blir enkel och tydlig.

Exempel på Skräpfacit för större tätort »

Exempel på Skräpfacit för mindre tätort »

Vill du mäta i en ännu mindre tätort eller på en speciell plats som till exempel vid ett torg? Läs då om metoden för Valfritt område.

 

    Parken

    Här kan du läsa om hur det går till att mäta skräp i parkmiljö. Metoden är samma som för områdesmätningar. 

    1. Kommunen avgränsar det område som ska mätas (det ska vara mellan 1 - 10 hektar) i samråd med Håll Sverige Rent och Statisticon. Alla ytor som inte ska mätas (till exempel vatten, skogspartier osv) ”klipps ur” från kartunderlaget.
    2. Koordinatpunkter slumpas ut i det avgränsade området. Dessa mäts sedan under 7 dagar. Vid varje punkt mäts en yta upp och skräpet räknas och det digitala protokollet fylls i.
    3. Resultatet sammanställs sedan i ett så kallat Skräpfacit med tabeller och diagram över vilket slags skräp man hittat och hur mycket av varje sort. Det gör det lätt att följa upp mål i avfallsplanen och även att få ledtrådar om vilka åtgärder som behövs.
    Valfritt område

    En områdesmätning kan göras var som helst där det är någorlunda öppet. Runt en tågstation, ett torg, utanför en återvinningscentral och så vidare. Den kan till exempel passa bra för mindre tätorter med färre än 12 000 invånare. Ytan som ska mätas ska vara mellan 1 - 10 hektar stor. Metoden är samma som för parker. 

    1. Kommunen avgränsar det område som ska mätas (det ska vara mellan 1 - 10 hektar) i samråd med Håll Sverige Rent och Statisticon. Alla ytor som inte ska mätas (till exempel huskroppar, trafikerade områden osv) ”klipps ur” från kartunderlaget.

    2. Koordinatpunkter slumpas ut i det avgränsade området. Dessa mäts sedan under 7 dagar. Vid varje punkt mäts en yta upp och skräpet räknas och det digitala protokollet fylls i.

    3. Resultatet sammanställs sedan i ett så kallat Skräpfacit med tabeller och diagram över vilket slags skräp man hittat och hur mycket av varje sort. Det gör det lätt att följa upp mål i avfallsplanen och även att få ledtrådar om vilka åtgärder som behövs.

    Naturen

    Så här går det till att mäta skräp i naturen.

    1. Välj ut en eller flera ytor där ni vill mäta skräpet. Oftast mäter man på naturligt avgränsade ytor där besökare tar rast och det lätt kan bli skräpigt, som vid rastplatser, grillplatser eller vindskydd.

    Det går också bra att mäta längs med en vandringsled eller motionsspår, ungefär 1 km. 

    För mätningen används vår app Skräpprotokoll, där ni enkelt kan rita in ytan som ska mätas och registrera det skräp ni hittar.

    2. Mätningarna genomförs någon gång mellan maj-september. Är det en plats som inte städas rekommenderar vi att ni mäter 3 gånger under en sommar. Städas det på platsen så är det bäst att mäta i samband med städningen. Om det inte är möjligt så mät så ofta som möjligt och gärna på olika veckodagar.

    Om ni följer upp med fler mätningar kommande år så tänk på att göra dem under samma tidsperiod som de första mätningar, då blir jämförelsen bäst.

    3. Efter mätningen får ni tillgång till resultaten i en databas och kan få resultaten sammanställd i en rapport i Powerpoint och Excel. Här är ett exempel på hur rapporten ser ut »

     

    Badplatsen

    1. Börja med att välja ut en yta där ni vill mäta skräpet, den ska vara ca 100 m lång och högst 20 m bred. Välj en plats som är lätt att nå och avgränsa för mätpersonalen, t.ex. där det går en stig ner från en parkering eller liknande. 

    För mätningen används vår app Skräpprotokoll, där ni enkelt kan rita in ytan som ska mätas och registrera det skräp ni hittar.

    2. Det enklaste är om mätning sker i samband med städning. Då kan skräpet antingen registreras i appen samtidigt som det plockas upp eller sparas i datummärkta säckar för just den utvalda ytan.

    Skräpet i säckarna kan sedan sorteras och registreras vid ett senare tillfälle. Protokollappen finns också på webben om man hellre använder dator vid sådana tillfällen.

    Plocka allt skräp på ytan vid varje städtillfälle under 5-8 veckor i sträck under perioden 15 juni - 15 augusti.

    Tänk på att om ni vill göra uppföljningsmätningar året efter ska de ske under samma tidsperiod som den första mätningen så att förutsättningarna är så lika som möjligt, då blir jämförelsen bäst.

    3. Efter mätningen får ni tillgång till resultaten i en databas och kan få resultaten sammanställd i en rapport i Powerpoint och Excel. Här är ett exempel på hur rapporten ser ut »

    Rinnande vatten

    1. Börja med att välja ut en plats i ån/kanalen där ni vill mäta skräpet. Det är bra att mäta där det är centralt och där besökare vistas, äter och skräp kan uppstå och blåsa ner i vattnet. En djupläns placeras ut där skräpet ska räknas.

    För mätningen används vår app Skräpprotokoll, där ni enkelt kan märka ut platsen för mätning.

    2. Därefter är det bara att räkna allt synligt skräp som har fastnat i länsen. Det är bra att komplettera med att undersöka om skräp har fastnat innan länsen, t.ex. i sjögräs.

    Skräpföremålen registreras under rätt kategori i skräpprotokollet som finns i appen. Här finns även valbara fält för vikt om detta är av intresse.

    Skräpet kan antingen registreras i samband med att det plockas upp eller genom att spara säckarna från plockningen och räkna, (väga) och registrera vid ett senare tillfälle.

    Mätningarna sker när det passar, men det ska vara någon gång mellan maj - september. Hur ofta man mäter kan också vara olika beroende på skräpmängd, men 

    mätningarna ska ske regelbundet och så ofta att skräpet inte riskerar att komma över länsen, mättas med vatten och sjunka eller att det tar för lång tid att genomföra mätningen vid varje tillfälle.

    I Uppsala där pilotmätningar genomförts mättes skräpet vid länsen 2 ggr/vecka i 10 veckor.

    Om sjögräset klipps ner av kommunen är ett tips att spara det och titta efter skräp som fastnat där, även det ska registreras i appen.

    3. Efter mätningen får ni tillgång till resultaten i en databas och kan få resultaten sammanställd i en rapport i Powerpoint och Excel. Här är ett exempel på hur rapporten ser ut »

    Visste du att...?

    Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska alla kommuners avfallsplaner innehålla mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning.

    Har du frågor?

    Kontakta oss om du vill prata mer om skräpmätningar eller hur ni i kommunen kan arbeta strategiskt mot skräpet. Du kan också fylla i vår mötesförfrågan längre upp på sidan.

    Britta Lönn, verksamhetsutvecklare mätningar
    Britta Lönn
    Kontakta mig om du vill veta mer om resultaten från skräpmätningar
    Lisa Karlsson
    Lisa Karlsson
    Kontakta mig om du vill beställa en skräpmätning